Vill vi ha det så här?
NYA SKUGGAN. Lik på lik, staplade på hög i en nerlagd åldringsvård och privatiserad vinstekonomi borde väcka även tankedöda megafoner, skriver Crister Enander.
En mångsidig man
KULTURPERSONLIGHET. I lördags skulle Jean Bolinder (1935-2020), som avled i somras, ha fyllt åttiofem år. Ivo Holmqvist tecknar ett personligt porträtt av en mångsidig kulturpersonlighet.
Var är de som kallar sig mina vänner?
ÅNGEST. “Tyst nu. Inget hörs i gränderna. Vindens vinande viskar verkligen inga vackra sånger, inte ens på Tredje våningen. Till och med telefonen tiger.” Crister Enander skriver utlämnande om sin ensamhet.
Att flanera är en konst
ESSÄ. Flanerandet inbjuder ofta till en form av impressionism – snabba intryck, möten och och att se nya saker och i ett nytt ljus. Impressionismen kan ses som både metod och kunskapskälla. Det låter kanske flummigt, men det är mycket konkret, skriver Göran Dahl.
Snart är gryningen här
ONDA TIDER. Själen behöver näring. Särskilt i onda tider måste själen vårdas väl och med omtanke och omsorg, skriver Crister Enander i en samtidsbetraktelse som trotsar de mörka tiderna och lyfter fram hoppet om en bättre morgondag.
Hjälp att hjälpa
ANSVAR. “Petrus är bokstavligen rädd och djupt orolig för att familjen kan riskera att frysa ihjäl om kölden blir hård detta år. Fram till dess känner han sig tvingad att försöka skydda och värna, föda sin lilla familj.” Crister Enander skriver om mannen från Transsylvanien som sover utomhus i ett prång vid Lunds domkyrka.
”Man får ta en dag i taget”
OVÄNTAT MÖTE. I dag berättar Crister Enander om ett oväntat möte med en hemlös man, Kent, en av alla som blivit över i ett Sverige där välfärden monterats ner.
Hemlös i Lund
FATTIGDOM. Den tränger in i porerna, förändrar hela livet. Det handlar inte enbart om svält, evig jakt efter mat för dagen. Livet deformeras i grunden, på alla möjliga, vidriga sätt, av fattigdomens grymhet. Crister Enander skriver om mannen från Transsylvanien som sover utomhus i ett prång vid Lunds domkyrka.
Granne med Gud
UTSATTHET. Petrus fryser. Varje natt. Han sover inte många timmar. Hård och kall sten är hans huvudkudde och madrass, skriver Crister Enander som lärt känna mannen från Transsylvanien som sover utanför Lunds domkyrka.