Det verkar som om debatten om skärmtid aldrig kommer ta slut. Skärmtid – bland ungdomar, bland vuxna – är alltid för hög, men det är inte helt tydligt vad som skulle vara rätt mängd tid. Och för hög för vad, egentligen?
Vi dyker in i det kniviga ämnet om skärmtid. Först tittar vi på svenskarnas användning idag, sedan går vi vidare till varför digital underhållning kan vara skadligt och slutligen diskuterar vi hur man kan tänka på skärmtid för att forma en hälsosammare relation till digitala enheter.
Svenskarnas vanor idag
Svenskar har en daglig genomsnittlig skärmtid på nästan 7 timmar, varav omkring 3 timmar är på mobila enheter. 63 gånger om dagen kollar den genomsnittliga svensken mobiltelefonen.
Det låter väldigt högt, särskilt med tanke på att den större delen av tiden – särskilt på mobilen – handlar om passiv underhållning, såsom att bläddra på sociala medier och annan digital underhållning.
Att skärmtid och framförallt tid på mobilen och sociala medier är så hög är inte konstigt även om det inte är nyttigt.
Digitala medier är designade för att uppmuntra användande. Många miljarder kronor och tusentals timmar har spenderats på att designa appar som tar upp så mycket av vår tid som möjligt. Detta är givetvis inte ont menat i sig – det är bara sunt affärsmässigt tänkande. Om mer tid på skärmen innebär högre intäkter kommer ett företag givetvis anpassa en app för att maximera tiden vi spenderar framför skärmen.
Är det analoga bättre än det digitala?
Om hög skärmtid är så illa, vad ska man egentligen spendera sin tid på? Är “analog” underhållning verkligen bättre än digital? Svaret är nog att det beror på.
Det finns stunder då mer analog, taktil eller fysisk underhållning faktiskt är bättre.
Exempelvis föredrar de flesta fortfarande fysiska böcker, trots att det är billigare att använda en e-läsare. Och det är inte bara någon som bokläsare fått för sig är trevligare – undersökningar visar att man absorberar information mycket bättre när man läser från en fysisk bok. Undersökningar pekar även på att konst i många former – dans, sång, målning, teater – kan vara bra för både den fysiska och psykiska hälsan.
Samtidigt har digital underhållning också en hel del fördelar, inklusive ett mycket större sortiment och att de faktiskt kan vara tidsbesparande.
I Sverige finns nu inte längre några landbaserade casinon, och då är det enda alternativet att spela på nätet. Ett stort urval av spel, enkel registrering och möjligheten att sätta igång omedelbart är fördelar som de bästa online casino sidor erbjuder och som ett besök till ett landbaserat casino inte hade kunnat erbjuda.
Till stor del handlar det kanske om att skärmtid ofta distraherar från aktiviteter, och att splittrat fokus innebär att man inte får någon kvalitetsupplevelse.
Konsekvenserna av för hög skärmtid
Den största delen av forskning om effekterna av skärmtid har gjorts på unga, men vuxna är inte heller immuna till konsekvenserna. Bland de negativa effekter som har länkats till hög skärmtid finns sömnproblem, ångest och depression. Hög användning av sociala medier har också kopplats till en sämre kroppsbild.
Men även om kopplingen är tydlig är det svårt att avgöra vilket håll det går – är man mycket på sociala medier för att man redan känner sig dålig om sin kropp? Försöker man undvika sin depression genom att distrahera sig själv med högre skärmtid?
Med största sannolikhet är kopplingen dubbelriktad, vilket alltså innebär en ond cirkel av att till exempel distrahera sig själv när man har ångest vilket sedan leder till värre ångest, och så vidare.
Andra negativa effekter kopplade till hög skärmtid har också att göra med en mer stillasittande livsstil snarare än skärmen i sig.
Har forskning svaret?
Folkhälsomyndigheten har rekommendationer för skärmtid för barn och unga, men inte för
vuxna. Finns det något vetenskapligt underbyggt svar på frågan om hur mycket skärmtid som är
idealt för vuxna?
Tyvärr är svaret nej, inte direkt. Vi vet att mycket hög skärmtid är kopplad till ohälsa, men var
gränsen går kanske inte är så enkelt.
En av anledningarna till att effekterna av skärmtid och mängden skärmtid som är lämplig är så
svårt att fastspika är just det att sammanhang spelar roll. Vad spenderar man tid på, och gör
man det ensam eller med andra? Är det en medveten del av dagen eller ett sätt man försöker
jaga undan tankar, ångest eller tristess?
Dessa frågor spelar minst lika stor roll som hur många timmar man faktiskt sitter framför en
skärm. Detta är väl egentligen inte förvånande, och något man lätt kan förstå intuitivt. Men att
mäta och avgöra hur skärmtid används och sedan skapa en regel utefter det man hittar gör det
mycket svårt att säga gör det svårt att sätta tumregler.
Men även om tid spenderar på ett medvetet och meningsfullt sätt bör skärmtiden ändå inte vara
obegränsad. Detta är på grund av det faktum att du bara har 24 timmar om dagen, och att en
timma på skärmen nödvändigtvis innebär en timme mindre i stunden.
Personligt umgänge är exempelvis mycket viktigt för relationer, och relationer är mycket viktiga
för livstillfredsställelse och välmående. Att sms:a på telefonen är inte nog, och att umgås när
man är halvdistraherad av mobilen eller TV:n har inte heller samma positiva effekter som att
verkligen vara där med någon.“Det som händer är att när vi gör saker i vår egen telefon minskar uppmärksamheten till annat
och då missar vi saker och då blir det frustration. Kärnan är att vi missar närhet egentligen,”
säger psykologen Anna Bennich som gjort forskning kring mobiltelefonens inverkan på par.
Att vara helt närvarande är viktigt.
Samtidigt kan just användningen av skärmar spara tid. Genom att shoppa online eller boka
möten på nätet sparar vi tid som vi sedan kan återinvestera i våra liv och relationer.
Det mesta pekar på att det viktigaste inte är precis hur mycket eller när man använder mobilen,
utan varför och hur. Använder du den för att distrahera dig själv från nuet, eller för att leva mer i det? För att dela en upplevelse med dina nära och kära, eller för att underhålla eller distrahera
dig själv?
Kanske skulle skärmtid ta hand om sig självt om vi var mer medvetna om varför vi dras till våra
skärmar så mycket som vi gör och den sanna kostnaden av tiden vi slösar.
