ROMAN. ”Ibland känns det faktiskt som om en AI matats med tidigare litterära skildringar av ‘skeva flickskap’ och instruerats att skriva en bok utifrån det,” skriver Anna Remmets, som är måttligt imponerad av danska författaren Cecilie Linds roman ”Flickdjur”.
ARBETSPLATSROMAN. Jesper Nordström läser Kurt Salomonsons arbetsplatsroman “Sveket” från 1959 och funderar över dess relevans idag när S och SD kämpar om arbetarväljarnas gunst.
AUTOFIKTION. Erik Bovin har läst den autofiktiva och Sverigeaktuella romanen ti amo av Hanne Ørstavik och konstaterar att hon en mästare på att gestalta det obearbetade.
OBEHAG. Elisabeth Brännström har med ett stigande obehag läst Johanna Frids nya roman “Haralds mamma”. Det är en bok som, enligt Brännström, rymmer allt för mycket av hat och förakt mot kvinnor från 68-vänstern.
ROMAN. ”När det kommer till kritan är det nog inte Hanna Nordenhöks förmåga att skapa kusliga stämningar i en osäker och osäkrad tillvaro som verkligen sticker ut, utan hennes skicklighet att skildra klassmarkörer,” skriver Anna Remmets som läst den aktuella romanen ”Underlandet”.
ROMANKONST. Hernan Diaz tilldelades nyligen det prestigefyllda Pulitzerpriset för sin Sverigeaktuella roman “Egendom”. Gregor Flakierski har läst boken och ser den som en motvikt till den rådande kapitalismens makt.
ROMAN. “Här är det skrivarglädje rakt igenom. Det får man tacka för i en text som är både själ och kropp,” skriver Thomas Wihlman som läst Thella Johnsons aktuella roman “Fred”.
NOVELLER. Anna Remmets har läst Jelena Botjorisjvilis novellsamling “Min fars huvud” och konstaterar att författaren lyckas med konststycket att bygga upp historier som trots sin korthet känns episka.
PROSA. Katja Oskamps ”Marzahn mon amour” är ett inkännande porträtt av invånarna i en stadsdel i det gamla Östberlin. Det är en lättsam historia, som gör mig varm i hjärtat,” skriver Thomas Almqvist, som läst den aktuella romanen.
