ROMAN. Bo Bjelvehammar har läst sjätte delen i Gaby Gummessons familjeberättelse från Österlen – ”Ryktenas tid”. 

Han konstaterar att Gummesson under skrivandets resa blivit stilsäkrare men också skarpare när det gäller att mejsla ut karaktärer och miljöer.

Ryktenas tid av Gaby Gummesson
Egen utgivning

Gaby Gummesson är nu framme vid den sjätte boken, ”Ryktenas tid”, i sin familjeberättelse. I centrum finns som tidigare Emma Li med sin man Erik och barnen Adam och Lina. Allt utspelar sig i den lilla byn Rörum på Österlen. Både tidsanda och miljöer känns sanna.

Kring dem tar andra släktingar och bekanta plats, det knyts starka band och de goda relationerna prövas.

Emma Li är en stark kvinna och hon försöker på alla sätt ge stöd och styrka åt andra kvinnor.

Därtill har Emma Li en omåttlig energi men hon har hela tiden en orosande inom sig. Hon har både små och stora bekymmer.

Alla dagar är fyllda av arbete och omsorg om andra, omtanke och godhet visas upp. Trots förekomst av elakt prat och illvilja orkar Emma Li med allt – arbeta med familj och hem, familjens fruktodling och att sy upp klänningar, till dem som är välbeställda. Och så får hon stjäla sig till egentid med sitt måleri. Hon har mött både Karl Aspelin och målarprinsen Eugen. I det senare fallet handlar faktiskt det mesta om inlagda gurkor. Emma Li levererade 18 burkar till prinsen.

Emma Li måste hela tiden tänka på pengar och hantera en rädsla för hunger och svält. Maken Erik har bara tillfälliga arbeten som murare, resten av tiden är han arbetslös.

Berättelsen börjar år 1932 och alldeles i början av det året håller ledaren Birger Furugård ett tal inför 6 000 nazistsympatisörer på Hötorget i Stockholm. I slutet av samma år bildar Per Albin Hansson regering efter en socialdemokratisk valseger.

Allt stort sipprade ner i den skånska myllan, cykeln var vanlig, bilen mer än sällsynt och på pakethållaren satt barnet. På väg till stan eller Kulla Nöjesplats.

Den stora händelsen under året var nazisternas storseger i det tyska riksdagsvalet, men minst lika stort på Österlen var Fritiof Nilsson Piratens debut med ”Bombi Bitt och jag”.

Det är det vardagliga som dominerar i berättelsen, människor, miljöer och platser, den stora hjälpsamheten och ömsintheten gentemot varandra och den självklara omtanken. Ingen i Emma Lis närhet behöver känna sig glömd eller undanskuffad.

Jag tycker särskilt om romangestalten Adam, hans arbetsamhet, lojalitet och kärlek till sitt dragspel.

Det saknas inte dramaturgi i vardagen – att vara fiskare är inte helt ofarligt, inte heller att drabbas av kräftan, det hette så på den här tiden, nu säger vi cancer.

Gaby Gummesson har under skrivandets resa blivit stilsäkrare men också skarpare när det gäller att mejsla ut karaktärer och miljöer.

The post Stark tidsskildring från 30-talets Österlen first appeared on Opulens.

AVANTJAZZ. ”Med lekfullhet och empati visar Lina Nyberg hur musiken kan ge oss nya upplevelser,” skriver Bo Bjelvehammar.

Present med Lina Nyberg
Hoob records

Lina Nyberg är jazzsångerska och kompositör, lektor i sång vid Griegakademien i Bergen och ledamot vid Kungliga Musikaliska Akademien sedan 2020.

Nu ger hon ut sitt 25:e album ”Present”.

Medmusikerna Josef Kallerdahl på bas och Peter Danemo på trummor har spelat med Lina Nyberg i snart tjugo år.

Till ett sällsynt synkroniserat samspel bidrar trumpetaren Linnea Jonsson och saxofonisten Fredrik Ljungkvist.

Varje musiker får ta plats och det bidrar till albumets storhet.

Lina Nyberg är en gränsöverskridare som både tänjer på och flyttar fram musikaliska gränser. Därtill lämnar hon konventioner, söker visionära landskap och bidrar till ett musikaliskt pionjärarbete.

