<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Svenska turistföreningen - Opulens</title>
	<atom:link href="https://www.opulens.se/tag/svenska-turistforeningen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.opulens.se</link>
	<description>Sveriges dagliga kulturmagasin</description>
	<lastBuildDate>Thu, 01 Sep 2022 07:57:52 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.12</generator>

<image>
	<url>https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/03/cropped-favicon512x512-32x32.png</url>
	<title>Svenska turistföreningen - Opulens</title>
	<link>https://www.opulens.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Nio av tio efterlyser politik som löser naturkrisen</title>
		<link>https://www.opulens.se/opinion/debatt/nio-av-tio-efterlyser-politik-som-loser-naturkrisen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karin Lexén, Maria Ros-Hjelm, Kristina Ljungros, Johanna Ragnartz]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 01 Sep 2022 07:57:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Friluftsfrämjandet]]></category>
		<category><![CDATA[Håll Sverige Rent]]></category>
		<category><![CDATA[klimatkris]]></category>
		<category><![CDATA[klimatpolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska turistföreningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=63280</guid>

					<description><![CDATA[<img width="980" height="551" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Skog, ljus mellan träd i skogen, miljöfrågor, miljöfrågan, miljökrisen" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" fetchpriority="high" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920.jpg 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-450x253.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-600x337.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-300x169.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-768x432.jpg 768w" sizes="(max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p>KLIMATPOLITIK. Hela nio av tio väljare anser att det är viktigt att regeringen för en politik som bevarar naturen och den biologiska mångfalden. Men i årets valrörelse är det skralt med löften om att lösa naturkrisen. Nu måste fler politiker visa ledarskap om vi och kommande generationer ska kunna njuta av naturen, skriver representanter för Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent, Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet. DEBATTSUGEN? SKICKA BIDRAG TILL debatt@opulens.se ”Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna”. Så inleds Evert Taubes välkända visa, som så väl fångar vår kärlek till naturen och samtidigt beskriver</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/opinion/debatt/nio-av-tio-efterlyser-politik-som-loser-naturkrisen/">Nio av tio efterlyser politik som löser naturkrisen</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="980" height="551" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Skog, ljus mellan träd i skogen, miljöfrågor, miljöfrågan, miljökrisen" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920.jpg 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-450x253.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-600x337.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-300x169.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-768x432.jpg 768w" sizes="(max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figure id="attachment_16063" aria-describedby="caption-attachment-16063" style="width: 980px" class="wp-caption aligncenter"><img decoding="async" class="size-full wp-image-16063" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920.jpg" alt="Skog, ljus mellan träd i skogen, miljöfrågor, miljöfrågan, miljökrisen" width="980" height="551" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920.jpg 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-450x253.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-600x337.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-300x169.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/01/Forest-3294681_1920-768x432.jpg 768w" sizes="(max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figcaption id="caption-attachment-16063" class="wp-caption-text"><em>(Foto: Pixabay.com)</em></figcaption></figure>
