BORTGÅNG. Den världsberömda operasångerskan Edita Gruberova är död. Hon avled på måndagen i Zürich i Schweiz, uppger hennes agentur för AFP.

Koloratursopranen Edita Gruberova föddes i Bratislava i dåvarande Tjeckoslovakien 1946. Hon debuterade 1968 i en uppsättning av “Barberaren i Sevilla”, men det verkliga genombrottet fick hon två år senare på Statsoperan i Wien som Nattens drottning i “Trollflöjten”. Rollen skulle hon få sjunga hela 148 gånger genom åren.

Under sin 50-åriga karriär sjöng Gruberova på flera av världens största operahus och hon har arbetat med dirigenter som Wolfgang Sawallisch och Herbert von Karajan. Hon var känd för att sjunga med en tekniskt skicklig “bel canto”-teknik och han var främst förknippad med kompositörer som Rossini, Donizetti och Bellini.

Edita Gruberova blev 74 år gammal.

TT NYHETSBYRÅN

The post Operalegendar död – blev 74 år first appeared on Opulens.

LÅTSKRIVARE. Nyligen presenterades en sångtext av Gitte Pålsson i Opulens avdelning Prosa & Poesi. Här recenserar Bo Bjelvehammar hennes aktuella album.

En singeltants memoarer med Gitte Pålsson
Sångerna
Gitte Pålsson Musik & Scenproduktion

Gitte Pålsson har arbetat som artist i mer än trettio år, hon har spelat och roat alla åldersgrupper i Sverige, Danmark, Finland, Peru och Colombia. Hon är en glädjespridare, en äkta naturkraft, som ger människor både en stund av vila och en stund av eftertanke.

Det blir trångt på hennes visitkort – sångare, låtskrivare, musikant, rytmikpedagog och musikterapeut. Hon har gett ut 19 skivor för vuxna och barn.

Denna skiva är självbiografisk och har tio spår, och handlar om livet, om berg-och dalbanan, om de svåra förlusterna, om den stora saknaden och sorgen, men också om de ljusa stunderna och att det aldrig är för sent att möta den stora kärleken.

De tre första spåren är de starkaste och dessa handlar om personer, som inte längre finns bland oss. Men på ett sätt finns de ändå, eftersom de har lämnat kvar tecken, ord, saker, minnen och bilder.

Redan på det första spåret, hamras de oundvikliga förlustorden in – tomhet, trötthet och tystnad. Det är detta som dominerar, dag efter dag, år efter år. Det kan gälla en nära vän, en syster eller en faster i Örum.

Gitte Pålsson har i sina texter en enkelhet, en närhet och en värme, som gör att du grips med och blir berörd. När faster Ulla rycks bort en frusen januaridag 2011, ja, då känns det som om du själv är med och hoppas att hon snart ska komma tillbaka. Hennes tofflor står ju på trappen. Det är bara att gå i dem och ta en sväng neråt sjön. Bredvid sjöfåglarnas vingslag av skönhet, faller ett stilla regn, ja, så kan det vara.

De enkla, små sakerna är de största. Gitte Pålsson sjunger för dem, som inte är kvar, men hennes sånger är också en hyllning till livet, till skönheten, till livet som gnistrar till på nytt, våren som kommer tillbaka. Hoppfulla tröstesånger. Och hopp i form av nya möten, som ger nytt liv.

Detta är sånger präglade av generositet och värme, som är till för många, vi som känner igen oss. Vi går med en stund och vi känner den skånska myllans dofter, färger och stämningar.

Allting kan hända!

The post Generösa och varma sånger first appeared on Opulens.

JUBILEUMSBOK. “En biografi med förtjänster, men inte något lättläst för den som snabbt vill lära känna en riktig klassresenär och vår kanske första superkändis”, menar Thomas Wihlman som läst Jenny Lind – Historien om den svenska näktergalen.

Jenny Lind – Historien om den svenska näktergalen
Av Sarah Jenny Dunsmure
Översättning: Thomas Notini
Carlsson förlag

I oktober för 200 år sedan föddes den svenska näktergalen, Jenny Lind. En av Sveriges internationellt mest kända personer firas med konserter, utställningar och biografier.

En nyutkommen biografi är Sarah Jenny Dunsmures Jenny Lind – historien om den svenska näktergalen, i fin översättning av Thomas Notini. Tidigare i år kom också Ingela Tägils Näktergalen som Bo Bjelvehammer recenserade i Opulens. Att det nu är en släkting bosatt i England som skrivit boken är inte märkligt. Lind var inte bara svensk utan i högsta grad en internationell artist. Tidigt turnerade hon i bland annat USA och levde den senare delen av sitt liv, tills hon avled 1887, i just England tillsammans med maken Otto Goldschmidt.

Dunsmure, som avled för något år sedan, hade ett alldeles speciellt förhållande till Jenny Lind eftersom hon var sångerskans barnbarns barnbarn.

Jenny Lind – historien om den svenska näktergalen är mycket detaljerad och omfattande illustrerad. Den innehåller uppdaterade fakta och många bilder från familjearkivet som aldrig publicerats. I faktarikedomen påminner den om vissa andra biografier, som Gunnar Wetterbergs om Axel Oxenstierna.

Den överväldigande mängden fakta är bokens svaghet, liksom den höviska tonen om denna kända och respekterade släkting. Men, författaren har inte heller tagit två steg tillbaka för att fundera över vad som är väsentligt och viktigt. Det överlåts till läsaren, i ambitionen att vara oerhört detaljrik. Jag tänker mig att den som är mycket väl insatt i 1800-talets musikhistoria har stor behållning av boken. Här hittar vi ju också många av tidens kändisar och deras relation till Lind, som Felix Mendelssohn-Bartholdy, Chopin, Berlioz och Clara Schumann. Intressant är också Linds närhet till den dåvarande svenska och nordiska kulturvärlden, med H C Andersen och Fredrika Bremer som exempel.

Naturligtvis blir vi trots allt inbjudna att betrakta Linds värld, den svåra, komplicerade uppväxten, de uppvaktande männen liksom sångerskans (och skådespelerskans) tvivel på sin egen förmåga när rösten inte alltid fungerar som hon vill. En intressant detalj är också citaten från olika musikrecensioner, från till exempel Dagligt Allehanda på 1840-talet – musikkritiker fanns även då.

En del av de många, och ibland ganska små, illustrationerna kunde ha tagits bort till förmån för en elegantare och luftigare formgivning. Dock finns det all anledning att behålla språket i citaten, som översättaren Thomas Notini valt att inte modernisera utan låtit förbli genuint tidstypiska.

Som sagt, en biografi med förtjänster, men inte något lättläst för den som snabbt vill lära känna en riktig klassresenär och vår kanske första superkändis, Jenny Lind. Eller som hon egentligen hette, Johanna Maria Lind från Klara församling i Stockholm.

The post Detaljerat om Jenny Lind first appeared on Opulens.