<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>coronaomläsning - Opulens</title>
	<atom:link href="https://www.opulens.se/tag/coronaomlasning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.opulens.se</link>
	<description>Sveriges dagliga kulturmagasin</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Sep 2020 11:09:26 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.12</generator>

<image>
	<url>https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/03/cropped-favicon512x512-32x32.png</url>
	<title>coronaomläsning - Opulens</title>
	<link>https://www.opulens.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Coronaomläsning: Volter Kilpi</title>
		<link>https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-volter-kilpi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jesper Nordström]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2020 10:58:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[coronaomläsning]]></category>
		<category><![CDATA[litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[prosakonst]]></category>
		<category><![CDATA[roman]]></category>
		<category><![CDATA[romankonst]]></category>
		<category><![CDATA[Volter Kilpi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=31611</guid>

					<description><![CDATA[<img width="980" height="640" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" fetchpriority="high" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980.jpg 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-450x294.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-600x392.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-300x196.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-768x502.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-480x313.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-766x500.jpg 766w" sizes="(max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p>PROSA. &#8220;Det är ingen lätt roman att mäkta med, den kan ta ett år att ta sig igenom, eller i mitt fall en effektiv läsvecka med sju timmar om dagen. Hur man än vrider och vänder på det är det en unik litterär prestation. Opulens medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap.&#8221; Idag skriver Jesper Nordström om Volter Kilpi. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien.  &#160; I den litterära teorins blå höga moln finns det två ytterpoler inom prosa. Den ena är ”den goda och viktiga berättelsen” där språket och stilistiken, lite tillspetsat</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-volter-kilpi/">Coronaomläsning: Volter Kilpi</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="980" height="640" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980.jpg 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-450x294.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-600x392.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-300x196.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-768x502.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-480x313.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-766x500.jpg 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figure id="attachment_31612" aria-describedby="caption-attachment-31612" style="width: 980px" class="wp-caption alignleft"><img decoding="async" class="size-full wp-image-31612" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980.jpg" alt="" width="980" height="640" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980.jpg 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-450x294.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-600x392.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-300x196.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-768x502.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-480x313.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/09/Volter-Kilpi-porträtt-980-766x500.jpg 766w" sizes="(max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figcaption id="caption-attachment-31612" class="wp-caption-text"><em>Volter Kilpi. Montage: Opulens.</em></figcaption></figure>
<p><strong>PROSA. &#8220;Det är ingen lätt roman att mäkta med, den kan ta ett år att ta sig igenom, eller i mitt fall en effektiv läsvecka med sju timmar om dagen. Hur man än vrider och vänder på det är det en unik litterär prestation. </strong><strong>Opulens medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap.&#8221;<br />
</strong><span id="more-31611"></span><strong>Idag skriver Jesper Nordström om Volter Kilpi. <span id="more-30613"></span>Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien. </strong> <span id="more-31194"></span><!--more--></p>
<div class="opsoc-toolbar">
<div class="opsoc-item"></div>
</div>
<p>&nbsp;</p>
<p>I den litterära teorins blå höga moln finns det två ytterpoler inom prosa. Den ena är ”den goda och viktiga berättelsen” där språket och stilistiken, lite tillspetsat uttryckt, ibland inte spelar så stor roll. Det hade varit surmagat att exempelvis kritisera en kämpande klient inom kriminalvårdens skrivprojekt att ha ett torftigt språk. I andra ändan har vi den stilistiska bravuren som i värsta fall ställer sig i vägen för innehållet eller smusslar undan det faktum att författaren inte faktiskt har så mycket att säga.</p>
<p>Men så finns det då de tillfällen där dessa ytterpoler smälter samma och magi uppstår. Där språket är kongenialt med innehållet och de uppgår i en organisk enhet som är omöjlig att separera.</p>
<p>Ett av de främsta exemplen på detta är vill jag hävda Volter Kilpis roman <em>I salen på Alastalo</em> (1933) där språket är så särpräglat att det inte går att likna vid något annat. Det närmsta man kanske kommer är att lite vanvördigt likna det vid Galenskaparnas <em>Mor i stugan</em>-sketch; ett mustigt stundtals humoristiskt alster som i sitt slingrande gör en yr.</p>
<p>Men det är inget självändamål i detta. Volter Kilpis roman skildrar skärgårdens misstänksamma, stolta, njugga och segt konservativa Åsa-Nisse-typer som i oändliga inre monologer visar att här är inget lätt. Det talas inget klatschigt ”coach-språk” här sannerligen, utan allt ska malas, malas och åter malas i alla möjliga vändningar. Den yttre handlingen är vag: en av bygdens rikaste och mäktigaste har bjudit in till rådslag och kafferep över om de ska gå ihop i en större skuta och upprätta ett slags andelssystem kring detta.</p>
<p>Handlingen utspelar sig över sex timmar, och romanens två tegelstensband omfattar 800 sidor.</p>
<p>”En Proust i vadmal” är den träffande karaktäristiken på baksidan.</p>

<p>Rent ut sagt älskar jag den här romanen och i mitt exemplar finns vikta sidor, instuckna lappar och marginalanteckningar överallt.</p>
<p>Med den obefintliga handlingen kan man öppna den var som helst och sjunka ner i den. Som i passagen när den mest kuschade och försynta fiskaren inte kan välja vilken pipa han ska ta ur det tobaksskåp där gästerna erbjudits välja själv.</p>