Lina Nyberg raserar barriärer och river barrikader i sitt musikaliska skapande. Det innebär att hon låter den experimentella lusten regera och släpper rörelserna fria. Med lekfullhet och empati visar Lina Nyberg hur musiken kan ge oss nya upplevelser. Hon tar oss med in i nya världar. Men hon kan också spegla kontrasterna i vardagens dramaturgi.

Det är lätt att falla för den stora lekfullheten och den smittande oförutsägbarheten.

The post Lina Nyberg gör lekfull avantjazz first appeared on Opulens.

PROSA. ”Carl Johan De Geer är en både lättsam och skämtsam medresenär, provokativ och associationsrik.” Det skriver Bo Bjelvehammar som läst ”Ner med allt”

Ner med allt – En berättelse av Carl Johan De Geer
Kaunitz – Olsson

Carl Johan De Geer är en renässansmänniska, en allkonstnär – konstnär, musiker, författare och designer. Han tillhör en släkt med adligt blod, från Liège i Belgien.

Han anser sig ha rätt att analysera, kritisera och förklara sin avsky både för kapitalism och religion. Det är inte på mittfältet han spelar. Nej, Carl Johan De Geer täcker hela spelfältet på vänstersidan och anser sig ha en rent objektiv rätt att framsäga sina egna sanningar.

Nya vinklar i ”Ner med allt”

I den här berättelsen, ”Ner med allt”, söker han nya självbiografiska vinklar, med hjälp av en påhittad vän, Kristoffer Montgomery, allmänt kallad Monty. De gör det mesta tillsammans, allt från skoltidning till militärtjänstgöring. Monty får möta Carl Johan De Geer både i kortfilmer och i sällskap med kulturpersonligheter som Lars Hillersberg och Sonja Åkesson.

De två, Carl Johan och Monty följer varandra från barndomen in i ålderdomen – en resa med ett ständigt flanerande, reflekterande och en odling av skarp samhällskritik.

Något i nutiden skaver

Sinnesstämningen varierar från optimistisk och hoppfull till vemodig och lätt pessimistisk.

Särskilt i nutiden är det något som skaver med tillstånd och möten som saknar glädje och i stället bär på en sorg, förlust och saknad. Den självklara och rena hyggligheten människor emellan är borta. Det finns alldeles för få stunder över en kopp kaffe och en mazarin. Utan krav och flerfärgat strössel av förväntningar.

Detta hindrar inte njutningar i vardagens små ögonblick – det finns alltid skäl att söka och finna livets skönhet i det enkla, i det vardagliga.

Provokativt och skämtsamt

Carl Johan De Geer är en både lättsam och skämtsam medresenär, provokativ och associationsrik.

Han har ett öppet sinne, slår sig gärna ner på ett café med bekanta, men lika ofta med okända personer. För ett utbyte av tankar och några ord.

Det finns i berättelsen insprängt små tankestycken som Kenta Gustafssons ord: ”Just idag mår jag bra / Jag har tron på sig själv på min sida”.

Eller några ord från Elsa Beskows ”Tomtebobarnen”:

”När storm och regn regerar
i världen utanför
här inne uti skogen
alls ingenting det gör”

The post ”Ner med allt” är en associationsrik bok first appeared on Opulens.

PROSA. Bo Bjelvehammar har läst Per Svenssons postumt utgivna essäistiska dagboksanteckningar ”När jag dog” och anser att det är en utmärkt bok.

När jag dog av Per Svensson
Albert Bonniers Förlag

Per Svensson var journalist och författare till ett tjugotal essä- och reportageböcker. Han belönades med Stora journalistpriset 1997, Dagens Nyheters kritikerpris Lagercrantzen 2012 och Jolopriset 2013. Därtill fick han det facklitterära Augustpriset 2023 för sin bok om Anders Zorn, ”Zorn-ett liv, en tid”.

När Per Svensson gick bort i juli 2025 lämnade han efter sig ett antal texter, som han arbetat med under sin sjukdomstid. Dagboksanteckningar från februari 2024, när han fick sjukdomsbeskedet till tätt in på sin död i juli 2025. 16 månader i skugga.

Essäerna kretsar kring sjukdomsbegreppet cancer och döden ur både ett kulturellt och individuellt perspektiv.

