TUNBJÖRKS FOTKONST. Fotografen Lars Tunbjörk skildrade nedmonteringen av folkhemmet. Maria Johansson har sett en utställning med bilder som ”bubblar av berättelser”.
”Landet utom sig”
Lars Tunbjörk
Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm
Visas t o m den 18 januari.
Lars Tunbjörks (1956-2015) fotoprojekt Landet utom sig på Galleri 3/Kulturhuset Stadsteatern visar bilder från svenskt 90-tal. I utställningen visas också några tidigare opublicerade bilder och ett arkivmaterial med kontaktkartor, vykortsamling, brev och kamerautrustning. Arkivmaterialet förstärker de etnografiska kvaliteterna i Tunbjörks arbete.
Tunbjörks bakgrund som fotograf
Tunbjörk gick i tonåren en fotokurs, gjorde sedan prao på ortens tidning och fick därefter fast jobb. Han fick göra sin värnplikt på tidskriften Värnpliktsnytt eftersom det ansågs att han hade ett viktigare uppdrag i att med kameran skildra ett stundande kungabesök än att utbildas till soldat. Något hans chef på Borås tidning ska ha förklarat för värnpliktsverket. Men Tunbjörk sa upp sitt fasta jobb för att gå med i en kooperativ frilansgrupp i Stockholm. I dag lämnar ingen ett fast jobb. Det är andra tider. De tider som Tunbjörk såg komma.
Tunbjörk såg folhemmet monteras ner
Antagligen hade han inga planer på att bli konstnär. Det bara blev så. När hans bilder visades på allt fler plattformar uppmärksammades de så småningom även av konstmuseer och gallerier både i Sverige och internationellt.
Den första ”Landet utom sig”-boken kom 1993. Det var under arbetet med den som Tunbjörk insåg att Sverige höll på att montera ner folkhemmet.
Med sin mellanformatskamera laddad med färgfilm och sin hemmabyggda blixt fotograferade han vanliga människors liv. Tunbjörk har berättat att han blev argare och argare för varje bild. Så skrev han in sig i fotohistorien.
Inga statistiska undersökningar i världen kan berätta lika mycket om 90-talets Sverige som Tunbjörks fotografier. Det är komplicerat att se tillbaka på 90-talet. Det är en svårdefinierad tid. Kanske vill man inte påminnas hur man spolade ut folkhemmet med badvattnet och öppnade sina hjärtan för Reinfeldts marknadsekonomi.
Fångade slumpartade skeenden
Att han i början kände oro för att fotografierna på ett cyniskt vis skulle avfärdas som menlös kitsch är förståeligt. Speciellt då hans bilder är så fria från den ironi som präglade 90-talet. Han rörde sig på djupt vatten. Det fanns säkert de som nedlåtande avfärdade hans skildringar av slumpartade skeenden på shoppinggallerior, parkeringar och campingplatser. För är det verkligen konst?
Tunbjörks inspirationskällor
Troligen hade han sett både ”Amerikanska bilder” av Jacob Holdt, och ”Barnen från Jordbro” av Rainer Hartleb. Han sägs ha inspirerats av Edward Hopper och Piet Mondrian. Han hade öga för motiv och komposition. Fotografiernas klara färgskala och röda inramningar kan vara referenser till Mondrian. Men framför allt vecklar berättelserna ut sig som en osalig ande över bilderna. Oavsett hur många gånger man ser dem så bubblar de av berättelser. Någonstans i den mixen uppstår ett subtilt konstnärligt språk.
De röda ramarna som omger det stora flertalet färgfotografier valde Tunbjörk själv. Men de blå, gula och mörkt vinröda väggarna står utställningens curator Maria Pantomella för. Den tunga vinröda väggfärgen hade nog kunnat bytas ut till helt vanligt stockholmsvitt. Även om det finns en poäng i att de stora utställningsrummen numera ofta gestaltar den vita kuben med färg.
Tunbjörks internationella genomslag
Lars Tunbjörk har också gjort ett betydande intryck internationellt. Filmfotografen i den nu populära amerikanska thrillerserien ”Severance”, Jessica Lee Gagné, berättar i en intervju för amerikanska Panavision att hon använde Tunbjörks fotobok ”Office” som inspiration för seriens visuella utformning.
En viktig fotograf och konstnär
Tunbjörk lär ha sagt att vägen till en bra bild går via att släppa alla tankar, improvisera, gå på intuition. Kanske var det hans förmåga att göra det, i kombination med förmågan att göra konst av det politiska, som gjorde honom till en så viktig fotograf och konstnär.
info@opulens.se