<p>Omständligt tvekar han in i det sista med samma sorts psykologi som när man ska klä sig för ett viktigt möte. Inte för mycket, inte för lite. Pipan och alla dess ritualer kring att stoppas och tändas sträcker sig över hela 27 sidor och landar i en slags försoning när han äntligen hittar den som passar hans person.</p>
<p>”<em>…och med tumförsel längs pipmunstycket utmed antwerpenpipans slanka skafthals där ögat till sitt välbehag och festliga nöje besåg och skådade halsens midja, liksom den finsvarvade förtjockningen precis på det tankenätta stället, där skaftet behöver tjocka till sig för att en näve till sin lust och sitt nöje ska få sig en greppfull, och munstyckets kil och huvuts pyndarvikt ligga jämviktslätta för brukarens hand. Nog är människotanken en levande gnista och det erkänner jag, att finare än man kunde anta och vaknare än man kunde tro har en tanke flyttat på sig både i förståndsknölar och fingertoppar på någon innan det skaftet har fått lämna svarven med den fason det har! grunnade Härkäniemi och förde till yttermera fingervisso och prövobehov tumänden i sakta mak utmed skaftsvället mot benknappen, vid vars ring skaftets sidensvarta slutade och ovanför vars blänke saffianets friska röda förförde ögat</em>”</p>
<p>Så här rullar språket på över 800 mäktiga sidor och en av de inre monologerna gavs faktiskt ut som separat novell.</p>
<p>Det är ingen lätt roman att mäkta med, den kan ta ett år att ta sig igenom, eller i mitt fall en effektiv läsvecka med sju timmar om dagen. Hur man än vrider och vänder på det är Volter Kilpis <em>I salen på Alastalo</em> en unik litterär prestation som saknar motstycke.</p>
<figure id="attachment_881" aria-describedby="caption-attachment-881" style="width: 263px" class="wp-caption alignleft"><img decoding="async" class="size-full wp-image-881" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/01/Jesper-Nordstrom-e1510060902389.jpg" alt="" width="263" height="320" /><figcaption id="caption-attachment-881" class="wp-caption-text"><b>JESPER NORDSTRÖM</b><br />jesper.nordstrom@opulens.se</figcaption></figure><p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-volter-kilpi/">Coronaomläsning: Volter Kilpi</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronaomläsning: Houellebecq, kärleken och sorgen</title>
		<link>https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-houellebecq-karleken-och-sorgen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[OLIVER DAGNÅ]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2020 12:52:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[coronaomläsning]]></category>
		<category><![CDATA[Houllebecqfrankrike]]></category>
		<category><![CDATA[lidande]]></category>
		<category><![CDATA[meningslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[Michel]]></category>
		<category><![CDATA[miucke]]></category>
		<category><![CDATA[sorg]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=30479</guid>

					<description><![CDATA[<img width="980" height="640" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-450x294.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-600x392.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-300x196.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-768x502.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-480x313.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-766x500.png 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p>EN FÖLJESLAGARE. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare i lite längre texter återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Oliver Dagnå om Michel Houellebecq som han menar har en närmast profetisk förmåga &#8220;att skriva om fenomen innan de kommit på agendan&#8221;. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien. &#160; Första gången jag läste ut Elementarpartiklarna var jag tvungen att stänga boken och andas ut. Så stort intryck gjorde den på mig, denna på många sätt sorgliga och samtidigt vackra roman om sex, kloning och mänsklighetens lidande. Boken,</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-houellebecq-karleken-och-sorgen/">Coronaomläsning: Houellebecq, kärleken och sorgen</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="980" height="640" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-450x294.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-600x392.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-300x196.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-768x502.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-480x313.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-766x500.png 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figure id="attachment_30484" aria-describedby="caption-attachment-30484" style="width: 980px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30484 size-full" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2.png" alt="" width="980" height="640" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-450x294.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-600x392.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-300x196.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-768x502.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-480x313.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/Michel-Houellebecq-980-2-766x500.png 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figcaption id="caption-attachment-30484" class="wp-caption-text"><em>Michel Houellebecq. Collage: C Altgård / Opulens.</em></figcaption></figure>
<p><strong>EN FÖLJESLAGARE. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare i lite längre texter återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. </strong><span id="more-30479"></span><strong>I dag skriver Oliver Dagnå om Michel Houellebecq som han menar har en närmast profetisk förmåga &#8220;att skriva om fenomen innan de kommit på agendan&#8221;. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien.</strong></p>

<p>&nbsp;</p>
<p>Första gången jag läste ut <em>Elementarpartiklarna</em> var jag tvungen att stänga boken och andas ut. Så stort intryck gjorde den på mig, denna på många sätt sorgliga och samtidigt vackra roman om sex, kloning och mänsklighetens lidande. Boken, som kom ut 1998, var Michel Houellebecqs andra roman och den som etablerade honom internationellt som en av vår tids främsta, och mest kontroversiella, författare.</p>
<p><em>Elementarpartiklarna</em> handlar om två väldigt olika halvbröder vid namn Bruno och Michel. Bruno är en medelålders ungkarl ständigt på jakt efter sexuell njutning i hippiekollektiv och hos prostituerade. Michel däremot har levt ett liv i avhållsamhet som han ägnat åt DNA-forskning. Han anser att sexualiteten är roten till människans misär och har vigt sin forskarkarriär åt att komma till den punkt där mänskligheten kan föröka sig genom kloning.</p>
