KULTURHISTORIA. Jesper Nordström reflekterar över skiftande kvinnoideal i slutet av 50-talet och början av 60-talet.
Datumet den 8 mars och vad det betytt för kvinnohistorien är välbekant. Det är nog inte lika känt att den 9 mars så lanserades vad som såg ut som en feministisk backlash, nämligen Barbie. Med långa ben, stora bröst och smal midja hade hon närmast en anatomiskt teoretiskt omöjlig kropp. Sexualiserad men ändå med en typiskt amerikansk präktig helylleattityd. Fast det var år 1959, slutet på modern tids kanske mest sammanbitet förljuget kvillrande decennium. Men det bör väl ändå medges att hon framstod som fri och farlig jämfört med den närmast irriterande avsexualiserat präktiga Doris Day. I konsten att vara fri, fräck och farlig står sig Barbie dock slätt mot tyska dockan Bild Lilli från samma tid.
USA hade egentligen ingen anledning att vara präktigt och kristet familjeinriktat. Vilket trauma hade de egentligen att undertrycka, ”kvillra bort” jämfört med Tyskland. Spik i foten!, frestas man att alludera. I Post-Auschwitz-Tyskland gällde det att skratta och gå vidare. I det kristdemokratiska Västtyskland med Konrad Adenauer grubblades det inte för mycket, nu gällde det ju att le ansträngt och klamra sig vid fast vid fina ideal. Som schlagerdrottningen Gitta Lind som oftast poserade i höghalsad klänning som slutade nedanför knäna minsann. Designhistorikern Peter Dormer har skrivit långt och seriöst om korrelationen mellan kjollängd och samhällskonjunktur.
Så står Gitta Lind där vid ett bord dukat för två som om hennes främsta uppgift var att ha maten klar och tända ljus när mannen kom från jobbet. Detta i ett samhällsklimat där det fanns behov av en säkerhetsventil i form av en cocktailbälgande, cigarettbolmande fräck och oförskämd brutta som Bild Lilli. Som seriefigur i tabloiden Bild var hon just som en kvällstidning; slaskigt reaktionär och provocerande radikal i samma andetag. En urban och elegant figur med attityd som Kvast-Hilda och som inte skämdes för att leva. Det andra Tyskland då – DDR? Här var det egalitär statsideologi som gällde. Milwa-reklamen från VEB Waschmittelwerk visar upp ett helt annat kvinnoideal.
jesper.nordstrom@opulens.se
