BOKSLÄPP. “Kära Moder Jord, kan du sända mig en guide och lärare för att hjälpa mig med mitt andliga arbete?” Många människor tror att man kan tala till Gud och att Gud svarar. Om Gud är energi och allting annat består av energi, måste vi även kunna tala med andra andliga varelser.Tänk om du kan tala till Moder Jord och hon kan höra dig, vad tror du hon skulle säga? Hon kallar på oss, allt du behöver göra är att lyssna.
Läsarreaktion:
“Det här är en bok som hjälper läsaren att finna en väg till välmående och glädje. Texten ger positiv energi som kan bidra till förmågan att förbättra. ’Hon kallar mig dotter’ är en välbehövlig bok som kan hjälpa många människor på vägen till ett lyckligare och mer balanserat liv.”
Åsa Danielson Grimpe är född 1965 och växte upp i Grebbestad och Västervik. Mitt i medelåldern fick Åsa klart för sig att hon kunde kommunicera med naturandar, vilket hon omedvetet hade gjort sedan barndomen. Genom hennes levnadshistoria får du följa hennes kamp till ett bättre och friskare liv med den kunskap hon fått till sig från Moder Jord, som är hennes andliga guide. På ett ödmjukt sätt ger hon oss Moder Jords visdom om hur vi kan leva på ett klokare och mer medvetet sätt. Vi behöver alla komma tillbaka till ett liv närmare naturen – på hennes villkor. Du får även en inblick i inkariket och deras levnadsvisdom genom Åsas kontakt med Huáscar, den siste inkan. Nu vill hon dela med sig av sin kunskap. Hon kallar mig dotter är hennes debut som författare.
Åsas Facebooksida.
Kapitel: Moder Jord
Efter att jag kom hem från kursen, kände jag mig väldigt motiverad att börja kontakta olika naturandar i min omgivning. Någon månad senare kontaktade jag Göta Älv, en av de första kontakterna jag tog på egen hand. Jag bodde nära älven och kände omedelbart en tydlig kontakt med henne vid första tillfället. Det var en rolig och häftig känsla att klara av detta alldeles på egen hand och jag tyckte att det var lika lätt som på kursen. Hon har en stor personlighet och har varit till både stor hjälp och glädje för mig i mitt fortsatta arbete. Det var hon som först introducerade mig för det jag ska göra. Hon har hjälpt mig att hjälpa andra med olika fysiska åkommor. Hon berättade för mig att precis som vatten är renande och helande i sig är dess energier också det. Hennes begränsning ligger dock till den fysiska kroppen. Hon har oerhört mycket humor och har lurat mig till skratt många gånger. Det var hon som först talade om för mig att jag bär på en oerhörd förmåga själv. Hennes uppgift var att hjälpa mig att komma i gång. För det vi gör ihop idag kan jag göra själv, berättade hon.
När jag för tredje gången i ordningen hade fått information om en vän med klockrena resultat, satte jag mig ner på min stentrappa till huset och sa till mig själv:
– Tänk att jag har kunnat åstadkomma detta på den ringa kunskap jag har. Vad ska jag då inte kunna göra när jag har fått lite mer kunskap och vana?
Då hörde jag älven i mitt huvud säga:
– Det är det vi försöker säga dig. Du har en oerhörd förmåga. Jag förnam ett stort antal andar i min omgivning, många av dem som jag redan hade varit i kontakt med. Jag rös i hela kroppen och visste inte vad jag skulle tro om det hela. Det var svårt att ta in.
Sista dagen på kursen sa Elizabeth till oss att vi skulle be om hjälp när vi kom hem, om vi ville fortsätta vårt arbete som vi hade påbörjat. Eftersom jag verkade ha ganska lätt för att få kontakt med naturandar var mitt behov av hjälp stort. Mycket på grund av den information som kommit till mig som jag hade svårt att förstå. Jag kontaktade därför Moder Jord och bad henne att sända mig någon som kunde hjälpa mig.