<p>Förutom att behandla så vitt skilda ämnen som sexualitet, kloning och meningen med livet framförs i boken också en stenhård kritik mot 60-talets hippierörelse, framför allt illustrerad i de båda brödernas moder; en självupptagen kvinna som mer eller mindre använder 60-talets frihetliga ideal som förevändning att överge sina söner för drogrus och sexorgier. I synnerhet är det en omskakande scen som fastnar på näthinnan när fadern hittar en övergiven bebis-Michel som halkar runt i sin egen avföring medan modern är borta och lever ut sina njutningar. Fadern, som själv känner sig oförmögen att ta hand om barnet, tar med den unge Michel och låter honom växa upp hos sin farmor. Här är det lätt att dra paralleller till <a href="https://www.britannica.com/biography/Michel-Houellebecq" target="_blank" rel="noopener noreferrer">författarens eget liv</a>; Houellebecq blev nämligen själv lämnad att växa upp hos sin farmor vid sex års ålder av sina skilda föräldrar, där <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Michel_Houellebecq" target="_blank" rel="noopener noreferrer">hans moder valde att resa</a> till Brasilien med sin pojkvän för att leva ut en livsstil som hippie.</p>
<p>Att kalla Houellebecqs böcker mörka är en underdrift. Den existentiella ångesten och känslan av att vara ensam i universum är ett återkommande tema, ibland skildrat med en mörk galghumor, ibland med ett djupt allvar. Huvudkaraktärerna är aldrig några muntergökar utan snarare dystra, medelålders män med lyckade karriärer men utan några nära vänner och med en eller flera kraschade kärleksrelationer i bagaget. Många har därav valt att kalla Houellebecq för en nihilist, och eftersom <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1514397" target="_blank" rel="noopener noreferrer">hans främsta inspiration</a> är den pessimistiske filosofen Arthur Schopenhauer kanske den beskrivningen har en viss bäring. Själv har jag dock mer läst honom som en satiriker som speglar vår nihilistiska samtid; en tid då västerlandets religiösa och politiska narrativ är förlegade, då vårt största mål i livet är konstant njutning och då antidepressiva knapras som det vore fråga om huvudvärkstabletter. Houellebecqs författarskap är en djupdykning i den tomhet som uppstår när människan saknar riktning.</p>
<blockquote><p>Utöver sorgen, lidandet och avsaknaden av mening är också kärleken ett återkommande tema.</p></blockquote>
<p>Utöver sorgen, lidandet och avsaknaden av mening är också kärleken ett återkommande tema i Houellebecqs böcker. Kärleksrelationerna är flyktiga, men under dess stunder beskrivs de på ett öppet och känslosamt vis, utan att för den delen innehålla överdrivet svulstiga metaforer. Det samma gäller hans beskrivning av den manliga åtrån, som brukar illustreras i rent köttsliga termer helt utan förbehåll. Hans mycket explicita beskrivningar av kvinnokroppen – antingen som en fantastisk skapelse av högre makter eller som något som äcklar honom – är förmodligen den största anledningen till att han blivit kallad misogyn. Min egen uppfattning är snarare att han är extremt ärlig i sin beskrivning av den manliga blicken och det köttsliga begäret. Sexscenerna skildras alltid ocensurerat och likaså mannens begär.</p>
<p>Vidare <a href="https://quillette.com/2017/10/05/read-houellebecq-free-mind/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">anser Houellebecq</a> att den frigjorda sexualiteten, till följd av 68-rörelsen, missgynnar både män och kvinnor. Män eftersom bara en bråkdel av dem får hur mycket sex som helst och kvinnor eftersom de dyrkas i sin ungdom men passerar bäst-före-datum runt 40, när en trolovad man inte längre behöver stanna vid deras sida. Houellebecq skrev om dessa fenomen redan i sin debutroman från 1994, på engelska kallad <em>Whatever</em>, långt innan diskussionen om incels. Just den nästan profetiska förmågan att skriva om fenomen innan de kommit på agendan är återkommande i Houellebecqs böcker, vilket du kan se i flera exempel här nedan.</p>
<p>Förutom att kallas för nihilist och misogyn har Houellebecq också kallats för högerpopulist. Däribland har han <a href="https://harpers.org/archive/2019/01/donald-trump-is-a-good-president/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">hyllat Donald Trump</a>, trots dennes bristande karaktär, som en av de bästa amerikanska presidenterna någonsin, och utöver det ställer han sig starkt kritisk till EU. Kritiken mot EU går igen i hans senaste bok, <em>Serotonin</em> (2019), som handlar om den deprimerade agronomen Florent-Claude som lämnar sitt välbetalda jobb på jordbruksdepartementet, skiljer sig från sin bortskämda japanska flickvän och ger sig ut på den franska landsbygden. Där träffar han sin gamle ungdomsvän Aymeric, en gammaldags mjölkbonde som tillsammans med ett gäng andra bönder planerar en revolt mot regimen som genom frihandelsavtal ödelagt deras industri.</p>
<p>Boken är i många delar en kritik mot EU och mot det som Houellebecq kallar en närmast religiös övertygelse om att frihandel alltid är det bästa möjliga. Med böndernas revolt sades det också att han förutsett proteströrelsen Gula Västarna, men det kanske är att ta i lite. Dels så beskrivs Aymerics och hans kollegors revolt inte som lika utbredd som Gula Västarnas uppror och dessutom får den ett snabbt och snöpligt slut. Utöver det så fokuserar boken i större utsträckning på Florent-Claude, hans misslyckade kärleksrelationer och den fiktiva tabletten Captorix; ett antidepressivt läkemedel som lindrar hans depression men samtidigt gör honom oförmögen till att få stånd. För att ta farväl av sin mandom bestämmer han sig för att söka upp sina tidigare älskarinnor.</p>

<p>Ett annat ämne som lett till kontroverser är Houellebecqs återkommande kritik mot islam. Under en bokturné i samband med släppet av <em>Plattform</em> (2001), kallade Houellebecq islam för den mest korkade religionen, ett uttalande som ledde till ramaskri och slutade med att han flyttade från Frankrike till Irland. <em>Plattform</em> beskriver också ett jihadistiskt terrorattentat mot västerländska turister i Thailand, ett attentat som påminner en hel del om det som <a href="https://quillette.com/2019/04/10/michel-houellebecq-prophet-or-troll/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">skedde på Bali 2002</a>.</p>
<p>2015 skulle Houellebecq återkomma till islam i boken <em>Underkastelse</em>, som handlar om att en islamistisk kandidat vinner det franska presidentvalet och omstöper landet till ett kalifat. Som av en mörk ironi släpptes boken <a href="https://www.smh.com.au/entertainment/books/book-review-submission-by-michel-houellebecq-20151117-gl0mfs.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">samma dag som attentatet</a> mot Charlie Hebdo, vilket gjorde verket än mer omtalat.</p>