Per Svensson genrebestämmer själv sin bok, det är en patografi, som nära beskriver sjukdomsförloppet och dess innehåll och växlingar.

Det handlar om en lömsk och mycket svår form av cancer, den sitter i bukspottkörteln. Just i det här fallet går den inte att operera och inte heller att framgångsrikt behandla med cytostatika.

Allt handlar om palliativ cytostatikabehandling, dagarna är räknade och få.

Per Svensson är ständigt sysselsatt med att skriva, även i viss mån föreläsa, om inte kraftlöshet och passivitet tar kommandot. Det är ofta förknippat med värk, illamående och smärta. Plötsliga, konstiga reaktioner, som är svåra att förutse och även hantera.

Av naturliga själ ser han tillbaka på sitt liv, både yrkesliv och sitt privata liv, när han fördjupar och mera intensivt studerar sig själv, så blir slutsatsen att han dör som en lycklig man.

Ständigt kommer två rader fram.

Där du är, är inte döden.

Där döden är, är inte du.

Det känns så självklart och naturligt för Per Svensson att skriva, ända inpå dödsdagen den 5 juli 2025. Han har ju ägnat hela sitt liv åt att skriva. Genom skrivandet bevarar han en tilltro till livet, ett hopp om att sjukdomsförloppet åtminstone ska hejdas och fördröjas. Han kan i allt det svarta se ljuset, betrakta företeelser på ett lekfullt och roligt sätt. Men. Livet är som kärast när det håller på att försvinna. Plånas ut. Slockna.

Per Svensson är noga med att bevara kontakter med vänner och tidigare arbetskamrater och han ser familjen som den stora tillgången.

Det finns över sidorna av självklarhet ett vemod och en melankoli, men det finns även en strävan att göra behandlingar och vårdsamtal, om inte lustfyllda, så i alla fall som intressanta och i viss mån innehållsrika.

Han förgyller höjdpunkterna i vardagen – som promenaderna och kaffet med den särskilda kakan.

Han är som bäst i texterna med de små och korta iakttagelserna. Som i den kafkaliknande anteckningen från den 18 juni 2024.

”Lägger mig i sängen i gästrummet efter frukost, Blir kvar resten av dagen.”

Per Svenson var en driven skribent, en utsökt stilist, stundtals både rolig och underhållande, rapp i anslaget och självklart otålig att hinna med allt.

Det är, kort sagt, en utmärkt bok.

The post Per Svenssons sista bok är utmärkt läsning first appeared on Opulens.

JAZZ. Bo Bjelvehammar har lyssnat på Tomas Janzons nya album ”Jazz diary” och gillar variationsrikedomen.

Jazz diary med Tomas Janzon
Changes Music

Den New York-baserade gitarristen och kompositören Tomas Janzon arbetar på sitt nya album ”Jazz diary” med två skilda trior – med basisten Nedra Wheeler i båda, men skilda trumslagare i Tony Austin och Chuck McPherson. Tillsammans bjuder de på ett suveränt samspel, med både tradition och förnyelse.

Allt präglas av både oväntade förvandlingar och stor nyansrikedom.

Tomas Janzon arbetar med musik på ett eget sätt – från ett frö eller embryo arbetar han vidare i sitt komponerande som en praktik i vardagen. Små element växer till betydande större enheter och framåt de tidiga morgontimmarna har han en ny komposition. För revision, för bearbetning och för testning.

Det finns inget förutsägbart i Tomas Janzons skapande. Han är rik på variationer, stark i att fånga stämningar och känslor i landskap. Likt en bildkonstnär färglägger han i sjok för att förstärka en känsla eller en tonbild.

Det som föds och växer fram är en inbjudande rytmik.

Slutligen vill jag berömma albumets geniala design av Christoffer Drukker.

The post Tomas Janzon bjuder på variationsrik jazz first appeared on Opulens.

BIOGRAFI. ”Jan Sigurd ger nya och värdefulla bidrag till förståelsen av bredden i Piratens skrivande och mångfalden infallsvinklar och bottnar.” Det skriver Bo Bjelvehammar som läst biografin ”Kring en drunknad pirat”.

