SEMESTER. I veckans krönika skriver Lars Thulin om hur du kan bo gratis på semesterresmålet. Men det krävs både mod och tillit. Den enklaste formen av solidaritet.

Med bostadsbyte blir semestern inte så dyr

Jag är ingen modig person, ibland nästan feg. Ändå har jag och min hustru i snart 40 ägnat oss åt något som får de flesta att utbrista: ”Men snälla nån – hur vågar ni? Vi skulle aldrig…”

Vad har vi gjort? Jo, närmare 40 gånger har vi bytt vår bostad med en annan, tidigare okänd familj. Vi har bott i deras hem, sovit i deras sängar, använt deras lakan och handdukar, brukat deras toaletter och badrum, rivit runt i deras kök, ibland tagit ansvar för deras guldfiskar och katter samt ofta kört många mil i deras bilar.

Vi har låtit dessa familjer utnyttja oss på samma sätt. Utan någon ekonomisk ersättning från något håll. Den enda verkliga kostnaden för dessa semestrar är resan fram och tillbaka. Levnadsomkostnaden på orten är i de flesta fall ungefär samma som hemma.

Månadslånga vistelser på semestern

Metoden har fört oss till ibland månadslånga vistelser, bland annat i lyxiga orter vid Kaliforniens stränder, händelserika turer bland kängurur och koalor i Australien, svindlande vackra resor i skotska högländerna, närmast oändligt långa turer genom Islands natur fylld med vulkanisk hetta och isande glaciärkyla samt vistelser i europeiska storstäder fyllda med vacker kultur och spännande historia. Samt Medelhavets kuster med allt det innebär.

Dessa rader skriver jag från salongen i ett charmigt stadsradhus i Kanadas huvudstad Ottawa. Där vi nu planerar att ta del av landets spännande historia och kultur, se landskapet genom att företa långa bilresor samt besöka Niagarafallen. Medan det kanadensiska husets invånare vandrar runt i de medeltida kvarteren i Gamla stan i Stockholm, besöker regalskeppet Vasa, Abba-museet och planerar för en tur med övernattningar i skärgården.

Den enklaste formen av solidaritet: om du litar på mig, så lovar jag att lita på dig.

Den enda insatsen är nyfikenhet, en gnutta mod och framförallt en stor portion tillit. Den enklaste formen av solidaritet: om du litar på mig, så lovar jag att lita på dig.

Fördelarna med denna typ av semester förefaller överväldigande. Ända har våra berättelser genom åren nästan alltid möts med kommentarer i stil med: ”Fantastiskt. Men vi fattar inte hur ni törs. Det skulle vi inte göra. Någon vi inte känner … I våra sängar… vårt kök… Och bilen… Nej, aldrig…”

Låt mig redovisa några av svaren jag brukar ge.

Mina svar angående bostadsbyte

För det första, när ni bor på hotell, tar ni med egna lakan och madrasser? Eller antar ni att hotellets sängkläder är tvättade?

För det andra: om någon använder ditt porslin och dina kastruller, ditt mjöl, socker och kryddor – tror du att detta blir förorenat eller smittat med något?

För det tredje, något kan bli förstört eller gå sönder – självklart. Precis som du kan ställa till med något i den andras hem. Då får man ersätta det, precis som om man själv har sönder något i sitt eget hem. Här kommer tilliten in:  jag måste sköta mig om jag ska kunna kräva att den andra gör det.

För det fjärde – något kan bli stulet. Visst risken finns.  Men den kan minimeras. För kravet är att den du byter med ska kunna leva ett bra och fungerande liv i din bostad, inte ta del av hela ditt liv. Personliga och värdefulla ägodelar kan stoppas undan i ett låst rum eller skåp. Som finaste matsilvret och farfars värdefulla gitarr. Kanske också vasen från andra Mingdynastin, om du råkar äga en sådan.  Vad finns övrigt att stjäla från ett ordinärt hem? tv:n, kaffebryggaren?