<p>Det intressanta är dock, som Matthew Stahlman påpekar i sin <a href="https://quillette.com/2017/10/05/read-houellebecq-free-mind/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">essä i Quillette</a>, att Houellebecq inte beskriver det islamistiska Frankrike som en dystopi, utan snarare ger en ingående, och i bokens slutskede ganska positiv beskrivning av religionens återkomst i landet. Där blir det också tydligt att Houellebecq inte riktar udden mot islam, utan åter mot den nihilism och brist på riktning som råder i ett västerland som befinner sig i 68-rörelsens baksmälla.</p>
<p>Däri ligger också hans storhet: för tillfället är Houellebecq den främsta litterära kritikern av den kulturella konsensus som rått i väst sedan slutet av 60-talet. Det tillsammans med den nakna och råa beskrivningen av kärlek, attraktion, sorg och lidande gör honom till en av vår tids mest intressanta författare. Det finns någonting rogivande med den som inte skräder med orden utan låter pennan kanalisera alla  tankar, de ljusa så väl som de mörka, och säger det som många tänker men få vågar yttra. Det blir ett slags följeslagare genom livet, ett sätt att känna att du inte är ensam i din egen knasighet. Oavsett om man håller med honom eller inte så bjuder hans böcker på en strålande redogörelse för tabubelagda tankar; sexuella, politiska så väl som filosofiska. Det är tankeväckande, gripande och stundtals väldigt roligt.</p>
<figure id="attachment_30480" aria-describedby="caption-attachment-30480" style="width: 246px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-30480" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-200x300.jpg" alt="" width="246" height="369" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-200x300.jpg 200w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-450x675.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-600x900.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-683x1024.jpg 683w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-480x720.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72-333x500.jpg 333w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/06/oliver-dagna72.jpg 720w" sizes="auto, (max-width: 246px) 100vw, 246px" /><figcaption id="caption-attachment-30480" class="wp-caption-text"><b>OLIVER DAGNÅ</b><br />info@opulens.se</figcaption></figure><p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-houellebecq-karleken-och-sorgen/">Coronaomläsning: Houellebecq, kärleken och sorgen</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronaomläsning: PO Enquists unga år</title>
		<link>https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-po-enquists-unga-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[KURT BÄCKSTRÖM]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jun 2020 09:01:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[autobiografi]]></category>
		<category><![CDATA[biografi]]></category>
		<category><![CDATA[coronaomläsning]]></category>
		<category><![CDATA[Enquist]]></category>
		<category><![CDATA[Ett annat liv]]></category>
		<category><![CDATA[Kapten Nemos bibliotek]]></category>
		<category><![CDATA[levnadsteckning]]></category>
		<category><![CDATA[Los Angeles]]></category>
		<category><![CDATA[memoarer]]></category>
		<category><![CDATA[självbiografi]]></category>
		<category><![CDATA[tribadernas natt]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=30025</guid>

					<description><![CDATA[<img width="1024" height="686" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen.png 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-450x301.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-600x402.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-300x201.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-768x515.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-480x322.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-746x500.png 746w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p>LEVNADSTECKNING. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare i lite längre texter återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Kurt Bäckström om nyligen bortgångne PO Enquist, vilken han lärde känna under studentåren, 0ch hans självbiografiska Ett annat liv. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien. &#160; Många framhåller i dag PO Enquists unika förmåga att skriva och engagera. Om hans Livläkarens besök skrev Bruce Bower i New York Times att ”boken är en av de främsta inom den samtida skönlitteraturen.&#8221; Reinhard Baumgart, Die Zeit, om samma bok var inte sämre:</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-po-enquists-unga-ar/">Coronaomläsning: PO Enquists unga år</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="1024" height="686" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen.png 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-450x301.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-600x402.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-300x201.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-768x515.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-480x322.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-746x500.png 746w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figure id="attachment_30036" aria-describedby="caption-attachment-30036" style="width: 1024px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-30036" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen.png" alt="" width="1024" height="686" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen.png 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-450x301.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-600x402.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-300x201.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-768x515.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-480x322.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/P-O-Enquist-Omläsningen-746x500.png 746w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption id="caption-attachment-30036" class="wp-caption-text"><em>P O Enquist. Collage: C Altgård / Opulens.</em></figcaption></figure>
<p><strong>LEVNADSTECKNING. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare i lite längre texter återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Kurt Bäckström om nyligen bortgångne PO Enquist, vilken han lärde känna under studentåren, 0ch hans självbiografiska <em>Ett annat liv</em>. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien.</strong><span id="more-30025"></span></p>

<p>&nbsp;</p>
<p>Många framhåller i dag PO Enquists unika förmåga att skriva och engagera. Om hans <em>Livläkarens besök</em> skrev Bruce Bower i New York Times att ”boken är en av de främsta inom den samtida skönlitteraturen.&#8221; Reinhard Baumgart, Die Zeit, om samma bok var inte sämre: &#8220;Ett mästerligt historiskt verk”.</p>