<p><strong>KLIMATPOLITIK. Hela nio av tio väljare anser att det är viktigt att regeringen för en politik som bevarar naturen och den biologiska mångfalden. Men i årets valrörelse är det skralt med löften om att lösa naturkrisen. <span id="more-63280"></span> Nu måste fler politiker visa ledarskap om vi och kommande generationer ska kunna njuta av naturen, skriver representanter för Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent, Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet.</strong></p>

<div class="infobox-pc">DEBATTSUGEN? SKICKA BIDRAG TILL debatt@opulens.se</div>
<p>”Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna”. Så inleds Evert Taubes välkända visa, som så väl fångar vår kärlek till naturen och samtidigt beskriver ilskan och oron över hoten mot djur och natur. Texten skrevs i slutet av 60-talet, men är lika aktuell idag.&nbsp;&nbsp;</p>
<p>Sju av tio väljare oroar sig för förlusten av biologisk mångfald, visar en ny Sifo-undersökning. En ännu större majoritet, nio av tio väljare, anser att det är viktigt att regeringen för en politik som bevarar naturen och den biologiska mångfalden.</p>
<p>Friska ekosystem med variationsrika skogar, ängar, våtmarker och orörda stränder utgör ett avgörande skydd mot klimatförändringens effekter i form av skyfall, översvämningar och oförutsägbar torka. Dessutom bekräftar forskningen att det gör oss gott att vara i naturen. Närheten till naturen ökar också insikten om hur beroende vi är av den.&nbsp; En nära kontakt med naturen, bland annat genom friluftsliv, leder till att fler vill vara med och ta hand om den. Detta är ett skäl till att den unika svenska allemansrätten måste värnas. Den har i generationer säkerställt allmänhetens möjlighet att vistas i naturen.</p>
<p>Vi är djupt oroade över att ekosystemen försvagas och förstörs i snabb takt. Var tionde djur- och växtart i Sverige är idag hotad och torskbeståndet i Östersjön har redan kollapsat. Av de ängsmarker som fanns för hundra år sedan, som bin och andra pollinatörer är beroende av, finns bara en procent kvar idag. Våra stränder fylls av skräp – inte minst plast. Då har vi bara lyft några exempel på hur allvarlig situationen är.&nbsp;</p>
<p>I årets valrörelse är det dock skralt med politiska löften om naturkrisen. Kunskapen finns, men för många politiker verkar kortsiktiga, lättsålda förslag gå före konkret, lösningsorienterad politik.</p>
<p>Vi uppmanar samtliga politiker att våga bortse från kortsiktiga lösningar och i stället ta långsiktiga beslut. Klimatkrisen och naturkrisen pågår med ökad styrka och allvar och vi förväntar oss att ni politiker tar dessa ödesfrågor på djupt allvar och drar upp konkret politik på vetenskaplig grund.</p>
<p>Alla de hundratusentals människor som engagerar sig i våra organisationer, liksom en överväldigande majoritet av väljarkåren, förväntar sig en modig politik som löser naturkrisen och räddar vår natur till framtida generationer.</p>
<div class="infobox-mobile">DEBATTSUGEN? SKICKA BIDRAG TILL debatt@opulens.se</div>
<p><strong>Karin Lexén</strong>, generalsekreterare Naturskyddsföreningen<br />
<strong>Maria Ros-Hjelm</strong>, generalsekreterare Svenska Turistföreningen<br />
<strong>Kristina Ljungros</strong>, generalsekreterare Friluftsfrämjandet<br />
<strong>Johanna Ragnartz</strong>, vd Håll Sverige Rent</p><p>The post <a href="https://www.opulens.se/opinion/debatt/nio-av-tio-efterlyser-politik-som-loser-naturkrisen/">Nio av tio efterlyser politik som löser naturkrisen</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kärleken till naturen och böjelsen att bevara</title>
		<link>https://www.opulens.se/opinion/kronikor/karleken-till-naturen-och-bojelsen-att-bevara/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Lars Anders Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Nov 2021 09:05:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Brundtland]]></category>
		<category><![CDATA[burke]]></category>
		<category><![CDATA[Chesterton]]></category>
		<category><![CDATA[Friluftsfrämjandet]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändring]]></category>
		<category><![CDATA[konservatism]]></category>
		<category><![CDATA[miljöförstöring]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<category><![CDATA[Premium]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska turistföreningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=50618</guid>

