DIGITALISERINGEN. SVT har för långa nyhetsartiklar i text och konkurrensen “slår undan benen” för dagspressen. Det menar Tidningsutgivarna, TU, som hotar med att lyfta frågan till EU-kommissionen om förändring inte sker.

– Att svenska staten finansierar SVT:s nyhetsförmedling på nätet som den ser ut i dag är ett brott mot EU:s regler för statsstöd, säger vd:n Johan Taubert.
Branschorganisationen Tidningsutgivarna har länge ansett att SVT har för långa nyhetstexter på sin sajt. Det innebär, enligt TU, att SVT som public service-företag konkurrerar med kommersiella tidningar eftersom de publicerar samma nyhetsmaterial.

I dagens medielandskap blir det ett problem, konstaterade TU:s vd Johan Taubert på torsdagens sammanträde på Kulturdepartementet, där förutsättningarna för public service diskuterades inför den kommande public service-utredningen.

– Historiskt sett så har dagspressens främsta intäktskälla varit annonsintäkter, men på kort tid har det förändrats dramatiskt. Prenumerationsintäkterna minskar, annonsintäkterna rasar, lösnummerintäkterna finns knappt kvar, sade han.

När dagspressen sätter sina artiklar bakom betalvägg för att få prenumerationsintäkter kan läsarna i stället vända sig till SVT och ta del av innehållet gratis, menade Taubert.

– SVT slår undan benen för dagspressens möjlighet att bygga en digital läsaraffär.

Vill se ändring

Inför nästa sändningstillstånd för public service, som sträcker sig från 2026 till och med 2033, vill TU nu se ändrade villkor för SVT. Johan Taubert betonade att de inte efterfrågar reglering av journalistiken och dess innehåll – men av distributionsformen.

I Finland godkände riksdagen nyligen en ändring av lagen som innebär att public service-bolaget Yles rätt att publicera text begränsas. Det gjordes efter att finska Medieförbundet lämnat in ett klagomål till EU-kommissionen om att Yles webbartiklar bryter mot EU:s regler om statsstöd.

Framöver ska Yles artiklar i huvudsak vara kopplade till video- eller ljudinnehåll. TU vill se en liknande förändring för SVT i Sverige.

– Undantag ska endast tillåtas vid mycket korta uppdateringar, förutsatt att de senare kompletteras med ljud eller video, sade Johan Taubert.

– Om inte Sverige som stat ger tydliga direktiv till utredningen som ska ligga till grund för sändningstillstånden så kommer TU att vända sig till EU-kommissionen för att den vägen förmå Sverige att sluta bryta mot EU:s regelverk.

SVT:s vd: “Branschproblem”

SVT:s vd Hanna Stjärne svarade att det inte finns något motsatsförhållande mellan starka offentliga och starka privata nyhetsaktörer på nätet.

– Omfattande forskning har under mycket lång tid visat att starkt och tillgängligt nyhetsutbud är viktigt i ett land. Det stärker nyhetsintresset och det gynnar alla nyhetsaktörer, sade hon på plats på kulturdepartementet.

Jämfört med andra nordiska public service-bolag jobbar SVT betydligt mer med video, enligt Stjärne. Samtidigt har nyhetsprogrammen i traditionell tv hög medelålder och webbsajten behövs för att nå en yngre målgrupp, framhöll hon.

– Det här är ett branschproblem och en branschfråga. De yngre nyhetskonsumenterna finns framför allt digitalt och SVT har sedan digitaliseringen startade haft en digital nyhetstjänst. Vi skulle inte kunna utföra uppdraget utan den, sade Hanna Stjärne.

Alice Nordevik/TT

The post SVT:s textnyheter kan hamna hos EU-kommissionen first appeared on Opulens.

SKULDSATT. Tidningen Bulletin försätts i konkurs, enligt ett pressmeddelande från Stockholms Tingsrätt.

Beslutet om konkurs kommer efter en ansökan från en enskild borgenär.

Bulletin lanserades i december 2020 av ekonomen och debattören Tino Sanandaji, entreprenören Pontus Tholin och publicisterna Thomas Gür och Paulina Neuding, som också blev tidningens första chefredaktör.

Neuding avgick dock efter bara två månader på posten – som då togs över av Ivar Arpi – som även han valde att sluta efter en tid.