<p>En annan av Enquists mest uppskattade böcker är <em>Ett annat liv</em>. En berättelse med hans eget liv som utgångspunkt.</p>
<p>Konceptionen ägde rum någon gång efter mitten av februari år 1990. Hur den exakt gick till är oklart. Havandeskapet varade i arton år innan nedkomsten tog sin början. När subjektet ”jag” efter 70 sidors författande ändrades till ”han” gick allt lika lätt som att hoppa 195 cm i höjd i ungdomen och efter nio månader var skrivprocessen avslutad.</p>
<p>Ungefär så kan man tolka Per Olov Enquists egna uppgifter om tillkomsten av sin <em>Ett annat liv</em>.</p>
<p>Allt börjar i Hjoggböle i Norra Västerbotten, där Enquist växer upp tillsammans med sin djupt religiösa mamma Maja. Pappan dör när PO bara är sex månader gammal – men är det inte från honom författarådran härstammar, undrar författaren sedermera.</p>
<p>Per Olov blir tidigt indoktrinerad i snällhet, vilket han lydigt fogar sig i, men senare i livet ifrågasätter och beskriver som en cancer som kan ge en felaktig uppfattning om livet. Men som snäll uppfattar han sig och med all rätt, intygar de flesta, som kommit i kontakt med honom. Vad allt nu snäll kan stå för. Jag är själv med bland dem som tolkar omdömet positivt, i Enquists fall.</p>
<blockquote><p>Jag lärde känna Enquist i Uppsala på Norrlands nation i slutet av 1950-talet.</p></blockquote>
<p>Jag lärde känna Enquist i Uppsala på Norrlands nation i slutet av 1950-talet. Vi läste båda två på universitetet. Han var center och jag spelade på vänsterkanten i samma kedja i handboll i Norrlands nationslag; ”kedja” hette det då inte ”niometare”. Han var spänstig, snabb och en mycket vass skytt; som jag minns kom det dock inte så många bra passningar ut till min kant. Kamraten på andra yttern hade samma åsikt om sin egen roll.</p>
<p>Men PO var omtyckt som en god kamrat, med kloka tankar.</p>
<p>I <em>Ett annat liv</em> berättar PO om hur han i USA knäckte ett finger under en handbollsträning i Los Angeles. Han var då gästprofessor i UCLA, även känt som ett universitet framgångsrikt i idrottssammanhang. Olyckan skedde i en kollision med en man vid namn Bo Svensson, enligt Enquists bedömning ”en buffel”. Ett för honom något ovanligt uttalande. Handbollskarriären var över.</p>
<p>I Los Angeles undervisade Enquist i ”Samtida skandinavisk litteratur” med särskild inriktning mot Strindberg. I kontakten med studenterna förbryllas han av att det fanns märkliga uppfattningar om världshistoria. Stod verkligen Sovjet och USA på samma sida under andra världskriget kunde det frågas om.</p>
<p>Han kommer i kontakt med skådespelerskan Kim Novak, om vilken Frank Sinatra sagt, ”Wasn&#8217;t she well put together?” Enquist tyckte att hennes look påminde om första frun, Margaretas, utseende. Och det var han inte ensam om.</p>
<p>På Broadway blev det senare uppståndelse kring en uppsättning av <em>Tribadernas natt</em>. I potten låg en enorm vinstpotential om allt skulle gå bra. Under repetitionerna blev det en diskussion mellan Bibi Andersson och Enquist. Det gällde relationen Siri-Strindberg. Bibi visade att hon kunde ha humör, exploderade, kastade en kaffekopp och en stol. Enquist stod på sig så den lugne Max von Sydow ingrep som medlare.</p>
<p>Enquist identifierar sig med von Sydow. Snällheten. Skådespelerskorna klagar över att skådespelaren saknar sexuell dragningskraft. Författaren tycker att det stämmer på honom själv. Han menar att mamma Maja skulle klaga på att von Sydows synder var för fåtaliga. Det var inte så mycket att be om förlåtelse för i dennes böner.</p>
<p>Omdömena om pjäsen blev i flera tidningar goda men med ett viktigt undantag. New York Times. Och det räckte, stycket lades ned efter nitton föreställningar.</p>

<p>I Uppsala visste vi vilken unik förmåga Enquist hade att skriva och att han säkert skulle bli ett stort namn som författare. Så skedde också. Även som journalist. I Svenska Dagbladet och Expressen blev han uppmärksammad; även av socialdemokraterna och inte minst Olof Palme, som särskilt uppskattade Enquists idrottsintresse och syn på idrotten, satt i ett socialt sammanhang. Hans texter i samband med olympiaden i Tyskland 1972 och det grymma attentatet där väckte uppmärksamhet.</p>
<p>Som programledare i tv minns vi honom främst från programmet med Olof Palme och Wilhelm Moberg.</p>
<p>PO berättar om framgångar som kommer slag i slag. Romaner, essäsamlingar och så småningom dramer som ytterligare förstärker hans berömmelse, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen.</p>
<p>Men annat lurar runt hörnet. Det första äktenskapet går i kras, Enquist lämnar frun Margareta och två barn för att så småningom gifta om sig med danskan Lone Bastholm. Detta innebär också ny bostadsort: Köpenhamn. Det andra äktenskapet blir lyckligt, men efter en tid börjar en författares värsta mardröm ta mer och mer plats: förmågan och lusten att skriva är inte som förut. Kanske tänkte han på Axel Sandemoses råd till kolleger: Om du kan sluta skriva som författare, gör det.</p>
<p>Till detta läggs en oroväckande stor och tilltagande alkoholkonsumtion: han dricker elefantöl i temuggar för att dölja innehållet och han dricker i sin ensamhet, stora mängder.</p>
<p>Han anklagar sig själv och skammen är stor. Redan som barn stoppade han ofta in flera av mammans magnecyltabletter under överläppen och kände sig då lugn och avslappnad. Han inser själv att han som vuxen borde ha förstått: jag måste se upp med beroendeframkallande medel.</p>
<blockquote><p>Så sker då miraklet, i mitten av februari 1990, på en av dessa anstalter.</p></blockquote>
<p>Enquists fru börjar reagera allt starkare. Han blir aldrig aggressiv eller våldsam, han blir passiv och inåtvänd; han skadar sig själv; men omgivningen blir också lidande. Till slut återstår bara intagningar på alkoholistanstalter. Han värjer sig kraftigt mot försöken att få honom ”nollställd”. Värst av allt är när personalen antyder att han anser sig vara förmer än de övriga patienterna och olycksbröderna. I hans barndom var det nästan värst av allt: ”du ska int tro att du är nån”.</p>
<p>Så sker då miraklet, i mitten av februari 1990, på en av dessa anstalter. Under nätterna, till tonerna av rumskamraten Grevens högljudda snarkningar, börjar han skriva på sin länge i tankarna eftersökta roman &#8211; <em>Kapten Nemos bibliotek</em>. Han är räddad. Han är nykterist, inte nykter alkoholist. Faktiskt har han aldrig blivit utesluten ur den nykterhetsorden, där han som åttaåring blev medlem, påpekar han själv.</p>
<p>Enquist var noga med att påpeka att det inte handlade om en memoarbok utan om en roman, självbiografisk, kanske dokumentär. Språket är som vanligt lysande, ibland med inslag av dialektala ord och uttryck i därför lämpliga sammanhang, vilket förhöjer läsvärdet.</p>