					<description><![CDATA[<img width="980" height="640" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-450x294.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-600x392.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-300x196.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-768x502.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-480x313.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-766x500.png 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p>HÅLLBARHET. Konservatism och miljöengagemang går hand i hand och har gemensamma rötter. Miljöfrågorna är för viktiga för att reduceras till slagträn för generell politisk radikalism. Det vilar något ironiskt över att begreppet konservatism tycks vara ett skällsord i samma kretsar som håller begreppet hållbarhet som högsta goda och ledstjärna. Hållbarhet är nämligen målet i det som konservatismens gudfader Edmund Burke kallade för &#8220;böjelsen att bevara&#8221;.</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/opinion/kronikor/karleken-till-naturen-och-bojelsen-att-bevara/">Kärleken till naturen och böjelsen att bevara</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="980" height="640" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47.png" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-450x294.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-600x392.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-300x196.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-768x502.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-480x313.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-766x500.png 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figure id="attachment_50625" aria-describedby="caption-attachment-50625" style="width: 980px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-50625" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47.png" alt="" width="980" height="640" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47.png 980w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-450x294.png 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-600x392.png 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-300x196.png 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-768x502.png 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-480x313.png 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/11/Lars-Anders-Johansson-kronika-v-47-766x500.png 766w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><figcaption id="caption-attachment-50625" class="wp-caption-text"><em>&#8220;Böjelsen att bevara omfattar inte bara ett värnande av landskapet och den orörda naturen, utan också av de miljöer där människor lever och trivs,&#8221; skriver Lars Anders Johansson. (Foto: Grizzlybear-se/ Jonathan Petersson / Pixabay.com)</em></figcaption></figure>
<p><strong>HÅLLBARHET. Konservatism och miljöengagemang går hand i hand och har gemensamma rötter. Miljöfrågorna är för viktiga för att reduceras till slagträn för generell politisk radikalism.</strong><span id="more-50618"></span></p>

<p>Det vilar något ironiskt över att begreppet konservatism tycks vara ett skällsord i samma kretsar som håller begreppet hållbarhet som högsta goda och ledstjärna. Hållbarhet är nämligen målet i det som konservatismens gudfader Edmund Burke kallade för &#8220;böjelsen att bevara&#8221;. </p>
<p>Idag förknippas ofta miljöengagemang med radikala politiska rörelser, med en förkärlek för drastiska metoder och förespråkande av en total omläggning av såväl det politiska som ekonomiska systemet, i miljöns och klimatets namn. Denna sammanblandning är ett arv från 1970-talet då överlappningen mellan dåtidens vänsterrörelse och miljörörelsen var stor.</p>
<p>Går man längre tillbaka i tiden, till det moderna miljöengagemangets barndom i början av det förra seklet finner man ofta engagemanget på den andra politiska kanten. Det var konservativa som först varnade för det som riskerade att gå förlorat i industrialiseringens, framåtskridandets och den ekonomiska tillväxtens spår.</p>
<p>Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet växte fram ur denna kärlek till landskapet och ur böjelsen att bevara. Människor har i alla tider uppskattat naturens skönhet, men att den orörda naturen hade ett egenvärde var en föreställning som växte fram under romantiken på 1800-talet, som en reaktion på upplysningens rationalistiska synsätt där naturen i första hand betraktas som en resurs. På samma sätt var det konservativa värnandet av naturen kring förra sekelskiftet en reaktion på den ekonomistiska syn som drivit industrialiseringen.</p>
<p><span class="s1"></span></p>