Nättidningen har också fortsatt skakats av inre stridigheter, där även den politiska chefredaktören Alice Teodorescu Måwe liksom bland andra Fredrik Ekelund, Susanna Birgersson och Nina Lekander under åren avslutat sina anställningar.

TT Nyhetsbyrån

The post Bulletin i konkurs first appeared on Opulens.

MEDIEPOLITIK. ”Glädjande nyheter för alla, oavsett politiska övertygelser.” Det skriver Opulens chefredaktör Stefan Bergmark apropå veckans nyheter om två nya mediesatsningar.

I det borgerligt dominerade medielandskapet har det i veckan flaggats för två initiativ vänsterifrån. Gädjande nyheter för alla, oavsett politiska övertygelser, som värnar mediemångfalden.

I tisdags intervjuades ledar- och kulturskribenten Lotta Ilona Häyrynen av tidningen Journalisten och berättade om ett opinionsprojekt från LO Mediehus. Projektet är än så länge hemligt men det rör sig om vänsterpublicistik i någon form som Ilona Häyrynen kommer vara redaktör för och det är finansierat under en uppbyggnadsfas på ett år.

I onsdags lanserades också Bygget. I redaktionens publicistiska förklaring beskrivs satsningen som en ”plattform för oetablerade progressiva opinionsbildare”. Bygget är något av en spin off på Aftonbladets ledarskribentutbildning som nu pågått i åtta år. Några av de före detta eleverna har skapat plattformen med förhoppningen om att bli en plantskola för framtida professionella opinionsjournalister och Bygget ”ska finnas på platser på nätet där svensk media ännu inte finns.” Bland dessa nämns TikTok och Twitch.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Den sammanlagda räckvidden för opinionsjournalistik vänsterifrån är kort så dessa initiativ är mycket välkomna. Särskilt att LO använder i alla fall något av sitt mediekapital. För efter den i årtionden blödande A-presskoncernen, vilken slutligen gick i konkurs, verkar de annars närmast ha lidit av något slags fobi vad gäller mediesatsningar.

Många liberala redaktörer tar visserligen sitt publicistiska ansvar och även i borgerliga tidningar, särskilt på kultursidorna, är inte vänsterståndpunkter svåra att finna. Att påstå något annat vore att ljuga. Men det är i hög grad ur nyhetsflödet som folks världsbild skapas och hur många vänsterkrönikörer som än släpps fram så påverkas i grunden inte den agenda som ytterst styrs av ägande- och produktionsförhållanden.

Så jag hoppas detta bara är en början och att betydligt större satsningar kommer följa dessa pilotprojekt. Satsningar som inte bara inbegriper opinionsjournalistik utan också kultur- och nyhetsbevakning med mera, ja med samma innehållsmässiga och folkliga bredd som de traditionella dagstidningarna kan uppvisa.

The post Låt detta bli en början first appeared on Opulens.

FRI PRESS. ”Får Sverigedemokraterna inflytande över mediepolitiken kommer de inte ligga på latsidan för att styra över resurser till medier som passar deras nationalistiska agenda.”Opulens chefredaktör Stefan Bergmark medger att det är bråttom att reformera det föråldrade presstödssystemet men är tveksam till det utkast branschorganisationen Tidningsutgivarna presenterade i söndags.

Under den märkliga rubriken ”Vi tidningsutgivare vill lägga ned presstödet” skrev branschorganisationen Tidningsutgivarna i Dagens Nyheter i söndags att de önskade ett nytt mediestöd. Anledningen är att de vill se ett moderniserat, teknikneutralt stöd.

Det nuvarande presstödet, driftstödet, vill TU avveckla liksom innovations- och utvecklingsstödet. De menar att det slår fel när det ”exempelvis ges driftsstöd till två titlar i Gävle, men ingen i Halmstad eller Växjö.” Och när tidningar måste lägga resurser för att uppfylla stödvillkor i stället för att optimera sin nyhetsverksamhet. Istället för direkta stöd till pressen vill TU se indirekta och ersätta driftstödet med ett kvalificerat momsundantag samt en reducerad arbetsgivaravgift för journalister. Distributionsstödet och det så kallade redaktionsstödet som infördes ifjol vill man behålla.

