Dela:

Bläddra per

Allt inom: Scen/film

Behovet av filmisk trygghetsmärkning

ARBETSVILLKOR. ”Att som manlig regissör använda utmattning, trakasserier och förödmjukelser för att få kvinnliga skådespelare att prestera på ett visst sätt är tyvärr inget ovanligt, och frågan har blivit än mer aktuell i och med den senaste tidens #metoo-rapportering”, skriver Karolina Bergström.

The Deuce förhåller sig ambivalent till allvaret

TUDELAT. ”Nu har jag pressat hela säsong ett och jag vet fortfarande inte vad jag tycker. Den är extremt välgjord och engagerande, välskrivet manus, genomarbetade karaktärer. Men är den för snygg? Bra konst ska ju ställa frågor, vrida och vända på perspektiven”, skriver Anna-Karin Linder

100 år efter ryska revolutionen

DOKUMENTÄRFESTIVAL. ”Retrospektivserien med sin ambition att undersöka och utforska bildspråket från ryska revolutionen – hur ledarskap manifesteras, hur det förändras i film producerad i olika tider och platser – är något av det bästa på årets festival”, skriver Ingela Brovik.

Strålande tider

KÄRNKRAFT. I atomkraftens tidevarv lyser den radioaktiva strålningens effekter med en allt mer falnande låga på vita duken.  Karolina Bergström tittar närmare på några positiva undantag. 

Vem är det som bedrar vem?

SAMTIDSKOMEDI. ”Regissören Helena Bergström har ensemblen i sin hand och vad gäller skådespeleriet så är denna föreställning en triumf.” Lena S. Karlsson recenserar iscensättningen av Sanningen av Florian Zeller.

Gripande på ett oväntat sätt

KLASSIKER. ”Ett drygt halvsekel och tonvis av naturalistiska pjäser och iscensättningar senare finns inga tabun kvar att bryta. Vilket paradoxalt nog i fallet Vem är rädd för Virginia Woolf innebär större möjligheter för skådespelarna att ta fram oväntade nyanser i texten”, skriver Lena S. Karlsson.

Tonårsdrama som passar alla

MÅNGBOTTNAT. ”Riverdale är både vuxen och tramsig, absurd och allvarlig. Det är uppskruvat och komiskt för att sen slå ned över tittaren med en känslobomb. Det är kitchigt och stiliserat, samtidigt som några av skådespelarna presterar fantastiska porträtt”, skriver Anna-Karin Linder.

Nattsvart humor och okuvlig livslust

ENERGI. ”Mycket hänger på att den sceniska energin är hög. Men denna skickliga ensemble håller spelet vid liv, här finns inga lakuner eller longörer, det är skådespelar- och regikonst av hög klass”, skriver Lena S. Karlsson om uppsättningen av Ivan Vyrypaevs Omfamningar.

Afrofuturistisk filmskräll

SUPERHJÄLTE.  ”När Marvelfilmen Black Panther får premiär i februari rör det sig inte bara om ännu en superhjältefilm – tvärtom följer filmskaparna i spåren av en lång och vitt förgrenad kulturrörelse”, skriver Karolina Bergström.