– Kära Moder Jord, det här är så stort och jag är rädd att gå vilse, snälla sänd mig en guide och lärare som kan hjälpa mig.
Jag flinade lite för mig själv efteråt och tänkte: Tänk om det kommer någon och knackar på min dörr. Det hade ju varit lustigt.
Jag hade så klart ingen aning om vem hon skulle skicka men jag var helt övertygad om att det skulle vara någon människa. Elizabeth hade sagt till oss att vi kunde räkna med att be flera gånger innan vi fick svar. Jag bad tre gånger innan jag fick svar. Svaret jag fick förundrade mig mycket.
– Jag är din guide och lärare, hörde jag väldigt tydligt i mitt huvud.
Till en början var det alldeles tomt i huvudet men sedan spred sig tacksamheten och glädjen över att Moder Jord själv är min lärare. Jag kunde inte få en bättre.
Trots att jag blev förvånad, var jag oerhört stolt, men hade svårt att förstå varför hon som är så stor valde att hjälpa mig. Jag kände mig förvirrad men förklaringen kom ett par dagar senare. Hon sa ungefär så här:
– Du är en gåva till mig från Gud. Du ska hjälpa mig att bli hel. Du är min dotter.
Om jag var förvånad och förvirrad innan så blev det inte precis bättre av den förklaringen. Här kom även förklaringen till varför hon hade visat sig för den andra kursdeltagaren med ett ägg i handen som representerade mig. Jag är hennes dotter. Hur tar man emot denna typ av information? Tankarna snurrade. Vem kommer tro mig? Tror jag själv på det här? Och vad ska jag göra nu?
Efter att jag hade deltagit i workshoppen hände otroligt mycket på kort tid. Allt som tidigare hade hänt mig i livet började falla på plats och fick mening tillsammans med det nya som kom fram. Jag förstod efter hand att informationen från andra sidan kommer lite i sänder. Det blev som ett pussel som skulle läggas ihop för att få full förståelse. Jag frågade Moder Jord vid ett tillfälle om jag skulle ta och skriva ner det som hon sa. Hennes svar var mycket tydligt och klokt:
– Detta är inte som att gå och lära sig i någon av era skolor. Informationen du får från oss fungerar inte på samma vis. Den ska inte förstås med intellektet utan med hjärtat. Informationen kommer därför i bitar som du måste ta till dig och när vi märker att du tydligt har förstått innebörden i det, får du nästa bit.
Det hela kunde bli lite förvirrande eftersom informationen kom i delar. När jag har återgett det till andra har jag märkt att jag måste återkomma efterhand som mina insikter kommer och informationen blir mer komplett. Helheten hade jag först när jag hade förstått allting eftersom allting hänger ihop. Detta är en bidragande orsak till att jag har haft svårt att berätta för andra vad som kommit till mig. Jag hade inte hela pusslet.
I början när jag skulle återge den information som kom till mig i ord till mina vänner och bekanta kändes det mycket svårt. Jag kände mig osäker och hade svårt att hitta orden, rädd för att bli dömd av andra. Ville inte att mina vänner skulle tro att jag förlorat förståndet. Moder Jord bannade mig för detta och sa:
– Du måste tro på det du säger annars kommer ingen annan att göra det heller. Informationen du får är viktig och måste återges på ett myndigt vis, något du är i stånd att göra. Visa det. Gud vad det här var svårt.
Jag hade nästan daglig kontakt med olika andar. De påpekade ofta att de hade samlats runt mig för att stötta mig. De pushade mig framåt i mitt arbete och gjorde allt för att övertyga mig om min förmåga, som jag emellanåt hade svårt att begripa och ta till mig. De sa att jag är ljuset och kärleken men jag förstod inte riktigt vad de menade. Andarna stod mig olika nära under olika perioder, beroende på vad jag skulle lära mig. De är egentligen som lärare allihop men den som står mig närmast och som är ständigt närvarande är Moder Jord.