Bilbyte kan vara känsligt

Om bil ingår i bytet kan det vara mer känsligt och oroligt. Å andra sidan ger det förstås en oerhörd frihet om man vill utforska en region i ett nytt land. Kravet vid bilbyten är att bilen är helförsäkrad. Och ett avtal om att betala självrisken om olyckan skulle vara framme.

Är du orolig – kolla med ditt försäkringsbolag. För den som bor i hyreslägenhet eller bostadsrätt skadar det inte att berätta för värd respektive bostadsrättsförening. Men jag har aldrig hört att det skulle vara något problem. Inget görs för ekonomisk vinning och varaktigheten är ofta bara några veckor per år. Precis som när du låter en god vän eller släkting låna din bostad någon gång.

Helt okända människor?

Men ändå – helt okända människor?

Nja, okända är de inte. Bytet föregås av tät mejlväxling där man berättar om sig själv, beskriver sin bostad och omgivning. Dessa kontakter är ofta roliga och givande. Verkliga strulputtar och eller oärliga personer skulle förmodligen inte lämna sitt eget boende till någon annan. De flesta bytessajter har dessutom ett ratingsystem där du i efterhand betygsätter huset du bott i samt hur bytespartnern uppfört sig. De med dåliga omdömen får inte många nya erbjudanden,

Vårt facit efter snart 40 byten är två holländska pojkar som med en boll spräckte en fönsterruta i vårt radhus. Och vi satt sönder en gammal stol i Palermo. Rutan kunde lagas till en rimlig kostnad för våra gäster. Stolen visade sig sönderäten av mask. Våra italienska vänner var tacksamma att den inte brakat när de själva satt i den.

Att komma i gång

Hur gör man? Det finns flera sajter på nätet som ordnar husbyten. Det är bara att googla. Upplägget är likartat. För en kostnad för någon tusenlapp per år lägger du upp din bostad som en annons på sajten och väljer sedan att kontakta de erbjudanden du finner lockande. Och du blir kontaktad av dem som gillar din bostad.

Törs du?

The post Bästa semestern bygger på tillit first appeared on Opulens.

SOMMARLEDIGT. I vanlig ordning tar redaktionen sommarledigt, men vi kommer ändå att bjuda på läsvärdheter varje vecka i sommar.

Opulens redaktion tar nu sitt sedvanliga sommaruppehåll. Men även om vi redaktörer har semester så kan ni ändå se fram emot några nya intressanta inlägg varje vecka under sommaren. Det kommer att bjudas på dikter, essäer, krönikor, recensioner och mycket annat.

Passa även på att ta del av det material som publiceras i vår systertidning Magasinet Konkret.

När vi är på plats igen, måndagen den 14 augusti, sätter vi återigen igång med våra dagliga publiceringar.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt skön sommar!

The post Glad midsommar! first appeared on Opulens.

SEMESTER. Opulens har en veckas uppehåll i den dagliga ruljansen. Men varje dag kommer det ändå att finnas något nytt att läsa, en novell eller en essä. På måndag är redaktionen fulltalig igen.

The post Fullmatat magasin igen nästa vecka first appeared on Opulens.

SEMESTERKULTUR. Ukrainsk samtidskonst, en regnbåge i lättmetall – och den tyske giganten Anselm Kiefer. Här är konstutställningarna att ta till sig i sommar.

Ukrainsk samtidskonst på “Rikstolvan”, Järrestad

Galleriet Rikstolvan i Järrestad, Simrishamn, ställer ut fyra samtidskonstnärer från Ukraina: Kinder Album, Zhanna Kadyrova, Vlada Ralko och Nikita Kadan.

