Att skapa genom folkfinansiering

Sponsrat
Foto: Gerd Altmann

I SAMARBETE MED INNOVATIVE CONTENT. När kulturpengar dras in i många av Sveriges kommuner och stipendier eller bidrag från kreativa stiftelser verkar osannolika att få ta del av, vad gör man då som en skapande människa? Folkfinansiering diskuteras ofta numera och många tycker att det är ett ytterst demokratiskt sätt att få in pengar för ens skaparprojekt på.

Folkfinansiering är samma sak som gräsrotsfinansiering eller crowdfunding och det har varit på tapeten ganska länge. Kort förklarat går det till på så vis att du presenterar ditt projekt inför allmänheten och de som tycker att det verkar lovande investerar pengar i projektet. Det går att investera lite eller mycket och projektledaren sätter för det mesta ett mål för hur mycket man behöver få in. Idag finns det många plattformar för folkfinansiering och den mest kända är förmodligen Kickstarter. Men är folkfinansiering verkligen så bra som det låter, eller finns det nackdelar som det inte talas högt om?

För tidig insyn

De flesta som arbetar kreativt vet hur viktigt det är att hålla ens projekt för sig själv till man har nått den kritiska punkten där man kan släppa in allmänheten med sina kritiska ögon. Släpper man in någon för tidigt kan det förstöra hela den kreativa processen. Med folkfinansiering måste man ofta släppa in allmänheten innan det kreativa projektet är redo för granskning, för själva naturen av folkfinansiering är att investerare kommer in tidigt i processen. Om du själv sparar ihop pengarna eller söker andra investeringar behöver du inte släppa in allmänheten i ett lika tidigt skede. Tittar du på en ekonomisk hjälpsida som Buffert.se kan du hitta flera investeringsalternativ såsom utdelningsaktier som kan passa ett kreativt projekt där tidig insyn inte är optimalt.

Många löften åt många personer

Eftersom folkfinansiering består av flera olika personer som investerar i projektet är det många som är involverade och förväntar sig saker från projektet. Vad händer då om projektet kanske inte blir bra till slut, eller om det blir stora förseningar som du inte kunde förutse? Har du tagit en kredit från till exempel ett Norwegian kreditkort eller ett mindre banklån kan du bara betala minimiavgifter till dess att projektet återhämtar sig. Men om du har använt folkfinansiering måste du hela tiden kommunicera och blidka många personer som inte vill se sina pengar gå förlorade.

Kreativa begränsningar

Kreativa projekt vrider och vänder på sig, buktar ut, stoppas in och tar ibland en helt annan form än vad som egentligen var tänkt från början. När hundratals människor har investerat i en idé som sedan blir till någonting helt annat kan det bli en del gnäll i leden. Folkfinansiering kan därför leda till en kreativ begränsning, där man måste hålla sig till det första utkastet av projektet som folk investerade i. Skapandet får ta baksätet och det blir mer som att ha ett jobb där allmänheten bestämmer vad man ska göra.

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Taggar:

Det senaste från Sponsrat

Gå till Toppen