Min första lektion som hon gav mig var en gedigen uppgift. Jag skulle lära mig hur ljuskropparna ser ut och fungerar. Vad som påverkar dem och hur man helar dem. Hon skickade ut mig i naturen för att prata med olika naturandar och be dem om hjälp. Hon sa till mig att titta på spindelnät. Trådarna i ett spindelnät som går sönder faller ihop. På samma vis faller våra ljustrådar samman när de går av. Hon talade även om för mig att det som till stor del påverkar vår ljuskropp negativt är all vår oro. Det gör att delar av ljuskroppen säckar ihop, precis som ett spindelnät där trådarna går av. Och precis som spindelnätet har även ljuskroppen fästtrådar, där vi människor har tre som går ner till Moder Jord, tre som går uppåt, en mot Solen, en mot Kosmos och en till vår ledstjärna, som en motpol till de som går nedåt. Den har även tre som går ut vågrätt i sidorna åt båda håll utanför kroppen, precis som de andra men utan några fästpunkter. Detta för att hålla ut ljustrådarna som löper runt vår kropp. Ni kan ju tänka er vad som händer när dessa går av och hur det ser ut. När fästtrådarna går av förlorar vi kontakten med vårt ursprung, men de går att laga genom visualisering.
Hon gav mig även en annan uppgift. Att leta återkommande mönster i allt från det minsta lilla till det största stora. Denna uppgift pågår ännu och kommer säkert att göra så ett bra tag framöver, kanske för alltid. Hon berättade för mig att det finns ett begränsat antal mönster som är återkommande i allt som finns. Jag tänkte att detta borde vara till stor hjälp för forskare. Om man kan identifiera dessa olika mönster, lära sig dem, då borde det bli mycket lättare att forska om nya ting. Jag hittar återkommande mönster i allt. Det gäller bara att vara uppmärksam och se sakernas samband. Jag har börjat inse att det hjälper till att förstå helheten, att se hur saker och ting hänger ihop, att vi alla är ett med den ursprungliga källan till allt liv, nämligen Gud.
Från början fanns det en ursprungskälla, en kraft som bestod av vitt ljus, en energi som vibrerade på hög nivå – kärlekskraften. Det är den kraften många av oss kallar för Gud. Allting som existerar har sitt ursprung från denna kraft. Tillblivelsen sker ungefär på samma vis som celldelning i par. Dessa par är som två sidor av samma mynt, men med en stark bindning till varandra. Utan den ena blir den andra inget värd. Ungefär som ett mynt. Det här gäller allting. Vi människor är ljusvarelser som kommer från denna källa. Vår energi är ganska lik ursprungsenergin men består av en kvinnlig och en manlig energi. Det är dessa två som hänger samman och som många kallar tvillingsjälar.
Om vi tittar på energin i naturen är den olika för olika ting. Vattnets energi är den tyngsta och vibrerar på låg frekvens. Dess färg upplever man som näst intill svart. Trädens energi är en blandning av Jordens, den röda, och himlens, den blå. Även i naturen finns det kvinnliga och manliga energier. Vattnets energi är kvinnlig och bergens energi är manlig. Naturen är full av andliga varelser som lever i allra högsta grad och vi har alla ursprung från samma källa. Utan denna källa skulle ingen av oss finnas och källan finns inom oss alla, var och en av oss. Därför hänger vi alla samman med varandra. Alla och allting är gudomliga varelser utan undantag eftersom vi alla kommer från Gud, ursprungskällan.
Vi består av en fysisk kropp, ett mentalt sinne och en ljuskropp. Ljuskroppen är ungefär dubbelt så stor som den fysiska kroppen och har en kärna som sitter centralt, ungefär mitt i bröstet i den mänskliga kroppen, i hjärtchakrat. Det är denna kärna som är ursprungskraften och det är den som lever vidare efter den fysiska kroppen har dött, vilken vi kallar själ. Denna del består av energi och kan inte dö, endast ändra form. De flesta av oss lever på Jorden i fysiska kroppar på eget val under flertalet liv. Vilka som är våra föräldrar, barn, släktingar, med mera skiftar från ett liv till ett annat men vissa kan återkomma beroende på om vi har starka band till varandra eller om vi har något ihop med en annan själ som måste lösas.