Förslaget har fått kritik för att gynna de större koncernerna. Bland annat av ETC:s grundare Johan Ehrenberg som i en replik i DN i tisdags skrev att den föreslagna minskade arbetsgivaravgiften på elva procent skulle för en tidning som Dagens ETC ”möjligen spara två miljoner på ett år. Bonniers tidningar skulle spara hundratalet miljoner.” På samma sätt skulle slopad moms gynna de större medieaktörerna. Ehrenberg befarar att TU:s förslag för deras räkning skulle innebära en halvering av det stöd de får idag.

Hur som helst. Något behöver göras åt det förlegade systemet. För det är givetvis bara en tidsfråga innan papperstidningen inte längre existerar. Det är då heller inte rimligt att så ensidigt utgå från prenumererad upplaga när dagens mediekonsumenter inte längre bara håller sig till ”Tidningen” i bestämd form singular utan får journalistik från många olika håll, inte minst via nätet och länkar i sociala medier.

För att idag nå nya prenumeranter behöver de tidningar som är beroende av presstöd locka till läsning på nätet men presstödsreglerna gör att de måste låsa in 80 procent av sina artiklar. Allt för få återkommer tillräckligt ofta till sajter med en så hög och tjock betalvägg att det blir svårt att få en positiv prenumerantutveckling.

Opulens har hittills valt att inte gå presstödsvägen. Vi undersökte den möjligheten för två år sedan. Tanken var frestande men hur vi än vände och vred på saken skulle det innebära ett brott mot den publicistiska utgångspunkten för Opulens, så som vi fastslog den vid starten i februari 2017. För menar vi allvar med att stärka svensk kulturjournalistik måste vi nå ut brett och inte ge oss in i kampen om samma prenumeranter, ett smalare skikt av urban kulturintresserad medelklass, som många andra kultur- och samhällstidningar.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Istället har vi vänt på steken och låter 80 procent av våra artiklar vara gratisläsning. Men nu finns alltså det så kallade redaktionsstödet och vi ska givetvis undersöka även den möjligheten.

Tidningsutgivarnas förslag verkar mer vara ett hastigt påkommet utkast och var nog inte menat som ett skarpt förslag. Att de har bråttom beror förmodligen på att de ser faran i en eventuell blåbrun regering efter nästa val och därför snabbt vill ha en bred partipolitisk uppslutning som ligger fast innan nästa mandatperiod. För Sverigedemokraterna ligger som bekant kultur- och mediefrågor högt upp på agendan och liksom public service är en fri och pluralistisk pressflora ett rött skynke för allsköns högerextremister. Får de inflytande över mediepolitiken kommer de inte ligga på latsidan för att styra över resurser till medier som passar deras nationalistiska syften.

Men att som kritikerna påpekar gynna de stora koncernerna genom indirekta stöd är knappast den bästa vägen. Det nya redaktionsstödet där det exempelvis talas om ”regelbundna användare” istället för papperstidningsålderns ”prenumererad upplaga” är däremot ett steg i rätt riktning.

Så för att travestera Linje 2 inför kärnkraftsomrösningen 1980: Avveckla presstödet men med förnuft! Och inför ett kraftfullt, teknikneutralt mediestöd som utvecklar mångfalden.

The post Avveckla presstödet men med förnuft first appeared on Opulens.

MEDIEHOT. “Politikers uppgift är att marknadsföra en enda sanning – sitt partis. Därför drar många slutsatsen att politiker bör hålla sig borta från media. De tre högerpartierna som vill styra Sverige delar inte den bedömningen”, skriver Lars Thulin.

Om mindre än två år kan vi ha en regering bestående av Moderaterna och Kristdemokraterna, med Sverigedemokraterna som tongivande stödparti. Vad kommer då att förändras? En sak är säker. Den public service inom radio och teve vi har idag blir ett av de första lammen som leds till slaktbänken.

För dessa partier ser public service på samma sätt – som något vänstervridet. Därför ska bidragen strypas. Public service ska bara sända nyheter och vissa aktualitetsprogram. De evenemang som kallas lägereldar och som samlar en splittrad nation – påkostade dramaserier, sportevenemang, melodifestivalen – görs enligt partierna bättre av företag som finansieras av intäkter från kattmatsföretag, biltillverkare samt nätkasinon baserade i skatteparadiset Malta.

