ÖVERKLASSKOMMUNISM. “Martin Jonols historia framstår som en polyfon och mångbottnad existentiell betraktelse, vari livets olika stämmor samspelar på ett makalöst originellt sätt”, skriver Carsten Palmer Schale som läst Stalin på Östermalm.
FARSTEMPO. “Tartuffe kan spelas som en moralitet, som commedia eller renodlad fars men också, som Stanislavskij en gång gjorde, som ett Tjechovdrama före Tjechov. Här ligger dock commedia dell’ arte i botten, tempot är högt, ibland närmast furiöst, något psykologiskt finlir finns det inte utrymme för här”, skriver Lena S. Karlsson.