<p>Författaren frågar sig själv: hur kunde det som började så bra vända till ett missbruk och det olyckliga som följde med det? Vare sig han själv eller läsaren får något definitivt bra svar, men vi vet i alla fall att det andra, nyktra livet medförde nya framgångar och även ett tredje äktenskap.</p>
<figure id="attachment_11262" aria-describedby="caption-attachment-11262" style="width: 300px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-11262 size-medium" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/05/13253_1375164776091946_860364011_n-300x281.jpg" alt="" width="300" height="281" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/05/13253_1375164776091946_860364011_n-300x281.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/05/13253_1375164776091946_860364011_n-450x421.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/05/13253_1375164776091946_860364011_n-600x562.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/05/13253_1375164776091946_860364011_n-768x719.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/05/13253_1375164776091946_860364011_n.jpg 820w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-11262" class="wp-caption-text"><b>KURT BÄCKSTRÖM</b><br />info@opulens.se</figcaption></figure><p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-po-enquists-unga-ar/">Coronaomläsning: PO Enquists unga år</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronaomläsning: Joseph Conrads värld</title>
		<link>https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-joseph-conrads-varld/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Gunnar Lundin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2020 12:40:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[berättarkonst]]></category>
		<category><![CDATA[coronakultur]]></category>
		<category><![CDATA[coronaomläsning]]></category>
		<category><![CDATA[Joseph Conrad]]></category>
		<category><![CDATA[prosa]]></category>
		<category><![CDATA[romankonst]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=29389</guid>

					<description><![CDATA[<img width="980" height="671" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-450x308.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-600x411.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-300x205.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-768x526.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-480x329.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-730x500.png 730w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p>ROMANKONST. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Gunnar Lundin om Joseph Conrad och hans värld. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien. &#160; Joseph Conrad, hette egentligen Teodor Józef Konrad Korzeniowski, född  1857, död 1924. Han var en brittisk (polskfödd) författare. Han gick till sjöss vid 17 års ålder och seglade först på franska och sedan på brittiska fartyg. 1886 blev han brittisk medborgare. Som brittisk sjöman, slutligen med sjökaptens grad, seglade han under 16 år i de flesta farvatten.</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-joseph-conrads-varld/">Coronaomläsning: Joseph Conrads värld</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="980" height="671" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-450x308.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-600x411.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-300x205.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-768x526.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-480x329.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-730x500.png 730w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figure id="attachment_29390" aria-describedby="caption-attachment-29390" style="width: 980px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29390 size-full" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980.png" alt="" width="980" height="671" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-450x308.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-600x411.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-300x205.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-768x526.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-480x329.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Joseph-Conrad-980-730x500.png 730w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figcaption id="caption-attachment-29390" class="wp-caption-text"><em>Joseph Conrad. Montage: C Altgård / Opulens</em></figcaption></figure>
<p><strong>ROMANKONST. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Gunnar Lundin om Joseph Conrad och hans värld. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien.</strong><span id="more-29389"></span></p>

<p>&nbsp;</p>
<div class="infobox-right"><strong>Joseph Conrad</strong>, hette egentligen Teodor Józef Konrad Korzeniowski, född  1857, död 1924. Han var en brittisk (polskfödd) författare. Han gick till sjöss vid 17 års ålder och seglade först på franska och sedan på brittiska fartyg. 1886 blev han brittisk medborgare. Som brittisk sjöman, slutligen med sjökaptens grad, seglade han under 16 år i de flesta farvatten.</div>
<p>En morgon i juli när jag var mycket ung, i Tofta, på Gotland, såg jag bakom en sömnig skogskant virvelvinden, en liten tromb, dyka upp. Kanske tjugo meter hög. Väl sammanhållen rörde den sig knyckigt framåt som en ledlös vålnad som i den märkligt tysta och redan upphettade dagen (det var den heta sommaren 1959) med värdighet och utan brådska såg sig om åt alla håll. En utanförmänsklig varelse. Den var på väg mot havet. Utan tvekan skulle den kunna gå på vattnet, gå iland till exempel vi Skeppsbrokajen och fortsätta uppför gränderna i Gamla Stan.</p>
<p>Jag minns detta efter att just ha läst Joseph Conrads <em>Negern på Narcissus</em> och <em>Tyfon</em> (Vilka klassiker som återstår att upptäcka!). Där skildras sådana utommänskliga väsen när de i gigantiska mått drabbar forna tiders fartyg och vad de kallar fram hos mänskorna av förnuft och vidskepelse, feghet och hjältemod. Och samtidigt arbetet och de lättjefulla frivakterna av dessa anonyma, lågbetalda, snart glömda medan havets vågor rullar som förut under en glödande sol eller en fuktig månskiva.</p>
<p>Cyklonen och stormen lockar fram det sämsta och bästa hos individerna. Människan mot naturen. Människan som också är natur men har, ja vad? &#8211; ett öde. Som Conrad säger: Mången, de flesta i vår moderna tid, kan så direkt slippa drabbas av ödet, eller, vilket är hans romantiska tes, utkoras av det. Efter tjugo år till sjöss ägnade han sig sedan åt att gestalta sina erfarenheter.</p>
<p>I denna främmande erfarenhet kan vi ändå känna igen oss.</p>