Kring en drunknad pirat av Jan Sigurd
Kira förlag

Jan Sigurd är författare, kompositör, pianist, skådespelare och regissör. Vid det här laget har han gett ut uppemot ett trettiotal böcker. En av dessa, ”Kalla min barndom åter”, behandlar Fritiof Nilsson Piratens tid i Malmö.

Den nu aktuella, ”Kring en drunknad pirat”, är en uppföljning och bygger på ett rikt intervjumaterial och omfattande arkivstudier.

Ett hundratal personer har på olika sätt lämnat bidrag till boken, kommit med uppslag, texter eller gett tips på personer, som har något att berätta om Piraten.

Det heter ofta att det är ett ensamarbete att vara författare och skriva, det är säkert så. Det finns perioder i författandet när det kräver all uppmärksamhet och en absolut koncentration. Då är den bästa vännen ensamheten och det enda möjliga umgänget är de allra närmaste.

Samtidigt kräver skrivandet också tider av socialt umgänge, av att skaffa nytt stoff i möten med miljöer och människor. Det blir möjligen en stomme i nästa bok och med lite skruvande och friseringar kan en ny berättelse växa fram.

För Piraten var det muntliga berättandet, de sannolika blivande textklungorna av allra största vikt i det egna skrivandet.

Piraten värderar alltid en god berättelse högst, oavsett var den kommer ifrån.

Det kan vara från musikprofilen Sten Broman eller estradören Karl Gerhard, men lika gärna från fotografen Kalle Nordström eller matskribenten Anna Karin Persson. Alla Piraten möter bär på berättelser, även kammarskrivare och spiritister.

Flera av de som framträder i Sigurds bok har inte tidigare fått någon särskild uppmärksamhet, men de har med säkerhet påverkat Piratens framskrivande av sina texter. De mindre kända ger här en större fyllighet och större bredd åt Piratens böcker.

Och i Jan Sigurds bok får även miljöerna en särskild roll, det kan vara både Kivik, Lund, Köpenhamn också Paris.

Allting smälts ner i Piratens degel, med en särskild språklig polering och stilistisk elegans och en sannolik ram, det har inte alltid med den äkta sanningen att göra. Det är inte heller avsikten.

Jan Sigurd har gjort ett omfattande utforskningsarbete. Han ger nya och värdefulla bidrag till förståelsen av bredden i Piratens skrivande och mångfalden infallsvinklar och bottnar.

Boken är därtill illustrerad med ett antal fina svartvita bilder.

The post Jan Sigurd belyser Piraten ur nya vinklar first appeared on Opulens.

LYRIK. Lennart Sjögren är aktuell med diktboken ”Vi är en, vi är många”. Bo Bjelvehammar uppskattar poetens förtätade språkliga mognad och bildspråk präglat av skönhet.

Lennart Sjögren är en tongivande svensk poet

Vi är en, vi är många av Lennart Sjögren
Albert Bonniers förlag

Lennart Sjögren är bildkonstnär och poet och som 96–åring utkommer han nu med sin 33:e bok, en diktsamling med titeln ”Vi är en, vi är många”.

Omslagsillustrationen av Eva Forsberg ger oss en bakgrund, det öländska landskapet med vatten, isfåglar och röda växter.

I det landskapet avläser Lennart Sjögren det som löses upp och förgås, men även det som i förvandling och rörelse ger oss hopp, om det kommande och det nya.

Nu finns det inga möjligheter att uttala sig med säkerhet om det som ska komma; även flyttfåglarna får nya tidtabeller och nya avgångstider.

Det går emellertid att lita på ugglan, som ger samma svar, från samma träd. Ålen är inte pålitlig, den kan dra med hela ryssjan.

Men ett är säkert, så länge det finns ett sedan, så finns det ett hopp, vi är särskilda, men inte ensamma, vi är som alla andra, likadana varelser i mångt och mycket.

Det går inte att förneka, inte att tala bort och låta andra ord komma som röda eller gula fjärilar. Det gäller att hålla sig till det faktiska; med vintern och snön kommer upplösningen av hösten, entrén till en ny tid. Mycket täcks, trängs undan och utplånas.

I denna tid av förvandling och rörelse, i det svarta mörkret, när vårlökarna återvänder och löven spricker igen, då kan vi uthärda till och med ett sjaskigt då.

