HÅLLBARHET. Moderna Museet i Stockholm och Malmö satsar på hållbarhet – nästa år visar de bara utställningar som har producerats på plats. Istället för långväga transporter ska konstnärer bjudas in för att skapa på museet.

År 2022 blir ett annorlunda utställningsår för Moderna Museet. Man pausar de långväga transporter som krävs av redan existerande konstverk. Hållbarhet blir den nya ledstjärnan, och därför satsar museet på att låta konstnärer skapa på plats.

“Vi vill erbjuda förutsättningar för konstnärer att göra nya verk eller presentera verk på nya sätt. Vi vill arbeta med de resurser vi har lokalt och ställa dem till konstnärernas och publikens förfogande”, säger Moderna Museets överintendent Gitte Ørskou i ett pressmeddelande.

Museet lyfter fram den tradition som finns av skapande på plats, och man nämner bland annat Björn Lövin. 2022 ska flera av hans totalkonstverk återskapas. Ambitionen är också att skapa fler utställningar som publiken inte kan se någon annanstans.

Att planerna plötsligt fick kastas om på grund av corona var inte bara av ondo, sade Gitte Ørskou tidigare i år i en intervju med TT, då hon också avslöjade att man tittade på om det gick att arbeta mer med konst på plats.

– Jag menar att den här pandemin får oss att ställa frågor om hur det är med hållbarheten och idén om att allt ska gå så snabbt inom konstvärlden, med nya stora utställningar. Kan man tänka lite mer långsiktigt, med utställningar som kan vara på plats en längre period, där man tänker mer hållbart?, sade hon då.

Elin Swedenmark/TT

The post Moderna Museet satsar på hållbar konst first appeared on Opulens.

PRISHÖJNING. Flera svenska förlag höjer priserna på sina barnböcker, rapporterar SVT:s Kulturnyheterna.

Orsaken är pappersbrist och den pågående containerkrisen i världshandeln, med längre väntetid och högre transportpriser på importprylar från Kina. Svårigheterna rör främst de lite mer tekniskt avancerade barnböckerna – med till exempel ljudmoduler, luckor och tyger – som ofta trycks i Kina.

– Allt som fraktas sjövägen har dragits med leveransproblem. I början av pandemin uppstod en obalans i logistiken när stora hamnar stängdes ner på grund av covid och kö uppstod hos transportörerna. Böcker som skulle släppts nu i augusti har inte kommit fram, säger Elin Lundh, barnboksansvarig på förlaget Lind & Co, till Kulturnyheterna.

TT NYHETSBYRÅN

The post Barnböcker blir dyrare i coronakrisen first appeared on Opulens.

TRANSPORT. Regeringens förslag till ny vägskatt gör det svårt för chauffören att utföra sitt arbete på ett lagenligt sätt, skriver James Brocka, partisekreterare för Socialliberalerna.

Det finns en gräns för när någon måste sätta ner foten och säga ifrån mot åtgärder som skjuter i en verksamhet i sank, dessutom en livsviktig företagsnäring som påverkar alla i vårt land.

Regeringens senaste förslag till ny vägskatt äventyrar chaufförens möjlighet att utföra sitt arbete på ett trafiksäkert och lagenligt sätt. Till detta kan vi lägga beslut om att ”fasa ut” antalet utbildade trafikpoliser inom tung trafik genom att låta dessa övergå i lokala organisationer. Allt det här föranleder detta både personliga och politiska ställningstagande för bättre villkor, hållbar miljöutveckling, rättvis konkurrens och fler arbetstillfällen i Sverige.

I snart trettio år har jag varit verksam inom Europas transportnäring och delvis, tråkigt nog, bidragit till dess tvivelaktiga utveckling. Med erfarenhet och insikt i frågan säger jag att rådande transportpolitik är i akut behov av direkta operativa åtgärder. Genom åren har teknik öppnat upp för bättre utnyttjande av ledig kapacitet och därmed lägre utsläpp och färre tommil. Samma teknik har tyvärr även bjudit in lycksökare och dagsländor i en bransch som genomgår en negativ förändring framför våra ögon utan att någon reagerar.

Personer i beslutsfattande ställning är inte sena att utnyttja detta. Problem med kör- och vilotider är inget nytt, cabotage och lastoptimering är inget nytt, företags och enskildas regelbrott är inget nytt, det sker varje dag, varje timme. Nytt är däremot att brotten får fortgå ostraffade och att ingen lyfter på ögonbrynen när ingen hålls ansvarig trots att både polis och tulltjänstemän får ingripa.

