POP/ROCK. Hanna Chawki har lyssnat på ångestskrik, stråkar, en djup levande röst och färgglad ökendansmusik.
Jag såg mycket fram emot att få höra Diamanda Galas nya skiva Broken Gargoyles om vilken Diamanda själv säger: ”Broken Gargoyles hänvisar till soldaternas cynism och deras krigsvanställda ansikten.” Det är en skiva med två långa spår. Gnissel, skickligt utförda ångestskrik, stråkar och Diamandas kraftfulla röst som pratar på tyska. Jag kan inte tyska men urskiljer orden ”marionetter spatserar”.
Diamanda är all in, hon tar i så hon skiter på sig, det är hedervärt. Diamanda naglar den yttersta ensamheten och tragedin med stor professionalism. Jag började dagen i dödsriket.
Jag vet inte om Diamanda skulle uppskatta att jag tycker skivan är oerhört komisk. En skräckkomedi perfekt att lyssna på en tidig fredagsmorgon för att komma i form för en solig dag i Göteborg. Diamanda fyller 67 år den 29 augusti. Grattis i förskott mästarinna!
Igår ramlade jag på en ny trevlig bekantskap som släppt två singlar denna sommar. Den i Kanada födde Londonbon Joyeria.
En mystisk härlig man med en djup levande röst som påminner mig om både John Cale och Lou Reed. Garagerock med ett grymt riv i gitarrerna och Joyerias ljuvliga sång. Jag är kär. Nu igen!
Senaste släppet heter Colour Film och inleds med ett skrik som landar snabbt i cool sång och rivigt tajt komp, moll och dur, på bästa sätt. Känslor!
Wet Satin heter Wet Satins platta som släpptes den 12 augusti i rosa vinyl på bolaget Fuzz Club. En duo från Kalifornien bestående av Jason Miller och Marc Melzer.
Lugnande färgglad instrumentalmusik som blandar syntmelodier, drone och blippljud. Ökendansmusik år 2022. Utmärkt kamelgung. Handklapp och percussion.
Tror detta funkar lika bra när man sträcker ut sig på soldäck som när man tränar tai chi. Dessutom rara titlar som ”Sun glitter” och ”Diamond Nectar”.
info@opulens.se