Allting visar på någonting annat.

”Natt kom
natt lyfter

På efternatten
visade sig varelser
av okänt ursprung.”

Lennart Sjögren är en av de tongivande svenska, nu levande poeterna, med en växande, förtätad språklig mognad och ett bildspråk präglat av skönhet. Han visar på kärlekens levande väsen och hoppet även för de mest vilsegångna.

The post Lennart Sjögren skriver storartad poesi first appeared on Opulens.

SJÄLVBIOGRAFI. Bo Bjelvehammar har med stor behållning läst ”Upptakten – en litterär arbetare” av Torgny Karnstedt. Det är första delen i en planerad självbiografisk trilogi.

Torgny Karnstedt är en arbetarförfattare

Upptakten – En litterär arbetare av Torgny Karnstedt
Karnstedts förlag

Torgny Karnstedt är författare, föreläsare och bokförläggare. Han har ett skiftande arbetsliv bakom sig. Arbeten som lagerchaufför, svetsare och fabriksarbetare, men även som dramapedagog.

Den litterära debuten kom 1977 med ”Slamfarmen”, som bygger på dagboksanteckningar från ett smutsigt och farligt arbete på en kemisk fabrik.

I den nya boken skriver Torgny Karnstedt sin självbiografi. Det ska bli tre delar och han ska ses som en arbetarförfattare.

Vi får bilder från ett gryende 50-tal, rekordåren under 60-talet och det upproriska 70–talet.

Det är en noggrann och detaljrik framställning, där de primära källorna är dagböcker och brevväxlingar. Tänk, i dag finns inte detta ord – brevväxling, det är rödlistat liksom ordet brevlåda.

Klasskamp och agitation

Jag kan inte minnas att Torgny Karnstedt nämner ordet polarisering, ett flitigt förekommande ord i den politiska debatten i dag.

Men under den här tidsperioden är det starka motsättningar mellan skilda intressegrupper; ord som agitation, klasskamp och kapitalets makt är vanliga. Det är en klar och tydlig ideologi, som driver Torgny Karnstedts värderingar och ställningstaganden.

Det är inga mesar som är riktmärken, utan män som Anton Nilsson, Amalthea-mannen. En sann och ärlig förebild!

Torgny Karnstedt deltar flitigt i den politiska och fackliga debatten, han säljer stridsskrifter och försöker att mobilisera och agitera bland sina arbetskamrater. Han är ingen bekväm arbetare, för arbetsgivaren.

Påpekar missförhållanden

Han drar sig inte för att påpeka brister och missförhållanden i arbetsmiljön, samtidigt gör han nogsamma anteckningar, om det som händer och det som sägs omkring honom på arbetsplatsen. Han är både populär och impopulär bland de egna. Många vill ha lugn och ro, tycker orden är svulstiga och stora och att det viktiga är att ha ett arbete och sköta det. Att det är farligt för hälsan och alla relationer – det får man svälja.

Torgny Karnstedt och Skånska Teatern

Det finns ett avsnitt, som jag uppskattar särskilt, det är texterna kring Skånska Teatern i Landskrona, under en period på 70-talet och 80-talet när Peter Oskarson var konstnärlig ledare.

Det var en period av politisk klarhet och tydlighet – allt arbete kretsade kring politiska husgudar och dramatikens lysande stjärnor. Det var ett uppoffrande arbete kring att komma så nära texterna och bilderna, som det var möjligt. Allt mejslades fram i samtal och åter samtal. Ändlösa överläggningar, utan slut, det fanns alltid saker, som kunde bli bättre. Och arbete med den ständiga frågan, om att nå fram till vanliga människor, till människor, som var teaterovana.

Torgny Karnstedt skrev själv ett stycke för Skånska Teatern under denna tid och i detta arbete mötte han verkligt stöd och sann vänskap.

Infallsrikt och angeläget

Boken är infallsrik, det finns viktiga inslag om samspelet och dynamiken inom familjen, som jag inte hinner behandla här. Men familjen har mycket stor betydelse för Torgny Karnstedt.

Det som gör boken så angelägen är att den bygger på goda källor och på livserfarenheter som är självupplevda, inte påhittade och tillrättalagda. Allt framställt på ett livfullt och engagerande sätt.