Just Kinder Album från Lviv har varit på Österlen under ett månadslångt residens och Rikstolvan visar teckningar och skulpturer gjorda under denna tid. Sommaren ägnas åt ukrainsk kultur i bred bemärkelse: ukrainska filmer ska visas och galleriet anordnar också en kväll med ukrainsk litteratur samt konserter med ukrainsk musik. 2/7– 21/8

querkraft på Kikiv Art Center

En blandning mellan ingenjörskonst och drömmar – så beskriver Kivik Art Center årets nyhet i skulpturparken. Den 15 meter långa bågen i lättmetall är gjord av den österrikiska arkitektbyrån querkraft som i sin tur beskriver sina konstverk som “poetisk pragmatism”. Tanken är att regnbågen ska klara både klättersugna människor och Hanöbuktens hårda vintervindar. I juni görs en performance av Willi Dorner med människor som förhåller sig till “Rainbow” vilket förevigas av fotografen Lisa Rastl, vars bilder ingår i sommarens utställning. 26/6–4/9

“Dreams and illusions” samt “Fotodagbok från Kiev” på Alma Löv Museum, Sunne

Meta Isaeus- Berlin, Annie Jonasson och Peter Johansson finns bland det tiotal konstnärer som undersöker relationen mellan människans inre föreställningsvärld och den fysiska verkligheten på värmländska Alma Löv Museum. Här visas även den ukrainska fotografen Mila Teshaievas fotodagbok från Kiev där hon varit sedan kriget i Ukraina bröt ut. Teshaieva ställer samtidigt ut bilder som hon tog på värmländska ungdomar under ett residens 2021. 18/6–28/8

“Coronasamlingen” på Havremagasinet, Boden.

2021 fick Statens konstråd 25 miljoner kronor av regeringen för att stötta det svenska konstlivet genom att köpa in konst. Nu visar Havremagasinet ett urval av samlingen, med ungefär 70 verk av 52 konstnärer — ett tvärsnitt av dagens svenska konst. Här finns olika stilar, åldrar och inriktningar, bland annat Jose Luis Martinats textila verk, Helmtrud Nyströms drömska landskap och Olivi Plenders träfigurer och teckningar från Medborgarskolan vid Fogelstad. 4/6–11/9.

“Inside outside” – Nancy Holt på Bildmuseet i Umeå

Nancy Holts lekfulla skulptur ”Ventilation system” löper över flera våningsplan på Bildmuseet i Umeå, både inomhus och utomhus. Den är återskapad i utställningen ”Inside outside” – den mest omfattande europeiska presentationen av Holt hittills. Hon var en pionjär inom platsspecifik installation och rörlig bild och undersökte hur vi kan förstå vår plats i världen. Här visas film, video, fotografi, poesi, ljudverk, skulptur, rumsinstallationer och ritningar. 17/6–12/2 2023.

“Utomshusverket” på ArkDes i Stockholm

Mira Bergh och Josefin Zachrisson, båda medlemmar i konst- och designkollektivet Swedish Girls, ställer ut sin konstgjorda trädgård utanför ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm. Den som missat utställningen om Sigurd Leverenz, “Dödens och livets arkitekt”, inne på museet, har chansen att se även den i sommar. Till 11/9 respektive 28/10.

“Kom in sa hon – mitt rum är en storms öga” av Nina Bondeson på Göteborgs konsthall.

Nina Bondesson gör ofta konst om kvinnliga erfarenheter genom historien, och lyfter den lilla människans perspektiv. Nu visas den hittills största presentationen av hennes konst på Göteborgs konsthall. Det absurda och lekfulla varvas i verk som ofta har politisk udd och mörk humor. Måleri, grafik och broderi visas. Till 4/9.

William Scott och Sandra Mujinga på Malmö Konsthall.

Den amerikanske konstnären William Scotts verk handlar om frågor som medborgarskap, gemenskap och demokrati. Scott har de senaste 30 åren arbetat på Creative Growth Art Center i Oakland, USA, och med personer med olika funktionsnedsättningar som gör konst. Hans färgstarka målningar innehåller ofta visioner om en bättre värld och en tro på människan. Konsthallen visar även verk av kongolesisk-norska Sandra Mujinga, just nu aktuell även på Venedigbiennalen. Till den science fiction-inspirerade installationen i Malmö har hon gjort en avatar. 11/6– 4/9

“Essence-Eksistence” av Anselm Kiefer på Artipelag, Stockholm.