Partiernas mål är att minska public service publik och inflytande till ett minimum. KD:s medieprogram presenterades i DN 2 oktober 2019. Ett bantat och vässat public service var målet. Det innebär förbud att sända program som många vill se. Lägereldarna. Resonemanget rymmer dock logiska och demokratiska kullerbyttor.

En är att påståendet att public service knappt behövs i ett landskap med sociala medier och alternativa nyhetsförmedlare. I USA medförde filterbubblor och lögner spridda via okända krafter nationen till randen av en statskupp. Det visar att behovet av starka och seriösa medier är viktigare än någonsin. KD drar motsatt slutsats.

KD vill inte ha reklamfinansiering av public service. Istället ett prenumerationssystem där de som är mest intresserade betalar. Men förmodligen är det främst de som inte vill, eller kan, betala för seriösa nyheter som är i störst behov av dem. För att en saklig och demokratisk debatt ska kunna föras. KD tycks inte anse det. Utan bara en upplyst, kanske förhoppningsvis liten grupp, ska få nyheter via public service.

Men hallå, tänker en normalbegåvad läsare – om tittarantalet skurits ned till ett minimum, vem vill köpa annonser?

Moderaterna är mer försåtliga. Målet uttrycktes på partistämman 2019. Först ska public service bantas enligt huvudtesen ovan. Sedan ska giftpillret levereras. För efter bantningen ska reklamfinansiering införas. Men hallå, tänker en normalbegåvad läsare – om tittarantalet skurits ned till ett minimum, vem vill köpa annonser? Förmodligen ingen. Public service blir då olönsamt och för dyrt. Därmed kan det läggas ned.

För SD är huvudinriktningen samma som för vännerna i M och KD, svältkost för public service. Fast hos SD finns ett par anmärkningsvärda detaljer. SD:s riksdagsman Linus Bylund sitter i den stiftelse som äger public service. Han vill ha ett system där journalister straffas om de utrycker något som makthavare inte gillar – indragna månadslöner för olydiga reportrar. Varför? Jo, journalister som behöver sätta mat på bordet kommer inte ställa obekväma frågor.

Vidare, i en debattartikel i DN 20 november 2019 säger partiet att man vill ha vetenskapliga råd som granskar inslag, inte bara Granskningsnämnden. En nordisk samordning är önskvärd enligt SD. Finska, norska och danska vetenskapsmän ska alltså döma ut svenska journalisters nyhetsarbete. Och vice versa. Detta förslag faller på sin orimlighet. Hur ska sanningar i samhällsvetenskap fastställas? Vem ska sitta i dessa råd? Vi kan anta att SD vill utse medlemmarna. Vidare, ska rådens sammansättning ändras då parlamentens sammansättningar skiftas vid val?

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Sverigedemokraterna har alltså ingen aning om hur nyhetsarbete bedrivs. För när händelser (exempelvis de störtande tvillingtornen i New York) inträffar, då måste redaktionen på Sveriges Television och Sveriges Radio först tänka på sina månadslöner. Sedan på hur vetenskapsmän i andra nordiska länder ska bedöma inslagen. Samtidigt som privatägda medier får ägna sig åt nyhetsarbete. Det som publiken kräver. Sista spiken i public service likkista. Inhamrad av SD.

I samhällsvetenskap och politik finns aldrig en enda sanning. Duktiga journalisters uppgift är att plocka fram olika sanningar. Politikers uppgift är att marknadsföra en enda sanning – sitt partis. Därför drar många slutsatsen att politiker bör hålla sig borta från media. De tre högerpartierna som vill styra Sverige delar inte den bedömningen.

Slutsats: public service ska strypas till döds. Metoden är uteblivna bidrag vilket leder till utebliven publik och orimliga regler för arbetet. Public service blir nog först upp på slaktbänken, eftersom de tre kamraterna M, SD, KD är helt överens om detta.

Alla i Sverige som värnar om en fri, stark och oberoende media måste veta vad de tre partier som vill ta makten, har för planer på detta område. Och reagera.

The post Med SD-stödd regering läggs public service på slaktbänken first appeared on Opulens.