TEKNIK. Nette Wermeld Enström har läst Christopher Jonssons debutbok ”Tankar om att överleva tiden” och konstaterar att den är en välkommen översiktsguide till den banbrytande tekniken och dess utmaningar.
Tankar om att överleva tiden – AI, biohacking och jakten på odödlighet
av Christopher Jonsson
Rimbax förlag
Gensaxar och jakten på evigt liv
I årtusenden har drömmen om evigt liv bara varit just en dröm men nu menar allt fler att det inte längre är frågan om utan när drömmen kan förverkligas. Det som i går betraktades som mirakulöst håller i dag på att bli fullt realistiskt.
Sedan den revolutionerande gensaxen CRISPR-Cas9 upptäcktes 2012 har mycket mer avancerade verktyg utvecklats och det går fort nu. Nya versioner av gensaxar kan med precision redigera arvsmassan och dagligen sprängs existentiella barriärer som nyss var otänkbara.
Rent tekniskt kan vi snart utrota all världens otrevliga sjukdomar och att korsa gener över artgränserna och experimentera fram nya livsformer är snart något som DIY-amatörer med ett CRISPR-kit och instruktioner från Youtube kan göra hemma i garaget.
På en snabbt växande marknad för longevity-produkter är man inte heller sen på bollen. Här utlovas en lysande morgondag med precisionsmedicin, skräddarsydd vård och artificiell intelligens som tillgängliggör data med ljusets hastighet.
För nästa generation blir optimering av den mänskliga mjukvaran, enskilda DNA-sekvenser eller hela genomet, sannolikt lika självklart som det för oss är att uppdatera våra digitala enheter.
Men det är inte helt lätt att begripa vår nya sköna värld och vare sig det gäller den egna kroppen eller samhället i stort så väcker den teknologiska utvecklingen frågor, inte minst om mening och sammanhang.
Välkommen översiktsguide till banbrytande teknik
För existentiellt intresserade är därför debutanten Christopher Jonssons bok ”Tankar om att överleva tiden – AI, biohacking och jakten på odödlighet” en välkommen översiktsguide till den banbrytande tekniken och dess utmaningar.
Här presenteras vetenskap och frågor relevanta för en framtid som smyger sig på oss bakifrån, som evolutionen tenderar göra, men nu med verktyg som bokstavligen förändrar verkligheten och vårt väsens självaste essens.
Teknikens mellanmänskliga aspekter
Men det är inte tekniska processer som främst intresserar Jonsson utan dess mellanmänskliga aspekter. Som vilka vi blir om vi upphör att åldras eller rentav kan föryngras. Som vad vi kan göra med våra liv och våra relationer om livslängden förlängs med hundra, tusen eller ett oändligt antal år. Eller, kanske viktigast av allt, hur samhället, ekonomin och demokratin kommer att påverkas och behöver förändras.
Jonsson utforskar essäistiskt de existentiella frågorna mot en bakgrund av de senaste genombrottens gensaxar, algoritmer och AI i medicinen och han gör historiska nedslag i filosofin och mytologin om evigt liv. Referenserna går från de gamla faraonerna och grekerna till senare filosofer som Friedrich Nietzsche och Jean-Paul Sartre vars idéer ger perspektiv på även vår tid och framtid så till synes full av möjligheter, medel och metoder bort från döden.
Samtidigt är det också med hjälp av följeslagarna från det förgångna som Jonsson låter tankarna jordas i klassisk visdom om kvalitet framför kvantitet, vilket verkar vara en omnipotent sanning.
Den svåra konsten att vara människa
Sammanfattningsvis har Christopher Jonsson, som i grunden är kemist och till vardags jobbar med återvinning, debuterat med en tankeväckande liten skrift om den svåra konsten att vara människa, och mänsklig, i en tid när teknologin utmanar gränsen för liv och död.
Boken kan definitivt bli en inkörsport till tyngre litteratur om mål och mening och den rekommenderas även den som vill undvika skadligare former av hopp om evigt liv, som religionernas, vilket litteraturvetaren Martin Hägglund nyktert avhandlat i ”Vårt enda liv – sekulär tro och andlig frihet” (Volante, 2020). Det finns inga större likheter böckerna emellan men precis som Hägglund förordar även Jonsson uppskattning av och hängivenhet till det liv som är och som kan ta slut.
När allt kommer omkring ska vi minnas evolutionsbiologen och ateisten Richard Dawkins bevingade ord: ”We are going to die, and that makes us the lucky ones.”
nette.wermeld.enstrom@opulens.se