Anselm Kiefer är en av Tysklands mest namnkunniga konstnärer men hittills har han aldrig visats stort i Sverige. Konsthallen Artipelag ställer nu ut hans enorma målningar – tunga av hö, bly, grus, aska och växter. En rad skulpturer visas också, bland annat en åtta ton tung illustration av ett bibliotek. Det är Tysklands historia som är Kiefers främsta ämne, och han tar sig an komplicerade frågor om landets identitet efter världskrigen. 4/6–8/1 2023.

Erika Josefsson/TT
Elin Swedenmark/TT

The post Nio utställningar att se i sommar first appeared on Opulens.

DEMENS. I “Supernova” åker ett åldrat par på en sista bilsemester innan en av dem försvinner i demensens dimmor. Det berör, tack vare två nedtonade skådespelare av högsta klass.

Det är lite otur för “Supernova” att den kommer just nu. Bredvid den omtalade “The father” med Anthony Hopkins framstår den som demensfilmernas “Deep impact” i skuggan av Hopkins demens-“Armageddon”. Men jämförelsen är lite orättvis. Visst handlar “Supernova” också om den mänskliga tragedi som en demenssjukdom för med sig, men här skildras den inom ramarna för ett ganska stillsamt relationsdrama.

Filmen följer den uppburne författaren Tusker (Stanley Tucci), och hans make, den kände pianisten Sam (Colin Firth). Tusker befinner sig i ett tidigt skede av demens och nu har det något åldrade paret gett sig ut på en husbilsemester på den engelska landsbygden för att ta vara på den lilla tid som de har kvar tillsammans.

De skämtar och smågrälar sig igenom det vackert filmade och symboliskt höstfärgade landskapet. Samtidigt rycker avgrunden obönhörligt närmare. Resan blir till ett nostalgiskt och vemodigt bokslut över deras liv tillsammans.

Men av själva sjukdomen ser vi inte så mycket. Tusker tappar några ord här och där och har svårt att klä sig ibland, men när han förirrar sig in i dimman på allvar tar kameran några finkänsliga steg bakåt. Det här är inte en film om demens så mycket som en berättelse om att försöka ta farväl av någon man älskar. Och som sådan är den en snyftfest som ibland gränsar åt det tillrättalagda och banala.

Samtidigt finns här tillräckligt med humor och välskrivna repliker för att historien ska bli rörande och charmig ändå. Med sådana här skådespelare går det heller inte att misslyckas. Båda är nedtonade och mycket av insatsen finns i allt som inte sägs snarare än i vad som yttras. Tucci är slagfärdig, men under ytan anar vi rädslan och utmattningen. Firth har något slags svart bälte i att visa smärta och tillbakahållna känslor med små medel. Det finns nog ingen som kan förmedla så mycket rädsla, ilska och förälskelse samtidigt bara genom att röra om i en gryta.

Björn Berglund/TT

The post Filmrecension: Stillsamt om demens och avsked first appeared on Opulens.

SEMESTER. Opulens har publiceringsuppehåll denna vecka. Under tiden kan ni avnjuta Lars Jadelius tredelade essä Allas maktlöshet eller gemensam nytta? som vi lägger ut måndag, onsdag och fredag.

The post Syns igen den 1 mars! first appeared on Opulens.

LEDIGHET. Sommaren och semestern är en nödvändig tid som ska bryta av mot de många vardagarna av slit och krav, rutiner som dränerar och nöter ner. Crister Enander om en tid som laddas med stora förväntningar.

Sommaren är redan här. Lättjan lockar förföriskt. Stilla dagar. Ljumma vackra nätter. Promenader, hand i hand, lite sand i sandalerna. Sakta steg efter dagens många timmar av vibrerande hetta. Svalkande bris och en rödskimrande himmel i skydd av skymningen. Själen får näring av närhet, av längtan och där drömmar möter vardag.

Bad och lojt strandliv. Skrattande barn i vattenbrynet. Idyll och en förföriskt lockande doft av barndomens smultron och kanske en god bok och en termos med kaffe. Varför inte i skuggan av den mäktiga gamla eken vars bladverk i vinden verkar viska fram gamla visa ord från svunna tider.

Det är lätt att leva. “Summertime, and the living is easy …” Färskpotatis och något enkelt till och en tomatsallad duger som dagens middag.