Etik, moral och företagande med individen i fokus har fått stå tillbaka för slutkonsumenternas begär till kortare ledtider, fler avgångar, större urval och högre krav på lägre priser med maximal service utan avvikelser. På nittiotalet ville uppdragsgivarna/transportbeställarna och transportleverantörerna ha ett givande samarbete och långsiktigt utveckla sina verksamheter tillsammans. Vi fick vara med och skapa ett nytt Transporteuropa i det nya EU och gladdes åt alla förenklingar och möjligheter till bättre affärer. Vi fick tyvärr också uppleva kriserna i Baltikum och på Balkan, den svenska bankkrisen vid millennieskiftet och en kraftig reducering av tillgängliga fordon under en längre tid.

Vi ser att ny teknik gör det möjligt att utveckla kompetens och mänskligt kapital. Men vi ser också att man inte drar sig för att utnyttja andra samt tänja och göra vidlyftiga tolkningar av avtalsregler för att vinna fördelar och ”billigare” lösningar. Vad har vi då vunnit med all denna ”utveckling”, och vad är ”billigt”? Vill vi eftersträva ett samhälle där man systematiskt utnyttjar den billigaste arbetskraften, utan att tillse att befintliga lagar följs, och där det kortsiktiga tänkesättet skapar en skev och oetisk marknad? Givetvis måste vi väga in frågan om rättvis konkurrens och hållbara arbetsförhållanden för mannen/kvinnan bakom ratten.

Utan lastbilen stannar Europa. Men utan regler och lagar blir det snabbt anarki och “endast den starkaste överlever” den nya ledstjärnan.

Behovet av kontroller och/eller poliser är stort och det finns samhällsfördelar med hur man arbetar inom både GAD och GITD. Genom liknande arbete på våra vägar får man även en positiv miljöaspekt och behovet av investeringar på grund av landsvägsslitage kan avsevärt reduceras. De pengar som frigörs genom denna besparing kan läggas på järnväg och övrig transportinfrastruktur.

Vi måste ta till vara den allmänna kunskapen i branschen. Förutom den kunskap som finns hos branschbolag finns det åtskilliga enskilda rapporter, utredningar och analyser som alla pekar på samma sak: Följ de lagar och regler som redan finns, de är tillräckliga om de efterlevs!

Vidare:

Se över hur bemanningsföretag i EU med verksamhet i Sverige efterlever arbetsmarknadsmässiga lagar och regler.

Se över näringsdepartementets arbete med intermodala noder i det svenska godstransportsystemet, som är ett hinder snarare än ett verktyg för att skapa europeisk konkurrens för mer omfattande miljötransporter.

Inför trafikinspektörer i Sverige för att avlasta polis och tulltjänstemän som behöver prioritera övrig verksamhet.

Se över möjligheten att använda DUO-ekipage i våra sydsvenska korridorer, eftersom både vägar och broar är kapabla att hantera belastningen. Detta framgår av de testresor som ett holländskt bolag utfört mellan Skåne och Stockholm.

Satsa på hållbara miljövänliga åtgärder som främjar svensk transportnäring och som bidrar till anpassad konsumtion och fler arbetstillfällen och som visar att Sverige inte tvekar att ta täten i EU när det gäller en rättvis och hållbar transportnäring.

Färre fordon med bättre kapacitet sänker transportkostnaderna och reducerar emissionerna. Bättre utbildad personal sänker antalet dödsoffer i trafiken. Rättvisa förhållanden stärker den enskilde och företagsklimatet i Sverige och bidrar till en hållbar näringsverksamhet i Sverige och i EU.

Sverige kan inte tveka att ta täten i EU när det gäller den viktiga verksamhet som sätter mat på våra bord och som fyller våra hem med varor från olika delar av vår värld.

The post Vi kan skapa en hållbar och rättvis transportnäring first appeared on Opulens.

MILJÖVÄNLIGT. I framtiden kommer vi kunna flyga mer än vi gör idag utan ökande klimatpåverkan, påstod Centerpartiets ledare Annie Lööf i en intervju i Svenska Dagbladet i måndags. Det är en myt menar Roger Bydler som tycker vi borde bejaka trenden att allt fler idag istället väljer tåget.

