BIOGRAFI. Bo Bjelvehammar konstaterar att Fredrik Sjöberg har skrivit en uppslagsrik och personlig biografi över Bruno Liljefors.
Bruno Liljefors. En biografi av Fredrik Sjöberg
Albert Bonniers förlag
Fredrik Sjöberg är författare, översättare och biolog. Han har gett ut tjugotal böcker inom vitt skilda områden från konst till biologi och politik.
Under ett antal år har han ägnat sig åt Bruno Liljefors (1860–1939), grävt i arkiv, läst familjens brevsamlingar och funnit bortglömda anteckningar.
Det har resulterat i ett rikt porträtt i bokform av en mångsidig konstnär – ” Bruno Liljefors. En biografi”.
Bruno Liljefors säregna konstnärsliv
I sitt konstnärskap var Liljefors framgångsrik både som målare, grafiker och skulptör. Framför allt som djurmålare.
Bruno Liljefors hör till ett framgångsrikt triumvirat inom svenskt kulturliv – det talas ofta om ABC – gruppen inom svensk konst. Anders, Bruno och Carl, med efternamnen Zorn, Liljefors och Larsson, de är i stort sett samtida, även om Bruno Liljefors lever ett stycke längre in på 1900 – talet.
Bruno Liljefors lever ett säreget liv, omgiven av ett stort antal barn och ett betydande antal djur. En del av djuren är levande, en del är uppstoppade.
Det kan röra sig om allt från berguv och pilgrimsfalkar till grävlingar och sköldpaddor.
Bruno Liljefors fick sammanlagt 13 barn med systrarna Anna och Signe Olofsson. Under åren 1887–1895 var han gift med Anna och de fick fem barn. Bruno Liljefors rymde emellertid med Annas yngre syster Signe till Köpenhamn, där de gifte sig 1895. De fick sedan åtta barn i ett äktenskap som varade i 44 år.
Bruno Liljefors reste mycket i hela Europa. Han kände sig hemma överallt, både i Stockholms skärgård och på Uppsalaslätten.
Han var som en nomad i ständig rörelse och levde ett liv i ständiga uppbrott. Men höll genom brev god kontakt med både sin familj och sina vänner, inte minst Albert Engström.
Fysiskt stark och maniskt produktiv
Bruno Liljefors vårdade sin fysik väl. Han var både elitgymnast och en ivrig gäst i boxningens träningslokaler. Dessutom uppträdde han som varietéartist med sina bröder i akrobattruppen Bröderna Manzondi. I sanning en kontrast till hans stora umgänge med pilgrimsfalkar, havsörnar, rävar och kråkor.
Som konstnär var han närmast maniskt produktiv och i hans kvarlåtenskap fanns en förteckning, som återges i boken, på 863 verk.
Det stora problemet i Liljefors fall var att han trots god försäljning led av en ständig brist på pengar. Enkelt uttryckt så kunde konstnären inte hantera sin ekonomi och byggde hus på flera ställen, skaffade sig våningar samt ateljéer. Den stora barnaskaran krävde ett betydande underhåll.
Hans generositet mot andra var mycket omvittnad.
Det var ett konstnärsliv med stora kontraster från långa perioder med svår sjukdom och djup nöd till mycket korta stunder av rikedom.
Påtaglig ömsinthet för Bruno Liljefors
När modernismen kom, satt han kvar med sina djurmotiv på en mossbelupen stubbe, ja, så skriver faktiskt Fredrik Sjöberg.
Det är en uppslagsrik och personlig biografi som Fredrik Sjöberg har skrivit. Med en tydlig beundran och påtaglig ömsinthet för Bruno Liljefors. Sjöberg är noggrann och vetenskapligt uppmärksam, med en linneansk iver läser han särskilt de omfattande brevsamlingarna. Därtill skriver Fredrik Sjöberg med ett stort mått av humor. Boken är för övrigt rikt illustrerad.
bo.bjelvehammar@opulens.se