Den serena stillheten är dessvärre bedräglig. Ingenting står egentligen någonsin still. Världen fungerar inte efter den sortens vackra och intagande föreställningar. Industrisemestern, som förr kunde få hela Sverige att framstå som en liten by där inget hände, är på sätt och vis mest en hägrande myt, ett sken som aldrig funnits. Pappersbruket, där treskiftets Grottekvarn ständigt malde sin mäld och dygn efter dygn, år in och år ut, krävde sin tribut av svett och blod och förstörda kroppar, stängdes av, de stora massabaden tömdes och rengjordes, de enorma pappersvalsarna – drivhjulen inne i kvarnens mörka hjärta – rörde sig inte längre. Det var tyst. Denna enda gång under hela året stod de mäktiga maskinerna stilla. Men maktens hjul snurrade oförtrutet vidare.

Kapitalet vilar aldrig. Då som nu.

Och i år är det valår och det långt bortom jippot på Gotland som snart, numera traditionsenligt, lösgör och blottlägger en uppsjö av avarter i svensk politik. Tillgjort folkliga politiker, småsvettiga och leende, omgivna av mestadels inställsamma och halvlulliga journalister som i denna vår svidande samtid helst av allt leker och gullar med makthavarna som vore de medlemmar av samma stora familj – undrar om det även i år blir ett Almedalen näst intill dränkt i sliskigt rosévin och simmiga blickar.

Makten tar förvisso aldrig ledigt. Kapitalet semestrar inte. Så är det.

Ändå, vi alla måste få andas. Efter ett långt och säkert hårt och nog så slitsamt år måste det vara tid för en något lugnare tillvaro för oss andra. Något behagligt och rogivande och gärna festligt, åtminstone då och då, även om myggen irnar och kvällen är sen.

Det finns andra perspektiv; andra frågor än nynazismen och höga blanka stövlar och vassa slipsar och en vård i kris och denna utsålda och systematiskt avlivade välfärd; detta land i dag oroväckande likt ett ruinlandskap av brutna löften och brustna illusioner. Och en aggressivt flåsande höger som står beredd med privatiseringens vansinne vasst lysande i förryckta, kalla och närmast döda ögon.

Makt är aldrig rätt – det är nu ingen oomkullrunkelig sanning, men likväl en bra grundregel att hålla fast vid som en sorts moralisk såväl som politisk kompass.

Sommaren och semestern är en nödvändig tid som ska bryta av mot de många vardagarna av slit och krav, rutiner som dränerar och nöter ner. Denna tid laddas med stora förväntningar.

Idyll. Olevda liv och kvästa drömmar. Allt och mer därtill ska få rum och tid och själsligt utrymme: allt det där vartill det saknats både möjligheter och ork under det år som runnit iväg under vardagens många sysslor gränsande mot monotoni och de flestas kamp mot ekonomi och plågor.

Hägrande illusioner. Längtans löften. Harmoni och endräkt. Självfallet är det inte möjligt, förväntningarna saknar nog så ofta förankring i det möjligas rike.

Alla möter livet på skilda sätt. Variationerna är många. Den enes nöje är den andres plåga. Vad en drömmer om är någon annans mardröm. Det krävs inlevelse och tolerans för att förstå varandra. Ur förståelse spirar vänskap och närhet på många olika nivåer och skiftande  sammanhang – svåra att förutse, ibland omöjliga att upptäcka utan vänlig och okuvlig nyfikenhet på andra människor och den omgivning där våra liv har sin gemensamma plats.

Vetskapen och insikten om olikheter blir förhoppningsvis en grund för förståelse.

Om det går att i slagskuggan av det vilt och vansinnigt växande hotet från det  bruna och för oss alla förnedrande partiet och dess nynazistiska svastikasvans i svensk politik framhärda i vår strävan efter ökad förståelse, tror jag mycket redan är vunnet på förhand. Ingen av oss kan ens i den lyckligaste av stunder inbilla sig att deras väg är framkomlig väg. Där väntar enbart en avgrund.

