MODE. Hon har kallats för ”sin tids Dior”. Augusta Lundins kreationer från förra sekelskiftet visas denna höst på Thielska galleriet i Stockholm. Anne Edelstam har sett utställningen och är entusiastisk.
Augusta Lundin, Sveriges första modehus
Thielska galleriet, Stockholm,
Fram till den 24 januari 2021.
Ett femtiotal tidstypiska kreationer ingår i denna speciella utställning om Augusta Lundin. Rummen är små och belysningen dov då kläderna naturligt nog är sköra. Vissa kommer inte att visas mer, så detta är ett unikt tillfälle att inte missa.
Sekelskiftet 1900 innebar en förändring inom textilier och mode i och med den industriella revolutionen. Världsbilden skiftade inom flera områden. Inte minst för kvinnornas vidkommande. 1864 infördes näringsfrihet för ogifta svenska kvinnor vilket innebar att sömmerskan Augusta Lundin (1840 – 1919), då 26 år gammal, blir egenföretagare. 1867 öppnar Mamsell Augusta Sveriges första modehus med haute couture. Denna driftiga affärskvinna blev pionjär som modeskapare och som arbetsgivare. Genom de olika salarna på Thielska får vi en inblick i hennes extraordinära karriär.
I det första rummet möttes jag av en vackert blommig aftonklänning vars tyg kom från Paris. Sidenklänningarna är stilfullt dekorerade med pärlor, strass, sydda blommor eller rosetter. Band, spets och volanger syddes fast för hand med siden- eller bomullstråd. Modellerna hämtade Augusta från det förnäma modehuset Worth.
Liven, med fjädrar och intrikata sömnader, kunde jag utforska noga på både ut- som insida i nästa rum. Snörning var ju en del av dåtidens kvinnliga gissel. Silhuetten bars upp av det snäva livet vilket kontrasterade till kjolarnas vidd och längd.
Kreationerna bars av förnäma damer som Blanche Bonde och Anna Beck-Friis men Augusta sydde även för hovet. Tilläggas skall att det inte enbart var aftonklänningar som behövdes. Utan förmiddags- och eftermiddagsdräkter, rid- och skridskokläder och kappor samt bröllopsklänningar. Ett urval av dessa finns i nästa rum.
Således kändes det nästan som om jag kastats tillbaka till en avlägsen tidsepok. Utställningen blir levande och intim.
Det var viktigt att kunna visa upp vilka sociala roller och status dessa kvinnor åberopade. Augustas kunder kunde profilera sig genom hennes unika kreationer. Liksom dagens haute couture var de extremt dyra. Mamsell själv var diskret klädd i svart. Nej, det var inte Coco Chanel som var först med ”den lilla svarta”.
I ett av rummen uppvisas hur sömmerskorna arbetade. Det finns gamla foton, symaskiner, stjärtkuddar, prover på tyger, arbetsbord, provdockor och sybehör. Augustas ateljé växte fram på några år från att ha varit tre stycken tills att bli 175 sömmerskor! Dessa var väl omhändertagna med god lön, gratis lunch, betalda semesterveckor och sjukhushjälp. I detta var också Augusta pionjär.
Kunderna bjöds in till en salong, vilken visas i tidstypisk anda, där de i lugn och ro kunde göra de sista provtagningarna och justeringar om så behövdes. Innanför denna finns ett vackert exempel på Augusta Lundins exklusiva provrum.
Således kändes det nästan som om jag kastats tillbaka till en avlägsen tidsepok. Utställningen blir levande och intim. På vägen ut gick jag genom en korridor med porträtt av bland annat Selma Lagerlöf som tog emot nobelpriset iförd en av Augusta Lundins klänningar.
För att veta mer om denna pionjär och hennes efterföljare rekommenderar jag varmt Lotta Lewenhaupts och Anna Bergman Jurells utmärkta bok Augusta Lundin.
