Den gröna julens gospel (och fem brasklappar)

Existentiellt.
Grön jul. (Bildkälla: Pixabay.com)
Grön jul. (Bildkälla: Pixabay.com)

KLIMATPOSITIVT. Den stora mängd människor som menar att jorden bör förbli en planet som myllrar av liv gör rätt i att förbli envetet optimistiska. Kampen för livet upphör aldrig, och av denna anledning är det inte försvarligt att någonsin ge upp. Onda nyheter råder det ingen brist på – det ligger i nyhetsflödets natur – men då och då hörs också gospel – det vill säga goda tidender.

År 2022 gav flera anledningar till att drömma om en grön jul (även om Sverige inte var mycket till föregångsland). Utan inbördes ranking märktes dessa:

The inflation reduction act

Att den amerikanska federala senaten skulle kunna komma överens om ett klimatinitiativ som främjade livet på jorden tycktes länge omöjligt. Senator Chuck Schumer lyckades emellertid åstadkomma det närmast mirakulösa: Ett klimatpaket på USD 369 miljarder. Fokus ligger på att ersätta fossil energi med renare alternativ, och detta ska i huvudsak åstadkommas med hjälp av skatteavdrag för kostnader knutna till investeringar i förnybar energi. Oberoende grupper har beräknat att USA på detta sätt kommer att kraftigt reducera republikens koldioxidutsläpp. President Joe Bidens mål är att halvera dessa utsläpp till 2030. The inflation reduction act tycks komma att bidra med 80% av dessa minskningar. (Sverige reagerade med oro. Hur skulle svenska företag kunna konkurrera med amerikanska aktörer?)

De vilda djurens återkomst

Biologer som verkar i EU noterade under året att flera arter som befunnit sig på gränsen till utplåning, stått för spektakulära återhämtningar. Brunbjörn, bäver, järv, lodjur, och varg är exempel på vilda djur som visat att arter kan återhämta sig om de ges tillgång till intakta habitat och förvildade nejder, samt beskyddas av lag och mot för stort jakttryck. (Sverige sällar sig inte till de länder där hotad fauna börjat må bättre eftersom jakt – inte minst tjuvjakt – och inavel äventyrar flera inhemska arters framtid.)

De intakta skogarnas ynnest

Under året publicerades Ever Green: Saving Big Forests to Save the Planet av ekonomen John W. Reid och biologen Thomas E. Lovejoy. I boken beskrivs ett sätt att ta sig an klimatkrisen som är enkelt, effektivt, och ekonomiskt överkomligt. Det hela går ut på att bevara jordens fem återstående jätteskogar: Papua Nya Guinea, Kongo, Amazonas, och det norra barrskogsområdet i Nordamerika och Eurasien. Och runt om i världen pågår arbete med just detta – ofta i samarbete med nejdernas urbefolkningar. (Dock ej i Sverige – ett rike med gott om träd, men nästan ingen skog; i synnerhet inte intakt skog.)

Återfödda korallrev

År 2015 gjorde rekordartad värme att El Niño orsakade massdöd bland korallrev intill Southern Line Islands, som ligger utsträckta mellan 2 400 och 3 300 kilometer söder om Hawaii. Ekologisk ångest spred sitt döda mörker bland de som tog del av nyheten. Men sju år senare rapporterades det att korallreven blivit återfödda och återuppstått; de stora korallstrukturerna bevisade att massdöd inte nödvändigtvis innebär slutet. Åter frodades havslevande varelser i havsområdet, och det närliggande Kiribati införde förbud mot storskaligt fiske i dessa vatten. (Samtidigt, i Sverige, förvärrades sillkrisen, och det konstaterades att sillen – som varit en av Sveriges viktigaste proteinkällor i hundratals år – befann sig nära kollaps på grund av mångårigt överfiske.)

Lagunens juridiska status

(I Sverige bidrar det svaga intresset för att skydda till exempel våtmarker till att näringsämnen såsom fosfor och kväve fortsätter att överbelasta rikets vatten, men) i Spanien togs initiativ för att beskydda saltvattenlagunen Mar Menor, genom att ändra dess juridiska status. På grund av lokalt jordbruks övergödning, har problem med syrebrist och döda bottnar uppstått, och för tre år sedan tog sig flera ton fisk och skaldjur upp på land för att undkomma höga halter av svavelväte i vattnet. Ett medborgarinitiativ ledde till att Mar Menor-lagunen nu fått samma juridiska status som en individ, vilket ger bättre möjligheter att med hjälp av domstolsbeslut skydda detta ekosystems fortlevnad.

Den som själv vill bidra till firandet av en grön jul, gör så enklast genom att stå för genomtänkta ekonomiska val. Det finns en uppenbar skillnad mellan det vi vill ha, och det vi behöver.

EMIL SIEKKINEN
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Existentiellt

Bild: Pixabay.com

Olika författartyper

MISSFÖRSTÅND. Gunnar Lundin skriver om två till synes vitt skilda författartyper. Oändliga
0 0kr