<p>Det moderna hållbarhetsbegreppet formulerades i FN-rapporten &#8220;Vår gemensamma framtid&#8221;, mer känd som <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5r_gemensamma_framtid" target="_blank" rel="noopener">Brundtlandrapporten</a> efter kommissionens ordförande Gro Harlem Brundtland. Dess definition av hållbarhet låter som en konservativ programförklaring: &#8220;En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov&#8221;.</p>
<p>Edmund Burke menade att civilisationen måste skapas för varaktighet, att samhället tillhör de redan döda och de ännu ofödda lika mycket som de nu levande. Samhället existerar inte enbart för det innevarande ögonblicket och därför måste dess institutioner utformas på ett sätt som tar till vara det arv som lämnats av föregångarna och bevarar det i samma eller helst bättre skick åt de som ska komma. Det gäller inte minst landskapet och naturen.</p>
<p>Att miljöengagemang kommit att förknippas med radikala politiska projekt är beklagligt av flera skäl. Dels för att de lösningar som radikala politiska rörelser förespråkar nästan alltid tenderar att bli auktoritära. Däri ligger exempelvis paradoxen att Miljöpartiet, med sina rötter i den frihetliga hippierörelsen, på politikområde efter politikområde kommit att inta auktoritära och paternalistiska ståndpunkter.</p>
<p>Dels är det beklagligt eftersom sammanblandningen mellan miljöengagemang och auktoritär radikalism kommit att alienera stora grupper av befolkningen från miljöfrågorna. Precis som på andra politikområden finns sällan ett enda, entydigt svar på miljöproblemen. De lösningar som miljörörelsen presenterar är inte självklara. Ett belysande exempel är behandlingen av den brittiske miljöjournalisten och författaren Mark Lynas, som hyllades av den internationella miljörörelsen för sina uppmärksammade böcker om klimatförändringarna. När han landade i slutsatsen att en utbyggnad av kärnkraften var nödvändig för att nå klimatmålen blev han plötsligt persona non grata i stora delar av miljörörelsen.</p>
<p>Energipolitiken är, precis som politiken i övrigt, full av målkonflikter. Frågan om kärnkraften har inte ett självklart svar för den som värnar om miljön. Samma sak gäller vindkraften, som skapat sönderslitande konflikter på många håll i landet. Miljövänner finns på båda sidor om demarkationslinjen.</p>
<blockquote>
<p class="p1">Böjelsen att bevara innebär inte ett halsstarrigt motstånd mot allt framåtskridande.</p>
</blockquote>
<p>Böjelsen att bevara omfattar inte bara ett värnande av landskapet och den orörda naturen, utan också av de miljöer där människor lever och trivs. De stadsmiljöer som drivits fram av den politiska radikalismen har visat sig vara ohållbara, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Ett hållbart stadsbyggande är att bygga städer som står sig i århundraden. Den funktionalistiska idén om ständig förnyelse och byggnader som ska bytas ut efter några årtionden är den minst hållbara. Kampen för bevarandet av människors livsmiljöer går hand i hand med värnandet av naturen. Därför kunde man under almstriden på 70-talet se konservativa protestera sida vid sida med hippies mot skövlingen av Stockholms innerstad.</p>
<p>Böjelsen att bevara innebär inte ett halsstarrigt motstånd mot allt framåtskridande. Författaren Gilbert Keith Chesterton har skrivit att den som vill behålla en stolpe vit måste ständigt måla om den. Ett konservativt förhållningssätt bejakar ett framåtskridande som tar vara på det som är bra och för det vidare. Burkes definition av en god statsman innefattar “förmågan att förändra, men böjelsen att bevara”. Från ett konservativt perspektiv är teknikutvecklingen av godo när den främjar miljön, men av ondo när den undergräver kommande generationers livsbetingelser.</p>
<p>Sammanblandningen av miljöengagemang och auktoritär radikalism har också gjort att miljöfrågorna kidnappats av våldsförespråkande extremister, som så ofta hävdat att ändamålet helgar medlen att man börjat misstänka att det i själva verket är medlet som är målet. Sådana allierade riskerar att bli miljörörelsens värsta fiender.</p>
<p>Att konservativa, inte minst i USA, distanserat sig från miljöfrågorna är beklagligt och går emot konservatismens själva grundreflex: att bevara och lämna en bättre värld i arv till eftervärlden. Med en konservatism som inte vill värna naturen är det inte mycket bevänt, inte heller med en miljörörelse som inte drivs av böjelsen att bevara. </p>
