I SAMARBETE MED INNOVATIVE CONTENT. Kulturen delas för det mesta upp i två kategorier; populärkultur och finkultur. Populärkulturen definieras av det som är populärt i nutiden. Den är tillgänglig för alla och ofta anpassad för ungdomskulturen. Finkultur kan anses vara motsatsen och är en värderande benämning för kulturella uttryck som gör anspråk på att vara mer bildade eller värdefulla. Men var går gränsen mellan populärkultur och finkultur? Kan till exempel spel närma sig finkulturens status?
Exempel på finkultur inkluderar klassisk litteratur och musik, konstfilm, poesi, jazz, opera samt teater och bildkonst med vissa reservationer. Kulturella företeelser som anses vara motsatsen till finkultur inkluderar: dokusåpa, buskis, populärmusik, såpopera, kiosklitteratur, tecknade serier och veckotidningar.
Spel som är konstverk
Var passar egentligen elektroniska spel in? Svaret är att majoriteten av spel räknas som populärkultur, men enligt många kunniga finns det undantag som bör betraktas som konstverk och därmed räknas in i finkulturen. En sida som har svensk spellicens kan till exempel erbjuda spel med teman från finkulturens salonger som är inspirerade av opera, teater eller litteratur. Ett annat exempel är elektroniska spel för datorn eller en spelkonsol som kan vara riktiga konstverk i sig.
Shadow of the colossus, Fumito Ueda
Fumito Ueda brukar framhållas som en av världens duktigaste spelutvecklare och framförallt hans spel Shadow of the colossus anses knacka på finkulturens vaktade dörrar. En ensam pojke reser med häst över ett landskap som utgörs helt av ödsliga slätter. Stämningen är melankolisk och isolerande, fram till dess att pojken stöter på gigantiska kolosser som han måste bekämpa. Upplevelsen är som att resa genom ett klassiskt konstverk och populärkulturen känns långt borta. Fumito Ueda har själv berättat att han inspirerades av den italienska konstnären Giovanni Battista Piranesis träsnitt som avbildade romerska miljöer. Ueda har även uttalat sig om att hans spel inte är menade att vara ett enkelt tidsfördriv som andra spel kan anses vara:
– Det sista jag vill är att mina spel används som tidsfördriv. Jag vill göra spel som man sjunker in djupare i än filmer eller böcker.
Den digitala tidsålderns finkultur
Termen finkultur myntades av sociologen Harald Swedner när han år 1965 gjorde en utredning av kulturella institutioner i sex stora städer i Sverige. Begreppet användes först ironiskt och anspelade på finrum som är vackert möblerade men sällan använda. Finkulturen, ansåg Swedner, hade en liknande funktion för de borgerliga samhällsklasserna. Vad krävs egentligen idag för att ett alster ska räknas som finkultur? Nästan alla kulturellt aktiva är överens om att det finns praktiskt betingade kvalitetskrav som hantverksskicklighet samt kunskaper inom det kulturområde man är verksam inom. Flera spel uppfyller ovanstående kriterier. I den digitala tidsålderns era kommer konst och teknologi att blandas samman mer och mer, vilket kan leda till att finkulturens rum måste öppnas upp för mer moderna kulturyttringar.
