Därför läsa Marx även idag

Litteratur
Wikipedia.se

PROMINENT. ”I sin genomgång av Marx är Wolff tydlig med att marxismen trots sina misstag och misslyckanden fortfarande utgör kritiska synsätt rörande kapitalismens problem.” Vladan Lausevic recenserar Jonathan Wolffs Varför läsa Marx idag?

Varför läsa Marx idag? av Jonathan Wolff
Översättning: Henrik Gundenäs
Daidalos (2017)

Kalla krigets slut med kapitalismen och demokratin som segrande system ansågs innebära slutet för marxismen som en relevant samhällsidé. Men varför lockar filosofen Karl Marx ett stort antal läsare globalt än idag? Svaret ligger bland annat i att marxismen har utvecklat sig från att vara beskrivande och orienterande till att vara kritiserande och stabiliserande. Om det skriver den Oxfordbaserade filosofiprofessorn Jonathan Wolff i boken ”Varför läsa Marx idag?” som precis givits ut på svenska.

Inledningsvis beror Marx fortsatta popularitet på att hans verk tillhör de främsta i historien bland filosofer som människor anser är prominenta. Den mänskliga konsten att dra slutsatser handlar om att argumentera om hur något kommer att utveckla sig. Historien kanske inte har teleologisk och regelbunden process som Marx tänkte sig men den ”upprepar sig” i likadana gestalter och rytmer. I Sverige är folkhemmet ett minne blott. Dagens postindustriella samhälle har en befolkning som kan presenteras i olika socioekonomiska kategorier beroende på ens inkomster och livsstilar. Men även inom ramen för moderna framtidsorienterade diskussioner finns det utrymme för marxistiska tolkningar av hur saker och ting kan komma att se ut.

Men vad är egentligen marxism i ursprunglig mening? Bland centrala punkter handlar det om synen på arbetet, staten, människan liksom naturen, samhället och religionen. Ett problem som Wolff tar upp är att mycket av Marx filosoferande egentligen var en samproduktion med kollegan Friedrich Engels, vilket innebär en tydlig källkritiskt problem i historieskrivningen. Marx tankar presenteras av Wolff dels genom kontextualisering av samtidsandan fyllda med idéer om ekonomins utveckling och religionskritik som hos Adam Smith och Ludwig Feuerbach och dels genom händelser där Marx idéer stod i centrumen. Wolff menar till exempel att någon egentlig marxistisk revolution aldrig har ägt rum. Det som hände i Ryssland 1917 gick snarare emot det som Marx eftersträvade.

I sin genomgång av Marx är Wolff tydlig med att marxismen trots sina misstag och misslyckanden fortfarande utgör kritiska synsätt rörande kapitalismens problem. Boken utkom 2002, ett år efter den första globala ekonomiska krisen låg i hetluften och när hårdare kritik förekom angående globaliseringens effekter utanför Västvärlden. För Marx handlade det också om att kritisera människors konsumism som blev relevant på nytt i en tid när internet precis hade slagit igenom. Här lyfts kritiken om det materialistiska och en av Marx mest centrala teser från ungdomstiden – människans alienerande och atomiserande. För Marx var den liberala staten med sitt konstitutionella skydd för individen, mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter ett sätt att upprätthålla intressen hos borgerliga eliter medan det arbetande folket åsidosattes. Statens funktion liksom det kapitalistiska systemet innebar att människor, och främst fabriksarbetarna förhindrades från att komma ut ur sina mentala begränsningar och forma ett bättre samhälle för sig själva.

Och varför låter det här bekant? I dagens Europa liksom USA är det högerpopulister och nationalister som agerar emot den liberaldemokratiska ordningen med resonemang om splittrade nationer, själlösa socialliberala etablissemang och onda globalister. Om behovet att gå ifrån masskonsumtion till kristen andlighet där muslimer presenteras som ett hot av politiker som Marine Le Pen och som vänder sig till arbetarklassväljare och lovar återgång till ett mytiskt förflutet. Samtidigt finns det förstås resonemang hos Marx som går precis tvärtemot högerpopulisternas åsikter som hans uppmuntran till global solidaritet, antimilitarism och en bättre värld för fler som påminner om moderna socialister som Jeremy Corbyn.

Som Wolff menar ansåg inte Marx, och tillika Engels, att det fanns något recept för hur ett kommunistiskt samhälle borde se ut även om kommunismen sågs som ett slutmål i människans utveckling. För Marx var kommunismen ett ideal som skulle underlätta för människor att kontinuerligt förändra samhällslivet där arbetet skulle bli lättare och den lediga tiden öka. Det påminner om dagens diskussioner rörande robotisering, digitalisering och AI. Marx åsikter om nödvändigheten att människor får sina grundläggande behov tillgodosedda för att kunna vara mer solidariska och kreativa kan även dras till tankarna om basinkomst och sex timmars arbetsdag. Även om Marx inte var en ekologisk förkämpe har hans kritik av kapitalismen och synen på människans behov att kontrollera naturen omdefinierats till tankar om en grönare samhällsutveckling.

Mycket av den moderna och postindustriella samhällsutvecklingen sedan kalla krigets slut har visat att Marx idéer slog fel när människor började organisera sig ekonomiskt och socialt med datorns och informationens hjälp. De senaste 25 åren av globalisering har gjort världen mindre fattig. I Marx idévärld är överflödet viktig för att fler människor genom ekonomisk utjämning och resursernas begränsning skulle inse att det är dags att tillsammans ställa om samhället till något bättre för flertalet. De gamla klasserna och konflikterna finns inte längre riktigt på samma sätt men samtidigt pågår nya konflikter mellan de som ser sig som globaliseringens vinnare och förlorare där marxismen fortfarande spelar en begränsad men kritisk roll i diskussionerna.

VLADAN LAUSEVIC

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Vladan Lausevic

Vladan Lausevic är stockholmare och aktiv som skribent, liberal debattör och aktivist med intresse för såväl mjuka som hårda politiska frågor. I bagaget har en examen i historia och Europastudier. Vladans motto: “Jag har ingen identitet, jag har bara identiteter”.

Det senaste från Litteratur

Läsvärd debutroman

SPRÅKKÄNSLA. Maja Thrane skriver med en säker språkkänsla i en prosalyrisk stil,

Sårig sannsaga

Klubben är en imponerande välskriven bok, grundligt researchad och mycket nyanserad med
Gå till Toppen