PROTESTVÅR. Så sitter man och följer den ena nyhetssändningen efter den andra. Studenter på barrikader, studenter som släpas bort och studenter som hostar tårgas och jag känner så väl igen mig. Även jag har hostat tårgas på amerikanska campus även om det var femtio år sedan, men känslan sitter kvar i hela kroppen. Demonstranter mot kravallutrustad aggressiv polis och tårgas som får ögon och lungor att fyllas av smärta.
Nu ser jag återigen dessa demonstranter för fred och eldupphör utsättas för samma behandling och jag känner en sådan oändlig sympati, ungefär som en stolt förälder som ser sina barn ta upp stafettpinnen. En speciell tanke går till de judiska killarna och tjejerna som inte bara utsätts för den ekonomiska och politiska elitens hat och hot utan även från delar av den egna etniska gruppen.
Så nu är nyheterna från USA inte bara om MAGA-galningar och högerpopulism utan även om en rörelse som anknyter till medborgarrättsrörelsens, Vietnamrörelsens och anti-apartheidrörelsens tradition och plötsligt känns det som om det inte bara är vår i naturen utan även i politiken.
ANDERS KJELLSTRÖM