Betänk detta, vi lever på många olika platser under olika förhållanden. Vi möter olika människor i olika liv. Vi har olika släktskap till dem vi möter. Vi vet aldrig vem som har varit våra föräldrar eller kommer att bli det. Vi vet aldrig vem som har varit vårt barn eller kommer att bli det. Det enda vi vet är att vi är andliga varelser som alla hänger samman. Vi hänger ihop genom att vi alla är en del av Gud och genom att vi alla har släktskap med varandra. Ta till dig detta i djupet av ditt hjärta och förstå att det du gör mot andra, det gör du också mot dig själv.
Den dagen vi dör, om inte förr, möter vi vår högste domare. Då får vi syna våra liv på gott och ont och inget, absolut inget, går att dölja. Vartenda ord och varenda tanke och handling finns registrerade i ditt sinne. Den du möter är dig själv, ditt andliga jag.
Det är så enkelt, så logiskt och så uppenbart om vi förstår helheten. Vi kan aldrig komma ifrån det, vägen är solklar och den väg vi behöver vandra för att befria oss själva är att leva med kärlek, i kärlek. Varenda handling du begår kommer tillbaka till dig själv. Lever du ett våldsamt liv måste du komma tillbaka för att förstå det du har gjort. Tar du ditt liv kommer du tillbaka för att uppleva liknande problem. Det går runt och kommer igen tills du har förstått att det finns bara ett sätt att leva på, genom kärlek. Du är skapad av kärlek, du är kärlek, du behöver bara komma tillbaka till dina rötter för att finna denna sanning. Sanningen om dig själv, vem du verkligen är – en del av Gud.
Om vi leker med tanken att berättelsen om Isis & Helios är sann så har vi under lång tid arbetat med att förstå det som då blev fel. Om och om igen har vi alla troligtvis gått igenom detta scenario, i olika roller varje gång. Allt för att vår själ ska få med sig den kunskapen in i nästa skede. Ett skede där vi tillsammans med Moder Jord ska upp i en högre dimension, en dimension där vi återgår till mer andligt liv, i våra fysiska kroppar, för att återuppta skapelsen.
Vi befinner oss på Jorden för att fortsätta skapa. Om du ser på dig själv som en del av Gud, som du faktiskt är, blir det lättare att inse. Vi är inte här för vår egen skull utan för helheten. Vi är delar av helheten precis som alla andra andliga varelser. Vi lever som om vi vore här för vår egen skull men så är det inte. Vi har en uppgift att fylla, att återuppta skapelsen här på Jorden. Moder Jord är också en del av helheten och allt på henne hänger samman.
Under en annan period strax innan jul det året hade jag kontakt med Solen. Tydligen håller en ny människoras på att födas. Jag hade läst om det i två olika böcker, en med rötter från den indianska kulturen och den andra från den österländska filosofin. De nämnde bara att den håller på att födas just nu och kallar den Homo Luminus. Solen kallar oss för ljusbarn och han säger att jag är ett ljusbarn. Förändringen ligger inte i den fysiska kroppen eller det mentala sinnet utan i ljuskroppen. Vi har högre energi än Homo Sapiens, vilket gör att vi är mer känsliga för energiförändringar och har lättare att transcendera till en högre dimension. Det är av denna orsak jag har så lätt för att få kontakt med naturandarna. Av samma orsak blir vi fler och fler med förmågan till andliga kontakter.
På en väns begäran ställde jag en förfrågan till Moder Jord, som jag redan från början visste att hon inte kunde svara på. Jag ville ändå veta vad hon hade att säga om det hela. Jag funderade över varför jag ibland tänkte att detta kan de inte svara på, det ligger utanför vad de kan. Eftersom vi människor har egen fri vilja som inte får brytas antar jag att det är frågor som påverkas av våra egna beslut. Moder Jord förklarade att jag kommer att få många sådana förfrågningar som jag vet intuitivt att man inte kan få svar på. Men jag behöver lära mig att förstå att det är inte de som är annorlunda, utan jag. Jag är en av dem men i mänsklig form med allt vad det innebär av begränsningar. Jag har dock en naturlig känsla för det andliga och vad det innebär.
