TV/EKONOMI. I veckans krönika skriver Lars Thulin om SVT:s Ekonomibyrån. Ett program som han anser kan förbättras avsevärt genom ett vidgat socialt perspektiv. Inte minst när det gäller diskussionen om bostadspriser.
Något skaver med Ekonomibyrån
SVT har ett program som uppfyller public service-kravet på både upplysning och underhållning. Det heter Ekonomibyrån, sänds ganska sent på måndagskvällar, men kan ses när som helst på SVT Play.
Till det yttre är det bra, modern tv. Det tar upp en viktig del av vår tillvaro, ekonomin i stort och smått. Ämnena som avhandlas presenteras med klatschiga rubriker. Formatet är föredömligt anpassat till tittare som är vana att omedelbart scrolla vidare så fort något bli tungt och saggigt. Så faktabaserade inslag och utläggningar från experter varvas med smålustiga filmer samt korta intervjuer där vanliga människor fångade på gatan får tycka till.
De inbjudna gästerna är snygga och bra stajlade. Programledare är en prisad ekonomijournalist, Carolina Neurath Bengtsson. Hon är dessutom en attraktiv blondin, vars utseende och framtoning skulle kunna ge henne huvudroll i vilken tv-såpa som helst.
Med andra ord perfekt tv för en publik mitt i livet med hyfsad koll på verkligheten och sin tillvaro. Dock helt fostrade i nätets snabba flöden och Netflix-dramaturgi. Ändå skaver programmet för mig. Måhända beror det på att jag är en grinig gubbe, vars åsikter är på väg ut. Fast väl fortfarande har viss bäring.
Storfinansens vinkel råder
För att lyssna på samtalen mellan experterna, alltid tre stycken, runt redaktionens bord är lite som att hamna på ett glöggmingel i en fashionabel lägenhet på Östermalm. Eller på altanen på en kräftskiva i Torekov medan solen sänker sig i Kattegatt. Tillställningar där vackra människor kyligt och lite könlöst säger kloka och snusförnuftiga saker. Personer, vars mardröm är att deras lägenhet inte längre är värderad till över 15 miljoner kronor. Alternativt att deras hedgefond baserad i Gibraltar fallit dramatiskt. Vilket kan vara tecken på en nedgång i ekonomin som kan leda till att de måste avvakta med att teckna nytt leasingkontrakt på hustruns mysiga BMW Z3. Eller måhända tvingas hyra ut lägenheten i Åre denna påsk för att få ett hyfsat cash-flow för familjen.
Med andra ord, folket runt bordet är tjusigt, men talar om världen helt utifrån storfinansens vinkel och problemformulering. Samt gör då och då lite chica kopplingar till sina privatekonomier, vilka är ogripbara för många av tittarna. Sedan kryddar panelen allt med att prata det språk som kan kallas finanska. Ett tungomål där svengelska uttryck används om termer från börsgolvet på Wall Street. Dessutom är de till syvende och sist rörande eniga om det mesta. Vilket emellertid inte är bra tv.
Ekonomibyrån och bostadspriserna
Det som retar mig mest är att när bostadspriser kommer upp, vilket är ofta, sätts alltid likhetstecken mellan höjda priser och ordet bättre. När orosmolnen hopar sig över svenskarnas ekonomi försöker experterna lugna tittarna med att bostadspriser nog ändå kommer fortsätta stiga – det blir alltså bättre. Ingen fara på taket.
För vem, frågar sig en förvirrad tittare. Jo, för dem som redan har en fin plats i bostadskarusellen men är oroliga för att vinsten på deras boende inte ska bli så stor som de räknat med. För mäklare, då deras procentbaserade avgifter bygger på priserna. Därför betyder högre prisnivå rassel i egna plånboken. Samt givetvis för banker som får låna ut ännu mer och genom sitt saftiga räntenetto kan öka sina mångmiljardvinster samt bonusarna för företagsledningarna.
Men för dem som inte kommit in på marknaden? Som kämpar på i svindyra hyreslägenheter, bor i källaren i mammas och pappas villa, är inne på åttonde andrahandskontraktet – vad är bättre för dem? Att tröskeln in på marknaden höjs ännu mer? Vad betyder det för dem som inte kan flytta till orter med vettiga bopriser, för där finns inga bra jobb. Och inte kan ta de bra jobben, för på de orterna har de inte råd att bo.
Ska de hoppas på att staten ska ändra på reglerna så att tröskeln sänks? Kanske ge subventioner eller skattelättnader för dem som ska kunna köpa sin första bostad. Vilket då innebär att alla skattebetalare får pröjsa mer för att prisnivån ska kunna fortsätta stiga.
Ett tips till SVT om Eknomibyrån
Fast man ska inte bara gnälla. Så jag har gett SVT ett tips. Kanske nappar de. Jag vill att den vackra och påtagligt svala redaktionen på Ekonomibyrån ska våga tänka utanför boxen. Söka alternativa svar på frågan vad vi kan vänta oss av 2026. Och då också välja tre nya gäster. Exempelvis en socialsekreterare från Botkyrka kommun, någon som jobbar med skuldsanering samt en ensamstående förtidspensionerad kvinna som slitit hela yrkeslivet i hemtjänsten och nu ska få en saftig hyreshöjning samt dyrare sjukvård och mediciner. Hon som skruvar på sig när finansministern i ett av programmets inslag gör klart att hon i princip bara bryr sig om ”hårt arbetande svenskar som går till jobbet varje morgon.”
Diskussionen runt bordet blir då kanske mer högljudd och känslosam än tidigare. Måhända samtalet inte rör vad som är bullish och nitty-gritty på amerikanska marknaden för långa räntepapper och konvertibler. Ett möte med de gäster jag föreslår kan emellertid bli lysande tv. Under förutsättning att den tjusiga programledaren klarar av att leda diskussionen.
lars.thulin@opulens.se