Det blir ingen sommar – liten Ida får förlåta mig, Astrid Lindgren gör det säkert – om ingen tänker till. Och tänker efter.

Färskpotatis, surgrädde, mängder med nyklippt gräslök, sill efter smak. En kall, immig öl. Kanske en liten besk eller klar. Väntan på nyslagen vispgrädde och jordgubbar.

Ja. Vi börjar där.

Alla artiklar av Crister Enander

The post Det blir ingen sommar om vi inte tänker till first appeared on Opulens.

TÄVLING. Kanske känner du redan i början av juni en oro över hur du ska hinna njuta av den stundande semestern? Kanske tycker du att sommarmånaderna, med saftkalas i syrenbersån, strålande sol och uppfriskande bad, också är fulla av orimliga prestationskrav och mörka underliggande stråk?

Magasinet Opulens utlyser nu en novelltävling på temat ”Sommarångest”. Längden per novell ska vara 3 till 6 A4-sidor (9 000-18 000 tecken med mellanslag) och får ej tidigare publicerats.

Åtta författare kommer att koras och presenteras i magasinet under sommaren då vi förstås också publicerar vinnarbidragen.  De som kommer på första, andra och tredje plats får  varsitt grafiskt blad av Opulens Melker Garay samt keps och tygväska med vår logga. De som kniper 4-8:e pris får Opulens förlags första roman Telegrammet från New York istället för en tavla.

Bidrag mailas till  novelltavling@opulens.se och kan skickas till och med 3 juni.

1:a pris

Grafiskt blad av Melker Garay i storleken 56 x 76 cm med en upplaga på 100 ex
Keps och tygväska

2:a pris

Grafiskt blad av Melker Garay i storleken 28 x 56 cm med en upplaga på 100 ex
Keps och tygväska

3:e pris

Grafiskt blad av Melker Garay i storleken 28 x 56 cm med en upplaga på 100 ex
Keps och tygväska

4-8:e pris

Telegrammet från New York
Keps och tygväska

The post Opulens utlyser novelltävling! Tema: Sommarångest first appeared on Opulens.

NYTÄNKANDE. Flyget kan säkert utvecklas och bli mer miljövänligt, men till dess kan vi själva agera, menar Alexander Franzén.

Enligt en enkät som Svenska Dagbladet nyligen gjort är flyget inget problem för klimatet: sex av tio riksdagsledamöter svarar att vi kan flyga mer än i dag. Men som alla vet drivs ju flyget av fossila bränslen, och dessa bränslen måste vi sluta använda för att minska mängden koldioxid i atmosfären.

Sverige är ju ett upplyst land, så de styrande borde förstå att flyget är en del av en helhet, en del av det transportsystem som måste dra sitt strå till stacken. Säkerligen kan flyget utvecklas och bli mer miljövänligt – men det är inte det idag, och det är här och nu som vi faktiskt kan börja agera. Vi kan börja agera i dag så att en skillnad märks i morgon.

Nytänkande kring semesterresor: Semestra på hemmaplan. Sverige har allt från härliga sandstränder och fjällkedjor till vilda skogar. För att inte tala om upplevelser och aktiviteter där eller i städer. Hur mycket finns det inte som man inte upplevt i Sverige och som verkligen vore värt att uppleva, antingen på en badhandduk eller på en cykelsadel.

Nytänkande kring arbetsresor: Många möten kan ske över Skype/internet, vilket sparar mänsklig energi, tid och pengar som kan läggas på annat som skapar värde för företagen och organisationerna. Det vore även ett sätt för företagen att visa de bryr sig om jordens framtid och sina anställda.

Minskat flygresande kan bli ett nytt sätt att leva som gagnar både företag och privatpersoner. Dags att se möjligheterna – dags för nytänkande.

Alexander Franzén

The post Minskat flygande bra för både företag och privatpersoner first appeared on Opulens.

Opulens redaktion är på plats igen måndagen den 14 augusti. Under tiden kan ni avnjuta våra tre nyskrivna sommarserier som publiceras måndagar, onsdagar och fredagar.

The post Trevlig sommar! first appeared on Opulens.