Musik i tradition och förnyelse

Musik.
Vanja Modigh.
Vanja Modigh. (Foto: Kakafon Records)

PERSONLIGT. Med egna arrangemang och personliga tolkningar får alla sånger en särskild prägel och ger musikaliska ekon på blanka och obrutna stigar, skriver Bo Bjelvehammar om Vanja Modigh.

Vocal Tradition med Vanja Modigh
Kakafon Records

Bakom vokaltrion Vanja Modigh finns Vilja-Louise Skough Åborn, Katarina Söderlund och Anna Larsson, med rötter i företrädesvis svensk och nordisk folkmusik, men det finns även stråk från andra kulturkretsar som Georgien och Korsika. Med egna arrangemang och personliga tolkningar får alla sånger en särskild prägel och ger musikaliska ekon på blanka och obrutna stigar.

Det finns en rörelse i klangbilderna från en känslig skörhet och sprödhet till en mera robust energi och intensitet. Rösterna står nära varandra som stöd och inspiration mot en expressiv kraftfullhet.

Det finns inga stränga gränser i sångerna, de rör sig förhållandevis fritt mellan skilda rötter och traditioner. Trion är trogen ett kulturarv, men de bär även på ett nytt, personligt och eget, de är kulturbärare in i framtiden.
När lyssnandet upprepas så finns det ornament och rytmer som dröjer sig kvar, angår och berör, särskilt bilderna från den svenska folkmusiken som “Vallflickans sommarvisa” och en polska till Anders Söderstens minne.

Ett bra exempel på mötet mellan Sverige och Georgien är “Ute blåser sommarvind” med ett sällsynt fint arrangemang:
”Ute blåser sommarvind
göken gal i högan lind.
Mor hon går på grönan äng,
bäddar barnet blomstersäng
strör långa rader
utav ros och blader.”

Min favorit är den enkla och vackra sången “Hästarna i hagen” med text och musik av Vilja-Louise Skough Åborn.

BO BJELVEHAMMAR
bo.bjelvehammar@opulens.se

Det senaste från Musik

0 0kr