CENTRAL RIKTNING. Audiovisuell konst är en i allmänhet central riktning inom samtidskonsten, skriver Andreas Engström. Han tycker att det blev i högsta grad tydligt under Lausanne Underground Film & Music Festival, som han nyligen besökte med stor behållning.
STIPENDIAT. Just nu visar Konstakademien verk av utställningsstipendiaten Amalia Årfelt. Vår recensent Maria Johansson har sett utställningen och möter en konstnär som i sitt skapande bjuder på sig själv men aldrig låter sig ägas.
BRÖSTTONER. ”I Kunsthalle for Music rör man sig med hårdvaluta inom det kulturella kapitalet. De stycken man valt är mest gamla klassiker som går hem i alla konstläger.” Andreas Engström om en ”utställning” som inte hade gått hem om det inte rört sig om samtidskonst.
UTSTÄLLNING. ”ARS-utställningarna kom till för att ge ett svar på finländarnas strävan efter större internationalism och önskan att stifta bekantskap med tidens nya konst. De har lyckats utvidga och förändra såväl konstexperternas som den breda allmänhetens förväntningar, perspektiv och attityder”, skriver Nancy Westman.
ÖGONBLICKSKONST. ”Tal R:s retrospektiv är en återblick i många nu. Det handlar om en omfattande samling dukar som uppförts genom ful-måleri: en destruktion vars scenerier och gestalter raseras genom stänk, prickar, linjer och målarkorvar som hamnat på sniskan”, skriver Tim Schmidt.
UTSTÄLLNING. ”Ju mer varukaraktär upplevelsen har desto större avstånd till den där romantiska barndomsrubbningen”, skriver David Zimmerman.
IDENTITETSPOLITIK. Whitneybiennalen, New Yorks biennal för samtidskonst, har hamnat i blåsväder och i det sociala mediadrevet. Som vanligt kan man kanske säga, är det en så kallad konstskandal som har seglat upp.
