PUSSELBITAR. Det akademiska förhållandet till nazismen har sedan länge lämnat det klassiskt ekonomiskt-historiska perspektivet. Det socialpedagogiska och genusmässiga kring kraft och maskulinitet är numera lika uppenbara pusselbitar för att kunna se hela bilden av Tredje riket.
När sociologen Klaus Theweleit för 40 år sedan använde denna ingång i tegelstensavhandlingen ”Mansfantasier” var det dock tämligen nytt. Han studerade de ideal som de tyska frikårerna odlade i sin bitterhet och sitt nollpunktsläge efter första världskriget och i samband med publiceringen påvisade Arne Ruth den tyska borgerlighetens särart gentemot den franska och engelska. Här var det mer lantliga och asketiska ideal, drömmar om feodalsamhällets positiva aspekter. Ut i skogen skall vi gå, hej och hå.
Parallellen till samtiden är tydlig. De paramilitära grupper i USA som numera tränar med pumphagel och hinderbanor och osar av så kallad ”poisonous masculinity” är samma resultat av stukad självkänsla. Att komma hem från fronten eller bli uppsagd från den tunga industrin eller gruvjobbet har en likhet då det handlar om samma slags mansmyt ,”vi som i smuts och fara sliter och offrar oss för nationen”. Globalisering och flytt till låglöneländer skapar utslagning och bitterhet.
Jesper Nordström