<figure id="attachment_48114" aria-describedby="caption-attachment-48114" style="width: 199px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-48114 size-full" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2021/10/Lars-Anders-Johansson-ny-bylinebild-30-sept-2021-FRILAGD-e1634145594297.jpg" alt="" width="199" height="174" /><figcaption id="caption-attachment-48114" class="wp-caption-text"><b>LARS ANDERS JOHANSSON</b><br />larsanders.johansson@opulens.se</figcaption></figure><p>The post <a href="https://www.opulens.se/opinion/kronikor/karleken-till-naturen-och-bojelsen-att-bevara/">Kärleken till naturen och böjelsen att bevara</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Det ljuvliga i att göra ingenting</title>
		<link>https://www.opulens.se/existentiellt/1382/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Björn Gustavsson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Mar 2017 11:52:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Existentiellt]]></category>
		<category><![CDATA[fjäll]]></category>
		<category><![CDATA[Grövelsjön]]></category>
		<category><![CDATA[pensionat]]></category>
		<category><![CDATA[resebrev]]></category>
		<category><![CDATA[stf]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska turistföreningen]]></category>
		<category><![CDATA[turism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://www.opulens.se/?p=1382</guid>

					<description><![CDATA[<img width="1024" height="576" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-1024x576.jpg 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-scaled-450x253.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-600x338.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-300x169.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-768x432.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p>RESEBREV. &#8220;Det som grep mig mest är vad  denne 60-årige man berättade om de allt tydligare klimatförändringarna: snön försvinner numera tre veckor tidigare än förr, och isen på Grövelsjön går upp tidigare än någonsin.&#8221; Björn Gustavsson har besökt en av landets mest traditionsrika fjällanläggningar. Mitt under friskportarrörelsens glansdagar, i mitten av 1930-talet, fick Svenska turistföreningen (STF) ett förslag som kom från Dalarnas turistförening: ”Uppför ett fjällhotell i snösäkra Grövelsjön!” STF:s dåvarande ordförande Gunnar Lindgren reste dit och rekognoscerade. Han upplevde, som han sa, ”kärlek vid första ögonkastet”. Dalarnas turistförening köpte in mark och överlämnade den sedan som gåva till STF.</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/existentiellt/1382/">Det ljuvliga i att göra ingenting</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="1024" height="576" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-1024x576.jpg 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-scaled-450x253.jpg 450w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-600x338.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-300x169.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007-768x432.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figure id="attachment_1384" aria-describedby="caption-attachment-1384" style="width: 5312px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-1384 size-full" src="http://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/03/20170101_125007.jpg" alt="" width="5312" height="2988" /><figcaption id="caption-attachment-1384" class="wp-caption-text"><em>Grövelsjön. Bild: Björn Gustavsson</em></figcaption></figure>
<p><strong>RESEBREV. &#8220;Det som grep mig mest är vad  denne 60-årige man berättade om de allt tydligare klimatförändringarna: snön försvinner numera tre veckor tidigare än förr, och isen på Grövelsjön går upp tidigare än någonsin.&#8221; Björn Gustavsson har besökt en av landets mest traditionsrika fjällanläggningar.</strong><span id="more-1382"></span></p>
<p>Mitt under friskportarrörelsens glansdagar, i mitten av 1930-talet, fick Svenska turistföreningen (STF) ett förslag som kom från Dalarnas turistförening: ”Uppför ett fjällhotell i snösäkra Grövelsjön!” STF:s dåvarande ordförande Gunnar Lindgren reste dit och rekognoscerade. Han upplevde, som han sa, ”kärlek vid första ögonkastet”. Dalarnas turistförening köpte in mark och överlämnade den sedan som gåva till STF.</p>
