AI. ”Vad händer med konsten och vilken typ av konst får vi när vi låter algoritmer ta över den kreativa processen?” Den frågan försöker Mathias Jansson besvara i en kritisk genomgång av hur det går till när AI används för att skapa bilder.
Kan en AI-konstnär tänka utanför algoritmen?
Varje människa är en konstnär, sa Joseph Beuys och med dagens generativa AI är det iallafall betydligt enklare att skapa konst om det så är bilder, musik eller texter. Men vad händer med konsten och vilken typ av konst får vi när vi låter algoritmer ta över den kreativa processen?
Generativ AI består av en datamodell som scannat av bilder, texter och musik som finns på internet. Av materialet har AI-modellen lärt sig att känna igen hur olika kreativa uttryck är uppbyggda, hur en tavla med en katt ser ut, hur en sonett är skriven eller en fuga är komponerad.
Generativ AI är ingen avancerad collagemaskin som plockar ihop olika bildelement från en databas och sedan skapar en ny bild. I AI-modellen finns inga bilder utan bara en matematisk mall för hur något ska se ut. När du skriver att du vill skapa en bild av en katt skapas en bild av en katt utifrån en algoritm som förutsäger hur en katt med största sannolikhet borde se ut baserat på det material den tränats på. Det är en viktig skillnad när vi ska prata om den kreativa processen med generativ AI.
Deja vu
Jag har själv skapat en hel del AI-bilder och som många andra har jag fascinerats över hur lätt det är och hur bra resultatet oftast blir. Man kan gå direkt från idé till resultat på bara några sekunder. Men efter att ha skapat ett par tusen bilder och scrollat genom Facebook-grupper och Instagramkonton fyllda med AI-kreatörers bildmaterial har en smygande känsla av deja vu börjat smyga sig över mig. Ja, det är snyggt, spännande och intressant, men också ganska stereotypt och platt i sin mångfald, man lär sig efter ett tag att känna igen den speciella AI-estetiken och man får ofta en känsla att det där har jag nog sett tidigare.
Det beräknas att det skapas ungefär 15 miljarder bilder per år med AI. En svindlande siffra, så det är kanske inte konstigt att en hel del bilder blir likartade och skapar en deja vu-känsla när man scrollar igenom bildflödet.
Det kan ju också vara så att många som skapar AI-bilder inte har för avsikt att skapa nya konstuttryck utan nöjer sig med att göra om sin favoritskådespelare i impressionistisk stil eller skapa fotorealistiska landskap eller en söt cyberpunkkatt på ett rymdskepp. Men även om man skulle vilja skapa något helt annorlunda och något helt nytt så är frågan om det ens går med dagens AI modeller.
AI tränas på befintliga bilder
AI-modellen är tränad på bilder som redan är skapade. Den är bra på att härma och blanda olika befintliga konstuttryck, men den skulle aldrig komma på att skapa något helt nytt. En AI-modell skulle aldrig kunna hitta på en ny konststil som till exempel kubismen. Hur bilden framställs styrs av en matematisk modell eller mall om man så vill. Det är någon som har programmerat modellen att göra vissa val för att det ska likna en katt, vilket gör att andra val sållas bort i processen.
AI-konst fungerar ungefär som de där nummermålningarna du fyllde i som liten. Du fick ett papper med konturerna av en segelbåt och varje fält hade ett nummer som motsvarade en färg. Fyllde du i färgfälten korrekt fick du en fin bild av en segelbåt. Du kunde förstå vara kreativ och fylla i fälten med helt egna färgval, men du kom inte från att bilden var en segelbåt.
En AI-modell har som sagt en förutbestämd mall, precis som nummermålningen. Du kan vara kreativ och fylla i olika “färger”, men AI:n kommer aldrig att kunna tänka utanför boxen eller de algoritmer som den styrs av och skapa något annat än “segelbåten”.
Nu kan man naturligtvis hävda att vi människor också tänker efter bestämda mallar och skapar konst efter inlärda mönster. Vi har dock en fördel till skillnad från AI-konstnären. Dels är vi generalister, vi kan lite av varje, medan en AI idag är specialist på ett område.
