ROMAN. ”’Naturlagarna’ är definitivt Eiríkur Örn Norðdahls bästa roman hittills. Han är en mycket skicklig stilist, vars språk är mycket uttrycksfullt,” skriver Thomas Almqvist som läst den isländske författarens överdådiga berättelse.
Naturlagarna av Eiríkur Örn Norðdahl
Översättning: John Swedenmark
Rámus
Den isländska författaren Eiríkur Örn Norðdahl föddes 1978 och bor i Ísafjörður. Han har gett ut ett 20-tal böcker i olika genrer. Däribland romanen ”Bron över Tangagata” som jag recenserade i Opulens 2021. Hans roman ”Naturlagarna” nominerades till Nordiska rådets litteraturpris och föreligger nu i svensk översättning av John Swedenmark.
”Naturlagarna” handlar bland annat om vilken roll som tron kan spela i vårt vardagliga liv och hur den påverkar samhället och människorna.
Eiríkur Örn Norðdahl rör sig mellan motsatser
Eiríkur Örn Norðdahl är på sitt allra mest strålande berättarhumör och precis som i tidigare romaner rör han sig mellan högt och lågt, både när det gäller innehåll och form.
Han skildrar småstadslivet och vad det innebär att leva vid världens yttersta utkant. Han förenar stort och smått, vackert och fult, ljus och mörker, gott och ont och gör något mycket speciellt av allt det. Dessutom finns det mycket humor i berättelsen och ibland är den väldigt absurd.
Det börjar med att Islands yngste, vackraste och mest motvillige biskop, Jón Hallvarðsson, kallar 1925 till ett prästmöte i Ísafjörður för att befästa kristendomens kraft och motarbeta den utbredda hedniska folktron.
Under veckan som följer lever prästerna ett allt annat än kristligt liv på samma gång som allehanda märkliga händelser inträffar. Delar av staden begravs i ett bergskred och en djävulsk affärsman tar över stadens alla verksamheter.
Det nyss nämnda bergskredet drabbar en påfallande stor del av staden och skördar därtill dödsoffer. Gud, kallad Herran, vandrar omkring i för små kläder och tänder eld på hus. Många av prästerna utnyttjar prästmötet och super till ordentligt.
Allt utspelar sig under dessa sju dagar. ”Naturlagarna” är en lika vild som storslagen roman, som sprakar av karnevalisk språkglädje, samtidigt som filosofiska frågor ställs. Eiríkur Örn Norðdahl blandar fakta och fiktion med en enorm berättarglädje.
En paradoxal värld gestaltas med precision
Det ska också sägas att Eiríkur Örn Norðdahl är en skarpsinnig iakttagare och personskildrare med ett närmast intuitivt sätt att berätta. Människorna gestaltas som motsägelsefulla och mycket intrikata.
I ”Naturlagarna” gestaltas en värld som är gripbar men ändå på samma gång obegriplig. Han skriver med närmast nödvändig ironisk distans fast med inslag av både smärta och sorg.
Berättelsen innehåller ett myller av huvudpersoner, men det mesta koncentrerar sig runt biskop Jón.
Eiríkur Örn Norðdahls bästa roman
Trots en översvallande ordrikedom tappar Eiríkur Örn Norðdahl aldrig i koncentration eller intensitet, utan är genomgående exakt i uttrycket. Här finns också hela tiden en tankens klarhet som också avspeglar sig i språket. Han är en klurig och underfundig författare med mer än en räv bakom örat.
Den sjätte dagen blir allting lugnt i staden. Hundra präster har funnit Gud men förlorat honom igen. I romanen finns en stor skönhet men också skarpsinnighet och sensualism. Jag läser ”Naturlagarna” som en enda stor hyllning till livet och kärleken.
Romanen avslutas på ett så pass fantastiskt och överraskande sätt att författaren känt sig tvungen att skriva ett efterord för att förklara det.
”Naturlagarna” är definitivt Eiríkur Örn Norðdahls bästa roman hittills. Han är en mycket skicklig stilist, vars språk är mycket uttrycksfullt. Som läsare fullkomligen flyter man fram igenom romanens 690 sidor. Jag vill också ge en särskild eloge till John Swedenmark, som översatt berättelsen på ett ypperligt vis.
thomas@opulensforlag.se