Under ett av mina höstprojekt skulle jag få hjälp av min granne att ta ner några träd runt min tomt och rensa upp lite. Under dessa två dagar lärde jag mig något mycket viktigt. Det växte en solitär Björk strax intill där jag bodde som jag alltid tyckt var väldigt vacker med alla sina grenar. Jag fick förfrågan om de skulle ta några av dess grenar. Jag sa naturligtvis nej, men senare samma eftermiddag hörde jag Björken själv be mig att rensa upp bland hennes grenar. Jag trodde att jag hade hört fel så jag bad henne att upprepa och mycket riktigt så var det hennes önskan. Jag blev väldigt förvånad för jag inbillade mig att inga träd ville få sina grenar avsågade, lika lite som jag vill få mina armar avsågade, men så var tydligen inte fallet. Nästa dag bad jag min granne att ta några av hennes grenar men var noga att kolla vilka med henne själv först. Vi fortsatte med ett par andra björkar och hela tiden frågade jag dem själva. Sedan hörde jag flera träd runt omkring som ropade ut en önskan om att få hjälp med detta. Döm om min förvåning. Jag tog upp detta med Moder Jord som påpekade dess riktighet. En av våra uppgifter här på Jorden är att hjälpa dem som inte själva kan. Vi som människor har enorma förmågor som vi ännu inte har förstått att bruka, men det hela måste ske i största samförstånd med vår omgivning.
Ibland när jag är ute och går i skogen upptäcker jag förändringar i omgivningen med en helt annan växtlighet. Moder Jord påpekade för mig att det beror på förändringar i omgivningen som vi inte alltid kan se. Som på en plats nära mitt förra hem där det råder andra förhållanden i underjorden, vilket visar sig i växtligheten. Det är djupt ner i marken så det är svårt för oss att ana detta men det är tillräckligt för att påverka växtligheten. När vi har lärt oss att kommunicera med omgivningen kan vi dra nytta av detta på olika sätt.
En dag när jag pratade med en paqosyster i telefon berättade jag för henne att den natten hade jag sovit med ett träd. Hon garvade åt mig och frågade varför. Det konstiga var att just då visste jag inte varför. Jag hade under ett par nätter tidigare sovit med olika naturandar men visste inte om det var eget påhitt eller om det var en uppgift jag fått från Moder Jord. Förståelsen kom lite senare och det var inte eget påhitt, naturligtvis. Jag skulle lära mig vad de olika energierna stod för. Svaren kom till mig i drömmar eller under hastigt uppvaknande under natten. Effektivt, men konstigt. Vattnets energi står för helande och renande. Växternas energi står för kreativitet, vindens energi står för lust och inspiration och Jordens energi för trygghet. Solens energi står för kärlek och Månens energi, som är en mycket lätt och snabb energi, kan vara lämplig när någon känner sig håglös eller har hjärtproblem. Här måste jag dock påpeka att man behöver vara lite försiktig för man kan lätt känna sig stressad av denna lätta energi. Det har jag själv känt av ett par gånger. Det är inte konstigt att det är så många som ligger vakna när det är fullmåne. Jag försöker hela tiden att vara uppmärksam på min omgivning och det som händer mig under dagen. Är det något ovanligt som dyker upp eller en människa jag stöter på, frågar jag mig själv om det är något jag ska lära. Jag har lärt mig att vara mer uppmärksam och lyhörd. Vaknar jag mitt i natten, frågar jag alltid om det är någon som vill mig något och om jag har haft en ovanligt tydlig dröm försöker jag alltid att se innebörden i den. Den finns inte alltid där, eller så har jag inte förstått det hela, men jag har lärt mig mycket på det här viset. Det har lett mig till ett slags uppvaknande. Jag försöker även jobba på med mina energier, lära mig vad som kan läras och utvecklas hela tiden.