The post Torgny Karnstedts självbiografi övertygar first appeared on Opulens.

TONSATT POESI. Bo Bjelvehammar lyssnar på Shtoltse Liders album ”Queen of Word” med tonsättningar av Anna Margolins poesi. Han konstaterar att det är en ren njutning.

Queen of Word med Shtoltse Lider
A tribute to Anna Margolin
Kakafon Records

Albumet ”Queen of Word” kretsar kring den New York-baserade jiddischpoeten Anna Margolin (1887-1952), en modernistisk röst med en egen inre kompass – kompromisslös, bortom tid och gränser, sällsynt modern, med en utsökt särprägel.

Det är ofattbart att dessa texter skapats 100 år tillbaka i tiden. De känns så friska och nymodiga, djärva och stundtals naket brutala. Texterna presenteras på jiddisch, svenska och engelska.

Anna Margolin hade stor tillit till det som hon skapade. Ja, hon var övertygad om att hon hade något stort att framvisa för världen.

Hon fick inte uppleva något stort genombrott under sin livstid. Anna Margolin blev inte förstådd, hon arbetade i motvind, rent av i ständig snålblåst.

Men det här är en hel poesikollektion, med juveler, där Anna Margolin framställer både höstens stränga grafik och en natt i mörker med gråt.

Det vilar inte sällan en melankoli och ett vemod över orden, men det bryts av både experimentell lekfullhet och en vilja att visa på solgläntor. Stråk av klezmer och cabaret.

Duon Shtoltse Lider består av Ida Gillner och Livet Nord.

De tar fram musikaliska bilder ur Anna Margolins poesi. Ida Gillner med suveränt pianospel och Livet Nord med en expressiv passion på violinquinton.

Med bådas sång växer det hela till ett fullödigt verk och ett kraftfullt stycke kulturhistoria. Anna Margolin väcks ur tystnad och glömska.

Med en nyfikenhet och utforskande attityd skapar Ida Gillner och Livet Nord en ny bild av Anna Margolin, som får en upprättelse. Det visas respekt för det ursprungliga och det äkta, men med en frihet att plantera text och musik i samtiden. En ren njutning!

Slutligen ska sägas att det är en sällsynt vacker formgivning av albumet. För denna smakfulla design svarar Ulf Lundén.

The post Njutbart album med tonsatt poesi first appeared on Opulens.

FOTOKONST. Bo Bjelvehammar har besökt Öveds kyrka och tagit del av stämningsfull fotokonst.

Utan egentlig anledning bestäms ett mål för Skåneresan – Öveds kyrka. Namnet vittnar om både vatten och skog. Den sista vägen mot kyrkan kantas av en allé av lindar, som strör ut sina dofter i omgivningarna. Betesdjur, nästan mogna sädesfält och täta klungor av trädsamlingar. En pastoral idyll.

År 1761 invigdes den nuvarande kyrkan, efter ritningar av den berömde slottsarkitekten Carl Hårleman. Kyrkorummet är välkomnande, med svalka, ljus och ett rum befriat från utstyrsel. Enkelt, rent, med ljusa färger. Och en öppenhet genom stora fönster, en öppenhet mot det omgivande landskapet.

I ett avskilt rum finns en fotoutställning av Eva Rosth, 13 bilder tagna mellan 2005 och 2025 i och kring Bjärsjölagård, Övedskloster och Vombsjön. De är framtagna i gamla fotografiska processer som palladium, kallitypi och cyanotypi. Du möter nakna stämningsbilder från landskapet med starka skiftningar mellan årstiderna, från augustidimma till en sommaräng vid slottet. Och så de underbara bilderna av träd som den trötta eken vid Vomb och eken i hagen vid Bjärsjölagård. Rena och enkla med bilder med starka stämningslägen. Hela den här veckan finns möjlighet att njuta av allt detta, till och med den 19 juli.

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Fotokonst i kyrkorummet first appeared on Opulens.

ROMAN. Bo Bjelvehammar konstaterar att Tomas Bannerhed skapat ett mästerligt porträtt i sin senaste roman.

