En barnlek

Litteratur.

En barnlek

Barnet hoppade, klättrade, lekte och sprang. Det var piggt, hade ett smittade skratt och de röda kinderna blossade. Men sköterskornas index mellan längd och vikt gjorde utslag. Barnet var för tungt. Föräldrarna slutade med efterrätter, kex och bullar. Ketchup och saft försvann ur hyllorna. Standardmjölken byttes mot minimjölk.

Barnet hoppade, klättrade, lekte och sprang. De röda kinderna blossade. Föräldrarna tyckte att barnet smalnade av, de skrattade och var nöjda. Men sköterskornas kurva hade stigit vid nästa besök. Barnet hade blivit tyngre.

Föräldrarna begränsade lördagsgodiset till en tablettask. Inga fler mellanmål. All pasta skulle vara fullkorn. Eller ersättas med bönpasta.

Barnet tog förändringarna med jämnmod. Föräldrarna var tacksamma över den lilles välvilja. Föräldrarna älskade sitt barn och ville göra allt för dess skull.

Barnet hoppade, klättrade, lekte och sprang. Det började på gymnastik. Föräldrarna letade aktivt i butikshyllorna efter lätta alternativ både när det gällde socker och fett. Barnkroppen magrade, kläderna blev pösiga. Fast skrattet klingade lika smittsamt som förr. Inför nästa möte med sköterskorna var föräldrarna förhoppningsfulla.

Men kurvan pekade fortfarande brant uppåt. En dietist kallades in. Osten rensades ut bland påläggen. Inget smör fick göra leverpastejen sällskap. Inga feta såser eller godis tilläts. Fruktskålen skulle gömmas.

En frukt om dagen och erbjud morötter före måltiderna, löd rekommendationen. Morötter inger mättnadskänsla och leder till mindre portioner. Vatten är den enda drycken.
Barnet hoppade, klättrade, lekte och sprang. Började på simskola och skulle vägas varje dag. Föräldrarna förtvivlades över de stigande siffrorna. Barnet blev dessutom allt mer utmärglat. Föräldrarna kunde inte begripa varför den lille var så tung, de orkade inte lyfta sitt barn längre. Utan det smittsamma skrattet, alla ömhetsbetygelser och pigga infall hade de aldrig orkat.

Föräldrarna stretade på och bet sig i tungan för att inte råka erbjuda en macka. Varje dag fick de glädje och ömhet till skänks av sitt barn.

Barnet hoppade, klättrade, lekte och sprang. Tills en dag då det med högsta fart, rakt ut ifrån gungställningen, föll av bildäcket, slog i huvudet och dog. Det verkade som om barnet på grund av sin osedvanliga tyngd hade lyckats bryta nacken. Men eftersom dödsorsaken var oklar, och det fanns tecken på vanvård, togs beslut om obduktion.

Det krävdes två ur personalen för att lyfta upp barnet på obduktionsbordet. När bröstkorgen öppnades spred sig ett häpet mummel i lokalen. Skenet var bländande och hela bröstkorgen uppfylld. Av ett hjärta av guld.

Upptäckten utgjorde förstås en smärre sensation. Samt ett välkommet tillskott till sjukhusets skrala kassa.

ERIK SKOGH
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

0 0kr