<div style="width:100%;background-color:white;text-left; margin-bottom: 16px; margin-top: 16px;"><a href="https://telegrafstationen.se/" target="_blank"><img decoding="async" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/03/telegrafstationen-banner.png" style="width:100%"/></a></div>
<p>Joseph Conrad ger i sina romaner ett universum som också är ditt och mitt. Conrad är upplysningsmannen som äventyrsskildrare. Det är inte den västerländska kulturen det är fel på; det är Kurz (i <em>Mörkrets hjärta</em>) som när han i det inre av Kongo gripen av girighet och renegatens privatrevanschism omvandlar upplysning och idealism till den koloniala vältalighetens tomt klingande fraser med de rättfärdigas passe-par-tout.</p>
<p>Hos Conrad, den polske aristokraten som under tjugo år främst som befäl seglat under engelsk flagg, finns fortfarande realitet i begrepp som ädelmod, högsinthet, frihet. Och de gestaltas, som i all betydande konst, ner i det personliga. Huvuadpersonen i <em>Lord Jim</em> är ”en av oss”. Under sin rastlösa vandring bär han alltid med två, tre böcker, varav en Shake­speares samlade verk. Befälen och den vita personalen som fegt smiter från det presumtivt sjunkande skeppet med sina åttahundra pilgrimer och sedan från rättegången är svikare. Jims brott, även han hoppar till slut ner i livbåten, är mer än marinjuridiskt, det är brottet mot ungdomliga ideal och hjältedrömmar.</p>
<p>Resten av livet ska han förföljas av tanken att inte ha varit god nog. De högtidliga orden som också finns graverade i Förenta Staternas själv­ständighetsförklaring och senare i FN-stadgan blir till existentiellt och personligt samvete. Svikaren av sina ideal (Jim är tjugofem år) – ungdomliga, djärva –, de som givit vad psykologer skulle diagnosticera som en individ med falsk självbild, har fått en djup samvetstagg i själen. Svikit? Hur många av oss skulle inte ha gjort detsamma? Fartyget låg brant framåtstupa och förstammens isoleringskupor mot havsvattnet var på väg att brista.</p>
<p>Taggen kan han bara dra ut genom att – utom synhåll för den sociala gemenskap där han är stämplad som en usling – vidhålla idealen genom sitt fortsatta handlande. Eller är det ”ideal”? och inte en beklaglig låsning av den rigorösa uppfostran som son till en anglikansk präst? Conrad ger inte entydiga svar. I <em>Negern på Narcissus</em>, <em>Tyfon</em>, <em>Lord Jim</em> prövar han sina protagonister i svåra och äventyrliga situationer. Det är <em>där</em> karaktären visar sig. Kultur som fernissa eller grundfärg, sak eller sken är Conrads teman. Hur avancerat psykologisk han än är, även om psykologen alltid gör halt inför den mänskliga själens outgrundlighet, finns alltid en pojkaktig äventyrsanda.</p>
<p>Mot salongsradikalism, även dess pseudoaristokratiska form, har Conrad ett kritiskt öga. Om en aristokratisk intellektuell professorsdotter förälskad i en plantageägare på en Söderhavsö heter det, att hon väl tillhör aristokratin, men saknar forna adelsmänniskors liv av harnesk och hjältedåd. ”De skulle ha varit för tarvliga för dig”, säger plantageägaren, ”ty de hade att leda den primitivaste mänsklighet, de måste förstå denna mänsklighet och lida samman med den.”</p>
<p>Tätheten och äventyrligheten hos Conrad ligger i att han som befäl i havstrafik hunnit vara med om åtskilliga händelser där människor prövats mot elementen eller i de bataljer – många gånger av inbördeskrigsnatur – som följde på handeln i Borte Orienten. Bildning och intellektualitet har då visat sin validitet. Men hur skulle vi klara det? Man ville påminna Conrad om en passage i <em>Don Quijote</em>, där Riddaren av den sorgliga skepnaden klagar över att han har det värre än andra riddare; han är inte som de övad i vapenlek utan har levt i böckernas värld. Men en sådan erinran behövs inte. Conrad ställer sig själv frågan, eller berättaren Marlow ställer den inför sin åhörarskara av komfortabla gentlemän.</p>
<p>Denna probersten för bildningen har sedan övertagits av Somerset Maugham (en tid västerländsk spion i Ryssland) i hans Söderhavs­noveller, kanske mest drabbande i <em>Ett försummat ögonblick</em>.</p>
<p>Återkommer gör även fascinationen för det vilda. Hos Conrad är upplysningen inte bara intellektuell utan innefattar även poesi och en bejakad sinnlighet. I några fall handlar det om att acceptera det djupt gemensamt mänskliga, ursprungliga och spontana känslor – det godsint vilda. Inte bara tjurens vänliga knuff mot kvigans länd sedan han befruktat henne utan även det dynamiska. Bilden av vilden är både fri från vidskeplighet och öppen mot insikter, ursprunglighet, värme. Det händer att den är respektfull i sådan omfattning att den i en kärlekshistoria som den mellan den malajiske furstesonen Dain och Almayers dotter, i <em>Almayers dårskap</em> (en riktigare översättning vore ”Almayers Fåfänga”), går ända till identifikation.</p>
<figure id="attachment_4837" aria-describedby="caption-attachment-4837" style="width: 237px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-4837 size-medium" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/09/20170812_121352-e1506362640933-237x300.jpg" alt="" width="237" height="300" /><figcaption id="caption-attachment-4837" class="wp-caption-text">GUNNAR LUNDIN<br />info@opulens.se</figcaption></figure><p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-joseph-conrads-varld/">Coronaomläsning: Joseph Conrads värld</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronaomläsning: Den gäckande Lars Gustafsson</title>
		<link>https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-den-gackande-lars-gustafsson/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[LASSE EKSTRAND]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 May 2020 10:47:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[coronakultur]]></category>
		<category><![CDATA[coronaomläsning]]></category>
		<category><![CDATA[författare]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Gustafsson]]></category>
		<category><![CDATA[Lasse Ekstrand]]></category>
		<category><![CDATA[omläsning]]></category>
		<category><![CDATA[romaner]]></category>
		<category><![CDATA[romankonst]]></category>
		<category><![CDATA[svensk litteratur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=29151</guid>