Den oduglige av Tomas Bannerhed
Norstedts

Tomas Bannerhed debuterade 2011 med romanen ”Korparna”. Den fick både Augustpriset och Borås Tidnings debutantpris. Romanen översattes till nio språk och blev även film. Sedan dess har han gett ut en roman och tre böcker med naturprosa. Bredvid författarskapet arbetar han som universitetslärare.

Den nya romanen med titeln ”Den oduglige” tilldrar sig i Småland, möjligen i en kyrkby nära riksväg 27 mellan Tingsryd och Växjö. Möjligen, platsen har ett namn, Stenryda. Vi befinner oss i huvudsak i nuet, gör små språng bakåt i tiden, och om framtiden talas det mera sparsamt.

I stormens öga finns Einar Lövström, 37, sågverksarbetare. Einar i Ängen, som han kallas, är en särling, som aldrig lämnat föräldrahemmet. Han sörjde hela livet sin far Hjalmar som kvävdes i havreskruven. Mor Jorunn hade han ett alldeles särskilt förhållande till. När en knöl började gröpa ur hennes kropp, gick Einars liv sönder. Han blev aldrig mer en hel människa.

Einar förlorade sitt arbete på sågverket, inte på grund av att han misskötte sitt jobb, utan på grund av att han arbetade i ett sengångartempo. Han hade för mycket klister på händerna och sågverksägaren tröttnade på honom till slut.

Med detta kommer stämpeln att han inte duger något till, han blir onyttig och oskicklig. Det börjar att spekuleras och talas om galenskap. Öknamnet Tok-Einar förekommer.

Han funderar på om han skulle kunna flytta ihop med Eva-Lotta som han en gång fick ta kort på. Eller så ska han börja som tulpanlöksförsäljare, cykla omkring på bygden och bjuda ut lökar.

Men det finns ingenting som det blir något av. Einar går mest för sig själv, fotograferar flitigt, lever sitt eget liv och lyser upp när en avlägsen släkting, tonårsflickan Isabell, bor hos honom en kort tid.

Einar skickar in dikter till tidningen ibland. När jag kommer till sidan 262 i Bannerheds bok blir jag häpen, där står det om en inspirationskälla. Bengt Cidden Andersson från Läckeby, en rörmokare och poet som skriver lika lätt om cementblandare som om fotboll.

I romanen finns ett antal korta utsagor infällda, från bybor – de har ingenting negativt att säga om Einar. Man säger att han är underlig och eljest och lever avskild, från alla andra. Men ingen av de personer som uttalar sig använder orden tosig eller galen.

Allt blir över tid för mycket för Einar, han orkar inte med livet, utan flyr in i en håla i skogen. Ingen vet vad som sker eller var Einar finns.

Tomas Bannerheds prosa är både vacker och stilren, dessutom är porträttet av Einar Lövström mästerligt. En djupstudie i ensamhet och utsatthet. Om en människa bortom gemenskap och sammanhang.

The post Bannerhed skriver stilrent om en särling first appeared on Opulens.

VISMUSIK. ”Kim Persson är både en traditionsbärare och en förnyare av den litterära visan.” Det skriver Bo Bjelvehammar som lyssnat på det aktuella albumet ”Visans trotjänare”.

Visans trotjänare med Kim Persson
Egen utgivning

Kim Persson är visartist och multiinstrumentalist, en mästare på folkliga flöjter. Med albumet ”Visans trotjänare” tar han oss med på en musikalisk resa, från Provence till Husby.

Det kan ses som ett manifest för den sjungna lyriken, från Evert Taube och Olle Adolphson till C M Bellman och Dan Andersson.

Kim Persson gör det med sång och instrumentalt stöd, som inte tillhör det vanliga, till exempel härjedalspipa och elfsborgspipa.

Han gör det tillsammans med en ensemble, med musiker som Nina Grigorjeva på keltisk harpa och Peter Granström på elbas.

Totalt är det tio spår, varav tre är egentillverkade, allt med egenartade ljudbilder och särdeles egna klanger.

Kim Persson är både en traditionsbärare och en förnyare av den litterära visan. Han är stundtals rå och brutal i sitt tilltal, stundtals mjukt öppen och intensiv. Men han visar alltid en stor närvaro och låter svensk visa förena sig med traditionell folkmusik.

The post Kim Persson – den litterära visans förnyare first appeared on Opulens.