Klicka här för att beställa boken
Telegrammet från New York är en dokumentärroman där mångårig forskning om moderns liv bland svenskarna i Oregon och fragment från Harry Martinsons texter vävs samman till en berättelse om längtan, skuld, heder och en rad tragiska omständigheter. Romanen är ett försök att förstå hur en mor kunde lämna sina barn och hur hennes beslut kom att forma en hel familjs öde.
I november 1910 faller en familj i Blekinge sönder. En nybliven änka överger sina sju barn och försvinner till Amerika. När detta inträffar är den ende pojken i syskonskaran sex år gammal. Pojken är den blivande författaren Harry Martinson. Hans längtan efter modern är gränslös. Gång på gång rymmer han från sina fosterhem för att söka upp ”mor Betty”, men varje gång fångas han in och tvingas återvända. Sexton år gammal förklaras han vuxen och fri att råda över sitt eget liv. Han går genast till sjöss för att kunna arbeta sig över Atlanten. I augusti 1922, efter två års luffarliv, umbäranden och kortare resor mellan europeiska hamnar, får han hyra på ett fartyg som äntligen tar honom till Amerika. Han vet att i Portland, långt borta i fjärran Oregon, driver hans mor en populär restaurang. Han har en adress. Det oskrivna telegram till henne, som han burit inom sig sedan barndomen, ska nu skickas.
Harry Martinsons öde visar att fantasin och skapandet kan övervinna till synes oöverstigliga motgångar. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1974.
Om boken i media:
“Jag gillar romanupplägget, att Nordström väljer att ge Betty lika stort utrymme som Harry.”
Dalademokraten
“Med hjälp av Martinsons brev och hans och hans biograf Sonja Erfurths böcker, samt arkiven om invandrarsvenskarnas liv i det tidiga 1900-talets Portland läggs ett pussel som växlar mellan att vara gripande och intressant”
Arbetaren
“Dessutom är det en välskriven bok som inte gör misstaget att försöka parafrasera Martinsons bildmättade och oefterhärmliga stil.”
Arbetet
Harry Martinson blir romanfigur
Harry Martinsons liv i ny roman
Äreräddning av en författarmamma
Om författaren:
Lars Nordström (född 1954) är född och uppvuxen i Stockholm, men flyttade i slutet av 1970-talet till Oregon för att studera vid Portland State University. Efter avslutade studier fortsatte han till Uppsala Universitet för en doktorandutbildning i amerikansk litteratur. 1984 förde stipendier och forskningsanslag honom tillbaka till Oregon och 1989 disputerade han på en studie av tre amerikanska författarskap.
Lars emigrerade till USA1986. Vid millennieskiftet blev han aktiv i organisationen Swedish Roots in Oregon som efterforskar, dokumenterar och publicerar genealogiska och historiska uppgifter om svenskarnas historia i Oregon. Fyra år senare valdes Lars till ordförande och ledde sedan arbetet under tio år. På SRIO Press gav han ut tre böcker: Swedish Oregon (2008), en översikt av svenskarnas historia i delstaten; Ten New Lives: Swedes in the Pacific Northwest (2011), tio svenska män och kvinnor som berättar om sin utvandring till nordvästra USA åren efter Vietnamkriget; Swedish Roots, Oregon Lives (2013), svenska livsöden i Oregon under 1900-talet som berättas av invandrarna själva, deras barn och barnbarn. Hans senaste bok, Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar: En unik svensk utvandringshistoria (2016), handlar om svenska skogshuggare längs Columbiafloden vid förra sekelskiftet.
Lars Nordström har tilldelats en rad stipendier av bland annat Fulbright Commission, Scandinavian Foundation, Svenska Institutet, Rockefeller Foundation Bellagio Center, Östersjöns Författar- och översättarcentrum och Stiftelsen Lassagammi. Hans skildring Making It Home vann ett Oregon Book Award 1998; Sju slags vatten (som skrevs tillsammans med Harald Gaski) vann Samerådets pris för bästa barnbok 2002; och 2008 tilldelades hans bok Swedish Oregon American Scandinavian Foundation Niskanen Award.
Hösten 2015, efter 34 år i Oregon, flyttade Lars hem till Sverige för gott. Han bor nu på en liten gård i Kindsjön i norra Värmland där han ägnar sig åt att läsa, skriva, översätta, anlägga trädgård, hugga ved och fiska gädda.