Vi kan plocka in erfarenheter från andra områden i vår kreativitet. Vi behöver inte begränsa oss till att göra en bild av en katt, vi kan snickra ihop en katt av brädor, sticka en katt i garn, göra en katt i lera, helt beroende på vilka färdigheter vi lärt oss i livet.
Vi kan ju också göra något så enkelt som att ta det där pappret med nummermålningen och vända på det och rita vår egen version av ett skepp på baksidan utan att styras av några linjer. Eller varför rita på ett papper över huvud taget, när man kan rita på väggar eller gator som kreativa barn brukar göra. Och varför just en segelbåt när man vill rita ett rymdskepp eller en rolig clown?
När en AI skapar en katt så skapar den en avbild av en katt, eftersom den lärt sig att en katt ser ut på ett speciellt sätt. Men vi människor vet att en katt är mycket mer än bara katten. En kreativ person kan placera ut en kattlåda med kattbajs i en konsthall, eller ett paket med allergimedicin och en högtalare med någon som nyser, som gör att besökaren associerar objekten med en katt. En AI har idag ingen möjlighet att vara så kreativ att den kan skapa mer sublima kontexter av en katt.
För- och nackdelar
Vad gör då AI med vår kreativitet? Det finns naturligtvis många fördelar med AI för vår kreativitet. Människor kan snabbt förverkliga sina idéer, man kan använda AI:n som bollplank, skapa skisser, utkast eller samarbeta med en AI för att utvecklas i sin kreativa process.
Nackdelen är att en AI trots sin mångfald av uttryck följer en förutbestämd mall. Resultatet kan visserligen upplevas som kreativt, men det är egentligen inte den form av kreativitet som vi förknippar med konst som kännetecknas av att bryta normer, gränser och skapa oväntade nya sammanhang och frågeställningar.
Medan AI-konstnären vill vara duktig och i platonsk anda skapa den perfekta katten, vill vi människor ofta skapa något nytt som visserligen påminner om en katt, men som också är något helt annat.
Att AI konsten ofta inte känns autentisk eller riktigt ”mänsklig” beror förmodligen på att AI:n kapar en del viktiga steg i den kreativa processen, den tar helt enkelt genvägar och går direkt från idé till resultat utan att göra en massa misslyckanden, skisser, omvärderingar eller ångestfyllt tvivlande på sin förmåga.
Tidigare har kreatörer först fått en idé och sedan från grunden börjat bygga upp den i skisser, utkast, som bearbetats, diskuterats, förkastats och förbättras. Under den ganska besvärliga, mödosamt och tidskrävande processen sker något med en idé, den utvecklas, fördjupas, får fler sidor och djup och blir under processen en del av dess skapare. Dessa osynliga lager som ger konstverket ett djup och en känsla av något mänskligt, riskerar att försvinna när man överlåter till en AI att göra konst.
AI-konsten är dock en naturlig utveckling av de senaste decenniernas samhällsutveckling, där det ytliga, det snabba och enkla har premierats på bekostnad av det långsamma, djupa och komplexa.
Larmrapporter om att studenter på universitet inte kan ta till sig komplicerade texter eller läsa en hel bok, varvas med oron över att människor har allt kortare koncentrationsspann, sönderhackat av sociala mediers dopaminkickar. I det samhället passar den snabba, vackra, men ytliga AI konsten perfekt in.
Kanske kommer vi att tröttna på AI
Vore man dystopiker skulle man kunna tro att Ray Bradburys dystopiska framtid i romanen ”Fahrenheit 451” håller på att besannas. Ett samhälle som föraktar böcker och egna tankar, men i stället för att, som i Bradburys dystopi, trollbindas av tv-väggarnas innehåll kommer vi att fascineras av lättsmält AI-skapad underhållning på internet.
Nu är jag inte lika dystopisk som Ray Bradbury utan tror att vi människor är kreativa inte bara i vårt skapande utan även i vår konsumtion. Vi vill ha variationer och utmanas i vår vardag. Kanske är generativt AI-skapat innehåll toppen på det snabba, ytliga medielandskapet som vi sett utvecklas under de senaste decennierna?
Kanske vänder det snart, som det så ofta gör i historien, och människor börja söka efter det fördjupande och långsamma i livet igen, som att läsa en bok, att samtala med andra, att själv måla en tavla eller sticka en tröja.
info@opulens.se