Min kontakt med naturandar innehåller mycket humor och glädje. Jag skojar gärna med dem och de med mig, men på ett mycket kärleksfullt sätt som aldrig sårar. Jag får oerhört mycket bekräftelse och kärlek från dem, vilket känns smått fantastiskt. Jag har inte känt mig så trygg och omhuldad sedan jag var ett litet barn i mammas och pappas famn. En känsla av att inget ont kan hända mig. Ensamhetskänslan jag hade under åren i Västervik, och som jag misstänker att de flesta av oss går omkring med, har försvunnit och vad som än händer mig vet jag att det gör det av en särskild orsak.
En kväll när jag satt i soffan framför tv:n dök det upp i mitt huvud att jag var en gåva till Moder Jord. På ett infall kontaktade jag Moder Jord och sa till henne:
– Jag hoppas att Gud hade så mycket vett att han slog in mig med presentpapper och rosett när han gav mig till dig.
Jag hörde omedelbart många skratt i mitt huvud och en förunderlig känsla av värme och stor kärlek spred sig i kroppen. Strax därefter hörde jag en stor och myndig stämma i mitt huvud som jag genast förstod var Gud. Han skrattade och inledde samtal med mig. Mitt i samtalet talade han om för mig att jag deltog i experimentet att ta fram den mänskliga hjärnan. Samtalet fortsatte men jag fick ingen mer information om det. Men det var nog heller inte meningen att jag skulle få det just då. Det har dock inte lämnat mitt sinne. Här kom ytterligare information som slog mig med häpnad och som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med. Jag lät det vara, ett tag.
Något jag gör när det kommer saker till mig som jag inte kan få bekräftat i denna värld är att fråga andra andar. Naturligtvis gjorde jag det även i det här fallet. När det gäller den mänskliga hjärnan har jag fått en del klart för mig. Säkerligen kommer jag lära mig ännu mer. Hjärnan är ett kreativt organ som ska användas vid skapande men jag har även förstått att den är till för kommunikation. Vi har ännu inte förstått att använda den på rätt sätt och har därför inte dess fulla kapacitet inom räckhåll. Det vi gör är att skapa energier med tankens kraft och vi kan även omdana de energier som är i vår omgivning. Våra tankar skapar hjärnvågor som de facto är energier.
På begäran frågade jag Huáscar en dag om hur de olika figurerna i det peruanska landskapet hade kommit till. Han sa att det var präster från förr i tiden som har skapat dem genom att förändra energivågorna på den platsen. Det här fick jag veta innan jag fick informationen om vår hjärna. Om allt i vår omgivning består av energi kan det omskapas genom att förändra det endast med tankens kraft. Samma sak när man skapar något nytt. Tänk vilken oerhörd förmåga vi har och vad vi kan göra med den. Dock kommer vi inte få tillgång till all information på en gång och det kommer endast fungera om man förstår kärlekens energi. Vilken är den energi som vibrerar på högst frekvens. Endast då öppnar sig denna möjlighet, vilket gör att vi inget har att frukta för den kan aldrig användas i negativt syfte. Aldrig!
Gång på gång får jag information om mig själv och den kraft och möjlighet jag besitter. Även om jag många gånger under mitt liv har känt en enorm kraft bubbla upp inom mig själv så känns det svårt att ta in. Vad är det för kraft och vilka är mina förmågor? Jag har genast tryckt tillbaka den när den dyker upp på grund av rädsla. Jag vet inte om jag kan kontrollera den och jag vet inte heller vad det är för kraft. Att jag har lätt att kommunicera med andarna har jag fått klart för mig, men för det behöver jag ingen kraft. Jag frågar ofta och funderar mycket och vid ett tillfälle var det ett par växter som sa till mig att jag inte ska bekymra mig. Det finns många människor och andar som länge har väntat på mig. De kommer att följa mig.
– Vilka är de då? undrade jag.
– Det behöver du inte bry dig om, sa de, för de kommer att känna igen dig.
– Vart ska de följa mig då?