<p>Idag, 2017, är STF:s fjällstation i Grövelsjön – belägen nära trädgränsen och vid vägs ände längst upp i nordvästra Dalarna – en av Sveriges mest traditionsrika fjällanläggningar. Trots stora utbyggnader sedan invigningen 1937 lever gamla tiders atmosfär vidare; inte minst i de stora sällskapsrummen, med bibliotek, öppna spisar, familjespel och vackert möblemang. Och därtill med Jerk Werkmästers välbevarade takmålningar.</p>
<p>Värdparet i Grövelsjön (vd-titlar förekommer inte här!), Barbara och Charlie Ekberg, vårdar ställets traditioner vilket dock inte utesluter en försiktig, successiv förnyelse. Under paret Ekbergs period har bland annat en spa-anläggning tillkommit.</p>
<p>Stämningen är avspänd och vänlig. Vid frukosten prasslar det vid bufféborden: en del av gästerna plockar med sig smått och gott i ekobruna påsar som man ska ha med sig på fjället som lunch (man får känslan av Norge!). Frampå eftermiddagen kommer tidningshungrande besökare ner till receptionen för att köpa dagens tidningar, som anlänt med eftermiddagsbussen från Mora (en scen som lika gärna kunde ha varit hämtad från 1950-talet). Framåt kvällen väntar middag, bastubad eller annan avkoppling. Kanske en stunds avkoppling i ”Blå rummet” med klassisk musik ur högtalarna eller föredrag, filmvisning etc i ”Norska rummet”. Programutbudet är generöst.</p>
<p>Matsalens kyrkliknande jättefönster ger panoramautsikt mot de norska högfjällen i väster. Luncher och middagar tillagas med kravmärkta råvaror, och servering av utsökta viner är numera en självklarhet.</p>
<p>Charlie Ekberg sa häromåret när jag träffade honom: ”Vi är den sista anläggningen med traditionell fjällpensionatsanda. Med det menar jag att här till exempel finns färdledare och att gästerna vanligtvis stannar veckovis, så att de är utvilade när de åker härifrån och inte helt utmattade som vid weekendresor.”</p>
<p>Lyx kan vara precis tvärtemot vad man vanligen menar. Lyx kan vara tystnad, stillhet, vindbrus&#8230; Lyx kan vara känslan att ha gott om tid: att man ger sig tid att inget göra. Eller som italienarna säger: Dolce far niente. Det ljuvliga i att göra ingenting.</p>
<p>Lyx kan vara skidfärder genom snötäckt tallurskog, Meditativa långfärder på kalfjället till små raststugor där man gör upp eld i kaminen och dricker något varmt ur termosen, sparkturer under stjärnhimmel och norrsken. Timslånga bastubad, kvällssamtal i skenet av en falnande björkvedsbrasa&#8230;</p>
<p>I januari i år gjorde jag en härlig skidtur in i Norge. Nationsgränsen består av ett mer eller mindre sträckt renstängsel. Jag klev över ståltråden och fortsatte in i Norge.</p>
<p>Nu hade jag lämnat EU. Jag var i ett annat land: men allt var ändå detsamma. Jag stannade vid ett vindskydd, gjorde upp eld, tog fram matsäck. Några gulmesar kom i glidflykt från fjällbjörkarna runtom. De modigaste norpade åt sig lite kexchoklad bara någon meter ifrån mig.</p>
<p>Jag bodde senare några nätter på närliggande Västerbäckens småbruk, där man kan hyra enkla stugor. Hyresvärden berättade att hans farfar år 1937 här hade byggt ett så kallat Per Albintorp (staten gav lån och bidrag till den som bröt ny mark). Farfadern hade kor och häst, odlade några hektar och arbetade i skogen. Det som grep mig mest är vad denne cirka 60-årige man berättade om de allt tydligare klimatförändringarna: snön försvinner numera tre veckor tidigare än förr, och isen på Grövelsjön går upp tidigare än någonsin. Dessutom har perioderna med stabil kyla under midvintern blivit allt färre.</p>
<p>Jag tänker på detta under hemresan: i västra Sibirien har man i år haft en av de mildaste vintrarna i mannaminne; till och med långt öster om Moskva har det knappt varit någon vinter alls.</p>
<p>Allt går snabbare i dagens värld. Allt.<br />
Därför allt viktigare att emellanåt ta rast; vila lite&#8230;</p>
<figure id="attachment_544" aria-describedby="caption-attachment-544" style="width: 223px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-544" src="http://www.opulens.se/wp-content/uploads/2017/01/FB_IMG_1473696294499.jpg" alt="" width="223" height="228" /><figcaption id="caption-attachment-544" class="wp-caption-text"><b>BJÖRN GUSTAVSSON</b><br />bjorn.gustavsson@opulens.se</figcaption></figure>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p style="text-align: left;"><a href="http://www.opulens.se/author/bjorn-gustavsson/">Alla artiklar av Björn Gustavsson</a></p><p>The post <a href="https://www.opulens.se/existentiellt/1382/">Det ljuvliga i att göra ingenting</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
