Stor Simon Hantaï-utställning i Paris

22 jun 2022
Konstverk av Hantaï som visas i Paris denna sommar. (Foto: Anne Edelstam)

MODERNISM. I Paris pågår en stor utställning med den ungerske modernisten Simon Hantaï. Anne Edelstam har sett den.

Simon Hantaï
L’Exposition du Centenaire
Fondation Louis Vuitton, Paris
Pågår till och med den 29 augusti 2022

Louis Vuitton-museet i Paris firar den ungerske abstrakte konstnären Simon Hantaïs hundraårsjubileum med en megautställning. Simon Hantaï lyckades tillsammans med sin unga fru ta sig ut ur Ungern med det sista tåget som lämnade landet. Sedan stängdes landet för omvärlden i och med kommunismens hårda grepp. Paret tog sig in i Frankrike via Italien. Där kunde Hantaï fritt utöva sitt konstnärskap.

Utställningen koncentrerar sig – med sina 130 gigantiska verk – på perioden mellan 1960 och 2004.  Det är värt att ta sig till museet, lite utanför stadsstjärnan i Boulogneskogen, enbart för att uppleva Frank Gehrys glasarkitektur som i sig är likt ett konstverk.

Besökaren får först bekanta sig med Hantaïs unika sätt att vika sina dukar i ett rutmönster på vilka han sedan målade varje ruta i ett originellt pussel. När han sedan vecklade ut dukarna uppenbarade sig målningarna, likt ett lapptäcke, med omålade ”ramar” runt varje färgyta. Det är först på övre våningen hans teknik förevisas, i en utmärkt dokumentärfilm, och hans metod förklaras.

Resultaten av hans sätt att måla är häpnadsväckande. De abstrakta tavlorna är inspirerade av Jackson Pollock och Henri Matisse (med sina utklipp). Det var i le Musée de l’Homme, som Hantaï kallade sitt Louvre, han fick inspirationen till tavlan ”mumien”, ett av de första verken på utställningen. Han observerade de skrynklade tygbitarna runt en mumie något som ledde till att han senare utvecklade sin vikningsteknik.

Hantaï hade även en surrealistisk period då han bland annat skrev långa texter på sina tavlor. Det är svårlästa filosofiska formuleringar och bibeltexter, skrivna med en driven hand. Det var hans ”andliga” epok. Den är olik nästa serie – kallad Catamurons – där ett tjugotal vikta verk fyller väggarna likt optiska svart/vita illusioner.   

Konstnären intresserade sig även för det lilla – nämligen våra celler – i serien Panses. Åtta sådana monokromer i stora format visas i blå/grå färgskala på mörk orange bakgrund.

Dagens ordspel!

Dagens ordspel - Ny kluring varje dygn!
Spela

Sedan flyttade Hantaï ut från Paris till en ateljé i närheten av en skog. Hans verk blev om möjligt då ännu större med ett intrikat vikningssystem med trådar som höll dukarna på plats tills han lossade dem – efter att ha målat på dem. Det gjorde han genom att krypa in under duken och sedan veckla ut konstverket. Detta kräver naturligtvis stora ytor och även ett tekniskt kunnande. Vissa tavlor låter den vita ytan dominera.

Hantaï provade även på glaskonst samt samarbetade med andra konstnärer som den betydligt yngre Daniel Buren.

2004 utförde han sina sista verk: digitala filer, med datorns hjälp. Han efterlämnade ett intressant och spännande arbete värt att upptäcka och utforska. Louis Vuittons ljusa museum passar utmärkt för detta monumentala konstnärsskap med sina stora salar. Utställningen pågår hela sommaren för den konstintresserade som har sina väger förbi Paris.

Byline Anne Edelstam
ANNE EDELSTAM info@opulens.se

 

 

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

NOLDE. I denna omfattande essä tecknar Thomas Notini i ett porträtt i helfigur av den framstående expressonisten Emil Nolde. Därmed blir även konstnärskapets mörka sida grundligt belyst och en seglivad myt avslöjad. expressionism, konsthistoria, modern konst, modernism, tysk expressionism, tysk kultur, Emil Nolde,

Emil Nolde – marsklandets egensinnige färglyriker

ESSÄ. I denna omfattande essä tecknar Thomas Notini ett porträtt
Paula Modersohn-Becker ‒ pionjär i den moderna konsten ESSÄ. ”Om Paula Modersohn-Becker förunnats fler år i livet skulle hon ha tillerkänts sin rättmätiga plats i världskonsten som en av de riktigt betydande konstnärerna – redan i sin tid.” Michael Economou tecknar ett porträtt av en pionjär i den moderna konsten. Paula Modersohn-Becker, modernismen, Rilke, Picasso, pionjär, modern konst, 1900-talets konst,

Paula Modersohn-Becker ‒ pionjär i den moderna konsten

ESSÄ. ”Om Paula Modersohn-Becker förunnats fler år i livet skulle