DDR. Den här veckan skriver Jesper Nordström om den vänsterpopulistiska politikern Sahra Wagenknecht som föddes i DDR 1969.
Tidigare avsnitt av Veckans DDR hittas här.
Konservartiv vänsterpolitiker född i DDR
Sahra Wagenknecht är ett fenomen sprunget ur Östtyskland. Född i DDR och 20 år gammal när muren föll är hon närmast perfekt positionerad för att bli en ny sorts konservativ vänsterpolitiker. Konservativ, närmast som Weiron i ottan i NileCity. Hon pratar handfasta plånboksfrågor, och du lär inte få höra henne uttala wokevänsterns ord, som intersektionalitet, – åtminstone inte i positiv mening. Hennes retorik bygger i hög grad på att ställa ”vanligt folk” mot en korrupt eller verklighetsfrånvänd elit.
Wagenknecht bildade eget parti
Fram till 2023 representerade hon vänsterpartiet Die Linke men bildade i januari 2024 ett eget parti Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW).
Att vara 20 år när muren faller kan vara danande; hon fick hela systemets barn- och ungdomsår, men stod som ung vuxen inför det nolläge som murens fall innebar.
I viss mån rider hon på Ostalgie, men det är inte oljestinkande Trabantbilar eller retrohippa orange plastmöbler – utan en allvarligare variant, där hon ägnar sig åt cherry picking och lyfter fram det forna landets socialförsäkringssystem.
Bostadspolitiken i DDR
Ta bara det faktum att boendet i Östtyskland låg under samma kolumn som infrastruktur: järnvägar, färjor och Plattenbau (byggnader skapade utifrån stora prefabricerade betongelement). Den objektiva trivseln, i form av rinnande varmvatten och diskmaskiner, fanns i DDR på samma sätt som i vårt miljonprogram. Visst vet vi vad dessa bostadsprogram kunde urarta till, men det är en annan fråga.
Problem i dagens östra Tyskland
Det nuvarande östra Tyskland plågas fortfarande av mer social utsatthet och ren misär än det forna Västtyskland. I det forna DDR blir det musik för öronen när en politiker talar om hyresreglering, pensionssystem, arbetsrätt och a-kassa.
Sahra Wagenknecht är också ovanlig i sin vänsterposition genom att hon är starkt kritisk till invandring. Här liknar hennes inställning den man finner hos Mette Frederiksen och den danska socialdemokratin.
Den tyska politiken har präglats av en kristdemokratisk småborgerlighet sedan 1800-talet – en mentalitet som Heinrich Heine satiriserade i ”Tyskland, en vintersaga”.
DDR var en enorm anomali i det avseendet. Tyskland har i mångt och mycket varit ljusblått politiskt. Kanske kan man säga att Wagenknecht rider på den borgerliga mentaliteten i viss mån – den som stavas kärv skötsamhet.
Hon representerar en ytterkant som gör det alltmer problematiskt att bilda ljumma mittenkoalitioner i Tyskland.
Sedan är det ju det här med kvinnliga politiker, som man tyvärr inte kommer ifrån – även om jag själv inte skriver under på det – att de ofta bedöms utifrån framtoning och utseende.
Angela Merkel kom från DDR, var robust, närmast betryggande icke-ideologisk i sin bakgrund som kemist. Hennes lågskor och antifrisyr vittnade nästan om en ”skurtant” som i kraftfull anda skulle fixa situationen.
Wagenknechts intellektuella bakgrund
Sahra Wagenknecht har en utbildning som knappast kunde vara mer ideologisk, Under 90-talets första hälft studerade hon litteratur och filosofi. Hennes avslutande uppsats handlade om Hegels inflytande på Marx. År 2012 blev hon filosofie doktor i nationalekonomi med avhandlingen ”The limits of choice. Saving decisions and basic needs in developed countries.”
Hon är rapp, retorisk och påminner i sin skarpa framtoning om en svensk politiker som Ebba Busch. Det är en politikertyp som Tyskland inte riktigt är van vid, där det annars har varit gråblå kostymer, flint och sävlig byråkratanda.
En ovanlig allians
Med Wagenknechts parti har tyska språket berikats med ett nyord: björnbärskoalition (tyska: Brombeerkoalition). Det är den politiska termen för en allians mellan kristdemokratiska CDU, Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) och socialdemokratiska SPD. Efter valframgångar för det högerextrema partiet AfD (och i avsaknad av andra majoriteter) har i vissa fall de tre ”björnbärspartierna” gått samman för att kunna bilda stabila delstatsregeringar och hålla AfD borta från makten.
Begreppet myntades i samband med delstatsvalen i östra Tyskland (i Thüringen och Sachsen) hösten 2024.
Som motvikt till högernationalistiska Alternative für Deutschland är hon således behövlig. Men för att ytterligare och slutligen komplicera bilden så överlappar hon ju motståndaren AfD i migrationsfrågorna.
jesper.nordstrom@opulens.se
