GRUNDLÄGGANDE. Är ekonomi en vetenskap? Om vi med vetenskap menar att se mönster, tendenser och lagar i samhället kan vi börja undra. 1929, 1987 och 2008. Tre årtal med händelser som inte dessa pompösa räknenissar lyckades förutse.
Historia är inte en vetenskap i samma stil som att inom metallurgi veta att allt smälter vid en viss temperatur. Eller att vi från Weimarrepubliken kan vaska fram lagen att ”vid hyperinflation och revanschlusta stiger karismatiska demagoger fram”. Ändå vill jag hävda att historiker verkar mer skickade att se samband och spå än ekonomer. Kan det kanske bero på deras mer eklektiska metod där fler värden kan stoppas in i formeln för att ge en mer rättvisande bild av världen och dess penningfrågor? Men om vi nu erkänner att nationalekonomi har vissa lagar och kan se samband så är inflation själva grundkursen, basen. Det är den vetenskapens motsvarighet till matematikens ”1+1=2”.
Trots det har vi en finansminister som på frågan om varför det är svårt att infria vallöftena nu när det är inflation mest verkar ha attityden att ”Hoppsan! Vi tänkte inte på det”. Fastän vi har flera europeiska kriser att vaska fram lagar och generella antaganden från. Har Elisabeth Svantesson månne varit mer intresserad av Bibelstudier än lärt sig något av hundra års europeisk historia?
Jesper Nordström
