JUBILEUM . ”Utställningen utgör ett glatt inslag i den dystra tid vi lever i just nu.” Anne Edelstam har sett jubileumsutställningen ”Det ljuva livet” på Thielska galleriet.
Det ljuva livet
Thielska Galleriet, Djurgården, Stockholm
Utställningen pågår t o m den 1 februari 2026
Thielska galleriets historia
Thielska galleriet, i Stockholm, firar med pompa och ståt sitt hundraårsjubileum. År 1925 öppnade det forna privatpalatset dörrarna, med sina samlingar, för den konstintresserade allmänheten.
Kring sekelskiftet 1900 började, för paret Signe Maria och Ernest Thiel, festerna samt inköpen till den egna konstsamlingen. Deras nyinköpta bostad på Djurgården dekorerades med tidsenlig konst och blev snabbt en samlingspunkt för dåtidens kulturelit.
De ordnade glansfulla fester och maskeradbaler. När pengarna var slut och Ernst Thiel tvingades sälja sitt enastående hem och galleri till svenska staten, förvandlades det till ett museum i stiftelseform. Tack vare den insatsen kan allmänheten nu ta del av en betydande konstsamling.
Festen i fokus
Den utställning som visas denna höst och vinter är en festens utställning. ”Det Ljuva Livet” är titeln och utställningen speglar framför allt livet som det kunde levas innan helvetet bröt loss med det första världskriget, finanskrisen 1929 med åtföljande fascism, följt av det andra världskriget.
Kanske var det många som hade på känn att sämre tider skulle komma och därför ville festa, gå på maskerader och hänga på caféer så mycket de orkade.
Det intrycket får besökaren onekligen när man beskådar de färgsprakande konstverken på nedre botten av galleriet.
Redan i den första salen möts man av Sigrid Hjerténs mästerverk, ”Maskeraden” (som alltså målades 1916 under pågående världskrig). Målningen, i toner av violett och blått, möttes av oförstående när den visades.
Vi har Thiel att tacka för andra, mindre kända men intressanta konstnärer, som Gösta von Hennigs. Ernest Thiel förvärvade ”Hästkapplöpning” av Gösta von Hennigs på en utställning 1906.
Denna konstnär med sin glada palett och de breda penseldragen kom att kallas för ”cirkusmålaren”. Han målade varietéer, jonglörer, akrobater och jockeys. Allt som rörde sig snabbt och varierande drogs han till.
I hans ”Kapplöpning” (1906) dras betraktaren in i arenan och farten känns i luften likt en frisk fläkt.
Axel Törnemans lite spöklika caféskildring från Paris skildrar ett nattliv i sus och dus där absinten gör sitt till för att lyfta stämningen. Man ska komma ihåg att bohemlivet även bar med sig prostitution, syfilis, fattigdom och undergångsstämningar.
Otte Sköld målade, utöver cafélivet, dansens och jazzens dynamik. Hans verk ”White Star” (1917) är ett fint exempel från denna tid, målad i kubistisk stil.
De flesta konstnärer drygade ut kassan med satirteckningar de sålde till diverse tidskrifter. De är rätt lustiga och ger en bra inblick i epoken.
Dessa exempel är blott ett axplock av ”Det Ljuva Livet” som finns att avnjuta på Thielska galleriet. Utställningen utgör ett glatt inslag i den dystra tid vi lever i just nu.
