HISTORIA. Vilhelm Moberg är en sällsynt god bondeskildrare med en särskild känsla för ordens valörer och förankring, parad med insikter i sägner och ordspråk. Bo Bjelvehammar har läst Bondeåret som nu givits ut på nytt.
Bondeåret
En krönika av Vilhelm Moberg
Carlsson Bokförlag
i samarbete med Vilhelm Moberg-Sällskapet
1966 var första gången, som Vilhelm Moberg gav ut Bondeåret, med utgångspunkt i den gamla Bonde-Practican, detta är författarens egen version.
Boken består av fyra avsnitt, en för varje årstid, den är illustrerad med gamla trägravyrer, en för varje månad. Ingrid Nettervik har skrivit ett initierat förord, där hon sätter in Bondeåret i ett större sammanhang.
Vilhelm Moberg växte upp på mindre bondgård, han deltog med måttligt intresse i gårdens arbete, men han fick lära sig att se, lyssna och lära, han tog till sig varsel och tydor, både om det praktiska livet på gården, årets gång och det som särskilt intresserade honom, folktro och skrock.
Vilhelm Moberg levde nära äldre människor, detta skapar ett ålderdomligt språk, som ger tidsfärg. Han är lyhörd och uppmärksam, som på den skygga morkullan, som med sitt knortande och pisspande rullar in över trädtopparna och, för att citera Joar Tiberg, ”syr samman dag och natt”
I Vilhelm Mobergs kommentarer och kortare utläggningar, finns de nödvändiga råd och anvisningar, som ska prägla bondens liv och arbete. Allt är avgörande för resultat och överlevnad, både för människor och djur. Det blev ju svåra tider och år i Mobergs land, många fick resa över det stora havet och lämna sitt hemland
Det är nödvändigt att göra allt vid rätt tid och tillfälle, att nogsamt studera jordens beskaffenhet och bevaka växande, mognad och skörd.
Vilhelm Moberg är en sällsynt god bondeskildrare med en särskild känsla för ordens valörer och förankring, parad med insikter i sägner och ordspråk.
bo.bjelvehammar@opulens.se