Allt fler reser med tåg. Och då inte bara i Sverige utan även i Europa. Facebookgruppen Tågsemester är på kort tid snart uppe i 7000 medlemmar där tips och dialoger om tåg tas upp. Anledningen är förstås att allt fler inser att flygets påverkan på klimatet måste minska och att enda sättet är att vi flyger mindre.

Ska vi i Sverige bidra till att temperaturen inte stiger mer är 2 grader måste de utsläpp som vår konsumtion orsakar minska från dagens 11 ton till under 2 ton per person och år. Detta enligt Naturvårdsverket. Eftersom en resa tur och retur till New York genererar ungefär 2,5 ton utsläpp av växthusgaser per person, så är det lätt att inse flygets betydelse för vår individuella klimatpåverkan.

Kan vi inte minska klimatpåverkan från flyget genom användning av andra bränslen eller eldrift då? Att byta ut det fossila flygbränslet mot biobränslen låter ju bra i vårt skogrika land. Men tyvärr är tillgången på biobränslen idag begränsad och skog ska användas till så mycket annat också, inte minst som kolsänka. Och ser vi på problemet i exempelvis ett europeiskt perspektiv så är tillgången på skog inte på långa vägar tillräcklig. Och vad gäller el så är energitätheten i batterier många gånger mindre än i flygbränsle, varför flygplanen blir mycket tyngre vilket alltså leder till behov av mer drivmedel.

Med dagens teknik är det därför i bästa fall inrikesflyget som på kortare sträckor kanske kan komma att drivas med el. Men tyvärr ligger det sannolikt minst två, tre decennier framåt i tiden. Dessutom tillkommer andra klimateffekter vid förbränning på hög höjd då vi flyger internationellt. Dessa fördubblar i runda tal utsläppen som sker genom bränsleförbränningen genom att kväveoxider och vattenånga bildas i den höga atmosfären. Hur vi än vänder oss är det alltså svårt att se lösningar som minskar flygets klimatpåverkan.

Det florerar också myter om att det är så mycket dyrare att åka med tåg än med flyg. När detta skrivs är lägsta pris för att flyga Stockholm – Göteborg 777 kronor och skulle man flyga om en månad kostar biljetten från 290 kronor. Med tåg kostar samma sträcka motsvarande 585 kronor och om en månad 195 kronor.

Men tiden då, är det inte mycket snabbare att flyga? Med tåg tar det 3 timmar medan själva flygtiden är 1 timme. Med tåget kommer vi anlända mitt inne i Göteborg medan incheckning, resorna till och från flygplatserna innebär att det tidsmässigt tar i stort sett lika lång tid om vi förutsätter att resmålet är centrala delarna av stan.

Vi klagar ofta på tågens punktlighet. Men inte heller här stämmer myten. Enligt den senaste statistiken från Trafikverket för november 2017 anlände 88,8 procent av alla tåg inom fem minuter efter avsatt tid. Även om inte statistiken för flyg är direkt jämförbar, så redovisade SAS 83,5 procents punktlighet. Och på just linjen Göteborg – Stockholm och omvänt var 74,7 procent av tågen i tid hösten 2017, mot 63,6 procent av flygen.

Många slutar också helt att flyga. En annan Facebookgrupp, som samlar sådana som har slutat flyga, har på kort tid fått över 1000 medlemmar. För vissa innebär detta även att det direkt påverkar deras profession. Malena Erman flyger inte längre, vilket förstås innebär att hon måste avstå från att framträda på ställen som inte kan nås på annat sätt. Två andra är idrottsprofilerna Heidi Andersson och Björn Ferry. Ferry avstår från att vara kommentator på OS i Sydkorea eftersom det kräver att han flyger dit. Paret Heidi Andersson och Björn Ferry har som mål att vara helt fossilfria 2025. Även om vi nu inte slutar helt att flyga, är minskat flygande det som ger snabbast effekt för oss som individer när vi vill minska vår klimatpåverkan.

Nu är det upp till politikernas att hjälpa oss i valet av transportmedel, att se till att flyget får bära sina kostnader, att sluta subventionera flygplatser och inte bygga några nya eller bygga ut befintliga. Och att tåget blir ett självklart sätt att transportera sig när avstånden är rimliga. Vi måste få ett transportsystem som är klimatmässigt hållbart och därför satsa på tåg och andra klimatsmarta lösningar.

The post Glöm flyget Lööf – Nu är det tåget som gäller first appeared on Opulens.