– I ditt arbete för att stödja dig att hela Moder Jord och hjälpa henne med transformationen.
Rysningarna som for genom min kropp under den här tiden var många och jag anade att det skulle bli fler.
Under ett par veckor under hösten det året hade jag daglig kontakt med Gud. Jag fick bland annat hjälp av honom och av andra andar att lägga mitt livspussel. En kväll sa Gud till mig att det var dags att jag får veta vem jag är. Jaha, tänker jag, vad ska nu komma?
– Du har skapat Jorden.
– Va! Vaddå?
Jag hade strax innan läst i en bok att vi har andliga namn som kommer av vår förmåga eller kraft som andliga varelser. Jag hade frågat Gud om mitt namn men fick till svar att jag var ännu inte redo att ta emot den informationen. Jag frågade igen och fick veta att mitt namn är Fantasma som kommer av fantastisk och fantasi. Min kraft ligger i att skapa. Någon vecka efteråt var jag i kontakt med Månen. Min vana trogen kontrollerade jag informationen med andra andar. Jag frågade Månen:
– Om jag har skapat Jorden, hur är det då med dig? Eftersom du hänger ihop med Jorden, har jag skapat dig också?
Hennes svar var:
– Innan du blåste liv i mig var jag endast en massa i rymden.
– Men hur går det här skapandet till?
– Skapandet sker ungefär på samma vis som celldelning.
Jag kan inte påstå att jag ännu har förstått hur det har gått till men återigen kom här mönster som upprepas, precis som Moder Jord sa. I dessa mönster finns svaren. Jag funderade lite och tänkte att celldelning har vi när ett foster skapas. Det måste vara den celldelningen hon menade. Svaret kommer säkert till mig så småningom. Det brukar det göra.
Naturligtvis har jag funderat mycket på detta och om det över huvud taget kan vara möjligt. Även om jag alltid har känt att jag är här av en särskild orsak och ska göra något speciellt hade jag aldrig ens i mina vildaste fantasier kunnat komma på något så fantastiskt. Trots min fantasi. Det både skrämde och fascinerade mig på samma gång. Kan allt detta verkligen vara sant? Det är jättesvårt att säga. Mycket av det som har kommit till mig under den senaste tiden har jag fått direkt bekräftelse på från personerna själva, genom böcker, internet eller på annat vis. Det som jag har fått till mig om mig själv har jag endast fått bekräftelse på genom andarna, dock om och om igen från olika andar. Jag frågar och frågar igen och försöker att förstå. Insikterna jag har fått är många och mycket av det som tidigare har hänt mig förstår jag på ett mycket bättre sätt nu. Mycket återstår dock ännu att förstå.
Människan har enorma förmågor. Med hjärnans hjälp kan vi skapa allt det vi föreställer oss. Vi är Guds händer i hans skapande. Gud är källan, kraften inom oss alla som binder oss samman till en enda stor enhet. Det som begränsar oss är vår misstro till oss själva och vår förmåga. Vi kan, allihop, var och en av oss, skapa den värld som vi alla vill leva i. Nyckeln är kärleken för kärlekens kraft är den högsta.
Åsa Danielson Grimpe är född 1965 och växte upp i Grebbestad och Västervik. Mitt i medelåldern fick Åsa klart för sig att hon kunde kommunicera med naturandar, vilket hon omedvetet hade gjort sedan barndomen. Genom hennes levnadshistoria får du följa hennes kamp till ett bättre och friskare liv med den kunskap hon fått till sig från Moder Jord, som är hennes andliga guide. På ett ödmjukt sätt ger hon oss Moder Jords visdom om hur vi kan leva på ett klokare och mer medvetet sätt. Vi behöver alla komma tillbaka till ett liv närmare naturen – på hennes villkor. Du får även en inblick i inkariket och deras levnadsvisdom genom Åsas kontakt med Huáscar, den siste inkan. Nu vill hon dela med sig av sin kunskap. Hon kallar mig dotter är hennes debut som författare.
Åsas Facebooksida.
info@opulens.se