					<description><![CDATA[<img width="980" height="653" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-450x300.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-600x400.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-300x200.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-768x512.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-480x320.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-750x500.png 750w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p>ROMANKONST. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Lasse Ekstrand om Lars Gustafssons romankonst. Skriv &#8220;coronaomläsning&#8221; i sökrutan ovan för att hitta den första delen i serien. &#160; Lars Gustafsson, född 17 maj 1936, död 3 april 2016, författare, professor vid University of Texas, Austin, 1983–2006, redaktör för BLM 1962–72, litteraturkritiker i Expressen 1961–80, i Svenska Dagbladet från 1981. Källa: NE. Dessa pandemins påfrestande dagar fick jag för mig att läsa om Lars Gustafsson (1936 &#8211; 2016). Romanförfattaren, inte poeten Gustafsson. Just nu håller jag på med Yllet (Bonniers),</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-den-gackande-lars-gustafsson/">Coronaomläsning: Den gäckande Lars Gustafsson</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="980" height="653" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-450x300.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-600x400.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-300x200.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-768x512.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-480x320.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-750x500.png 750w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figure id="attachment_29174" aria-describedby="caption-attachment-29174" style="width: 980px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29174 size-full" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen.png" alt="" width="980" height="653" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-450x300.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-600x400.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-300x200.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-768x512.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-480x320.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/05/Lars-Gustafsson-Omläsningen-750x500.png 750w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figcaption id="caption-attachment-29174" class="wp-caption-text"><em>Montage: C Altgård / Opulens. Källa: Wikipedia.</em></figcaption></figure>
<p><strong>ROMANKONST. Opulens har under pågående pandemi inlett en serie där våra medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. I dag skriver Lasse Ekstrand om Lars Gustafssons romankonst. Skriv &#8220;coronaomläsning&#8221; i sökrutan ovan för att hitta den första delen i serien.</strong><span id="more-29151"></span></p>

<p>&nbsp;</p>
<div class="infobox-right"><span class="huvud"><span class="uppslag">Lars Gustafsson,</span> </span><span class="def">född 17 maj 1936, död 3 april 2016, författare, professor vid University of Texas, Austin, 1983–2006, redaktör för BLM 1962–72, litteraturkritiker i Expressen 1961–80, i Svenska Dagbladet från 1981. Källa: NE.</span></div>
<p>Dessa pandemins påfrestande dagar fick jag för mig att läsa om Lars Gustafsson (1936 &#8211; 2016). Romanförfattaren, inte poeten Gustafsson.</p>
<p>Just nu håller jag på med <em>Yllet</em> (Bonniers), sjätte romanen på raken som avverkas, som jag läste när den kom ut 1973. Njöt av bilderna från 50-talets Uppsala med färgstarka profiler som filosofen Ingemar Hedenius, bosatt som jag på 70-talet var i samma stad. Med ett universitet som förvandlats från litet och exklusivt till massintagets utbildningsfabrik.</p>
<p>Gustafssons berättarstil är påfallande egocentrisk, ett centralt drag i denna. Det är inga traditionella borgerliga romaner med ett osynligt författarsubjekt. Han är i högsta grad närvarande. Blandar ogenerat det fiktiva med det självbiografiska så att man hamnar i tveksamhet om  hur förhålla sig till vad det är man egentligen läser. Gränsen mellan fabulering och självupplevt försvagas mycket konstfärdigt. Men ändå liksom på ett ledigt och avslappnat sätt.</p>
<p>Han lutar sig tillbaka, kommenterar fortlöpande sin egen text, kan undslippa sig ett ”det här återkommer jag till”. Så där som torra akademiker brukar hålla på. Och man blir smått galen av att de aldrig kommer till skott.</p>
<p>Eller han kan konstatera om ett uppslag att han kanske borde utveckla det mer. Men låter bli. Trots att det kunde förtjänas att göras något mer av det. Han har helt enkelt ingen lust.</p>
<p>Krumbukter som kunde tyckas torpedera texten. Och kanske bara gick an hos förläggarna för att det var Lars Gustafsson. Uppfattades som charmigt och förstrött.</p>
<p>I romanerna dyker en ”Lars Gustafsson” upp titt som tätt. Och lånar sina egenskaper från författaren. Även så i <em>Yllet</em>.</p>
<p>Huvudpersonen i romanen &#8211; utgående från att det är den Lars Herdin som den påstås handla om &#8211; muttrar om denne Gustafsson att det är en ”högfärdig djävel” och det har han alltid varit. För ovanlighetens skull, eller kanske inte, en självironisk Gustafsson?</p>

<p>Jag känner dem som inte orkar med att läsa den från Västerås bördige och mycket hembygdskäre Gustafsson. (Förutom dem som avskydde honom som en alltmer konservativ samhällsdebattör.) Han går dem, med sin självupptagna stil med stänk av koketteri, på nerverna som man brukade säga i Sandviken. Det är som om man hörde och stördes av hans knarriga, docerande röst.</p>
<p>Jag har också haft en smula svårt för honom. Men inte längre. Kanske för att jag inte är någon epiker.</p>
<p>Jag älskar numera självrefererandet, osäkerheten som framkallas av att man inte vet vad som är det ena eller andra, gränsöverskridandet genremässigt.</p>
<div class="infobox-right">Lars Gustafsson-romaner som hittills omlästs av Lasse Ekstrand: <em>Fru Sorgedahls vackra vita armar</em> (Bonniers 2008)<br />
<em>En kakelsättares eftermiddag</em> (Natur &amp; Kultur 1991)<br />
<em>Mannen på den blå cykeln</em> (Atlantis 2012)<br />
<em>Blom och den andra magentan</em> (Natur &amp; Kultur 2001)<br />
<em>Doktor Wassers recept</em> (Bonniers 2015)</div>
<p>Det bästa med Gustafsson är just osäkerheten. Ingen identitet är fix och färdig. Inget jag förutbestämt. Vi kan göra något av våra liv och oss själva. Något vi inte visste att vi kunde. Plötsligt drabbar insikten oss. Det är mycket frihetsskapande.</p>
<p>Vi ger oss inte. Vi börjar om</p>
<p>Så skriver han. Den gäckande romanförfattaren med sina rollspel och fantasifulla utsvävningar.</p>
<p>Ja &#8211; vad får oss att tveka?</p>
<figure id="attachment_28810" aria-describedby="caption-attachment-28810" style="width: 218px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-medium wp-image-28810" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2020/04/IMAGE-2020-04-23-13_36_0472-218x300.jpg" alt="LASSE EKSTRAND" width="218" height="300" /><figcaption id="caption-attachment-28810" class="wp-caption-text"><b>LASSE EKSTRAND</b><br />info@opulens.se</figcaption></figure>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p><p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/coronaomlasning-den-gackande-lars-gustafsson/">Coronaomläsning: Den gäckande Lars Gustafsson</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
