POLITIK. I veckans krönika reder Lars Thulin ut vad M-fraserna ”hårt arbetande svenskar” och ”hårt arbetande människor” kan tänkas betyda.
Floskler i valdebatten
Slagorden i den pågående valdebatten flödar över av floskler och plattityder. Som bekant är en floskel ett slitet uttryck som egentligen bara meddelar självklarheter som Bollen är rund. En plattityd är en floskel där motsatsen till uttrycket framstår som omöjligt eller orimligt. Det politiska budskapet Bättre skola är ett sådant. Inget parti kommer rimligtvis gå till val med intentionen att skolorna ska bli sämre (åtminstone kommer de inte att berätta det)
Fraser för de redan frälsta
Syftet med dessa politiska slagord är nog främst att frälsa de redan frälsta. Sådan är politiken i ett nervöst upplopp inför ett val. En fördel är om slagorden är vaga, så att alla kan känna att det passar just dem. Svenska val handlar om att vinna en grupp marginalväljare, de som inte har bestämt sig. Andra röstar på samma block, val efter val. Oavsett vad den egna sidan gjort. Eller inte gjort.
Fast det finns undantag. Slagord som berättar om hur politiker ser på världen, vad de vill och hur det kan genomföras. Ett sådant är mantrat som moderater tycks ha fått i uppdrag att upprepa minst tre gånger i varje anförande de gör. Det är frasen ”hårt arbetande svenskar”.
”Hårt arbetande svenskar”
Det är för dem som budgetar göras. De är de som ska bli vinnare i valet, de som ska slippa drabbas av kostnadsökningar på grund av oroligheter i omvärlden. Särskilt förälskade i ”hårt arbetande svenskar” är statsministern och finansministern.
Frasen är inte innehållslös eller avsedd att locka många. Det är faktiskt precis tvärtom. Låt oss syna den semantiskt och logiskt. Vi börjar bakifrån.
Svenskar – vilka är det? Enklast är se vilka som inte är det, alltså invandrare. I dag är var femte svensk född utomlands. Var femte svensk är alltså inte intressant för regeringen. På senare tid har Moderaterna delvis ändrat språkbruket och ibland bytt ut ”svenskar” om mot ”människor”. Men det är lätt att i äldre referat och dokument hitta termen ”hårt arbetande svenskar”.
Därefter ordet ”arbetande”. Vilka är det? Den givna definitionen är väl de som förvärvsarbetar. Det gör hälften av befolkningen. Övriga är barn och ungdomar, hemarbetande, studerande, arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer.
Efter att ha skalat bort 20 procent av befolkningen, icke-svenskarna, hyvlar nu M bort hälften av den kvarvarande, de icke-arbetande. Notan för satsningarna sjunker därmed.
Vad betyder egentligen ”hårt arbetande” ?
Men sedan bli svårt. Det räcker inte med att arbeta. Utan målgruppen för regeringen är bara en delmängd av de arbetande – de som jobbar hårt. Vad är ”hårt” i detta sammanhang? Jag har märkligt nog aldrig hört någon reporter kräva en klar och tydlig definition. Inte heller på motsatsen. För om det finns en grupp som arbetar hårt måste det finnas en som inte gör det. Vad kallas de? ”Mjukt arbetande?” Vad utmärker dem och hur många är det?
Kan begreppet hårt innebära att man måste jobba heltid? (20 procent av de förvärvsarbetande jobbar inte heltid). Att man måste var fysiskt utmattad efter jobbet? Eller i alla fall vara tvungen att duscha innan man går hem?
Svaret från Finansdepartementet
Rådvill inför begreppet skrev jag till finansministern och bad om en definition på hennes älskade fras. Även definition på icke hårt arbetande.
Svaret kom efter några dagar. Här är det svar Finansdepartementets brevhandläggare gav mig:
”Hej Lars och tack för att du hörde av dig till Regeringskansliet.
Regeringen prioriterar skattesänkningar för hårt arbetande människor, det är en viktig del i arbetslinjen. Det ska löna sig att jobba och att ha jobbat.
Regeringens budgetar har procentuellt gett mest till de som har lägre inkomster.”
En meningslös ordsallad som inte ens försökte svara på någon av frågorna. Allt talar för att det är en AI-genererad text som skickas ut som svar på en lång rad olika frågor.
Därmed är det ytterst oklart om brevhandläggaren på Finansdepartementet kan anses leva upp till att vara hårt arbetande. Att trycka på en knapp som startar AI, utan att ens läsa vad man antas svara på, måste ändå vara ett sådant där mjukt arbete.
Vill M verkligen inte locka fler väljare?
Statsministern avgränsar dock begreppet ytterligare. De han vill satsa på ”ställer klockan och går upp på morgonen för att arbeta”. Därmed lämnar han dem som arbetar eftermiddag och kväll bakom sig. Men även de som vaknar till mobilen utesluts. Bara de som ställer en klocka kommer ifråga för hans omsorger.
Utan att ha statistik hävdar jag att antalet tickande väckarklockor i nationen minskat kraftigt senaste decennierna. Så efter att ha skippat invandrare, icke förvärvsarbetande, mjukt arbetande och sist de som vaknar med hjälp av mobilen, är väl M nere på de drygt 15 procent av väljarkåren där de nu befinner sig. Och de verkar inte intresserade av att öka andelen.
M marknadsför SD:s våta dröm
Allvarligt talat, syftet med termen ”hårt arbetande svenskar” är självklart att marknadsföra Sverigedemokraternas våta dröm. Ett vi-och-dom-samhälle där vissa är önskvärda och andra inte. De senare bör snarast lämna landet. Bara en väl definierad och etniskt ren målgrupp kan hamna i gunst hos en blåbrun regering under 2026-2030.
Om drygt två veckor vet vi om denna delmängd av svenskarna är tillräckligt många för att Tidölaget ska kunna behålla makten i landet.
lars.thulin@opulens.se
