INTERVJU. Med anledning av ett nytt singelsläpp, Five times a day, med Bara Karin har Opulens ställt några frågor till henne angående den nya låten. Här nedan kan du även läsa låttexten och se videon.

Karin Johansson är producent och artist som gör musik under namnet Bara Karin (du kan följa henne på Instagram och på Facebook). För två år sedan presenterade vi hennes musik på Opulens prosa och poesi-avdelning. Nu i början av maj har hon släppt en ny singel med tillhörande musikvideo, som kommer att följas av ett album i höst. Singelns titel är Five times a day.

Även denna gång är det ett feministiskt budskap i låtarna där Bara Karin blandar allvar med humor och singeln tar även upp psykisk ohälsa. Vi ställde några frågor till henne inför släppet:

Vad har du för tankar kring det kommande albumet?

– Det kommande albumet Just one swipe away handlar om tillgängligheten och förgängligheten. Att allt är tillgängligt för oss men just därför också förgängligt – du kan alltid bli ersatt av någon annan. I Five times a day köper männen sex av en amfetaminberoende psykiatripatient, deras fruar blir ersatta när de inte vill vara med och förverkliga det männen sett i porrfilmerna.

– Tematiken och den röda tråden i ett album är viktig för mig. Från början hade jag med en låt som hette Tinder Gold men den var alldeles för romantisk och fick därför inte vara med på plattan, ha ha.

Vad vill du lyfta fram eller förmedla med din musik?

– Med min musik vill jag skildra livet som kvinna; som kvinna i musikbranschen och som kvinna i en heterosexuell partnerrelation i ett patriarkalt samhälle. Jag vill göra det utan omskrivningar för att lyssnarna ska känna igen sig i stället för att tänka ”varför är inte mitt liv/min relation lika fluffig och rosa som hennes?”

Kan du säga något om låttexten till aktuella singeln? 

– Five times a day handlar om livet på en sis-institution. Jag jobbar som psykolog och texten är inspirerad av det jag fått erfara när jag jobbat inom psykiatrin och samarbetat med socialtjänsten. En gång satte en socialsekreterare en prislapp på en patient, påtalade hur dyrt det var för socialtjänsten att ha hen på sis-hemmet. Det blev första raderna till låten.

– Låten handlar också om konsekvensen av okunskapen om olika diagnoser, särskilt ADHD och hur det kan yttra sig hos kvinnor. Psykiatrin går enligt mig mer och mer mot en så kallad medicinsk modell där vi medikaliserar lidanden och försöker lösa det med läkemedel. Jag jobbar numera på en mottagning där vi träffar de som utsätts för våld i sin partnerrelation och de som säljer sex. Sedan jag började där har jag förstått hur tokigt det kan bli när psykiatrin försöker lösa en så kallad depression med SSRI när det egentliga problemet är att kvinnan blivit tyst och tillbakadragen som en strategi för att undgå våld från sin man.

Du har ett tydligt feministiskt budskap i din musik. Varför är det viktigt för dig att förmedla?

– Jag skulle kunna göra pop där jag sjunger om mannen jag saknar och hur fantastiskt det är när vi är tillsammans, det är vad flest verkar vilja lyssna på idag. Men det finns redan tusentals sådana artister som bidrar till att vidmakthålla idén om den romantiska och samtidigt jämställda relationen som möjlig. Sådan musik bidrar till att alla sneglar på andra och undrar varför deras relation inte är som alla andras verkar vara. Men dom jämställda romantiska relationerna finns väl inte? Det är bara populärmusiken som får oss att tro det.

– Det sjungs allt för mycket om riddare på vita hästar som räddar kvinnorna ur ensamheten. Men även i en tvåsam heterosexuell relation idag finns en ensamhet, den existentiella ensamheten som uppstår när man inser att ens manliga partner aldrig kommer att förstå vad det faktiskt är att vara kvinna.

I din musikvideo ser vi dig i en sjukhuskorridor tillsammans med en dansare, utklädd till sjuksköterska eller läkare. Det är både vackert och berörande. Berätta lite om varför du bestämde dig att spela in videon så?

– I psykiatrin är man, liksom i patriarkatet, avhumaniserad. Man går där i sina vita arbetskläder och ibland även patienten.

– Idén som psykolog är också att du inte ska berätta något om dig själv för dina patienter. Jag behöver musiken för att få dela mina erfarenheter med världen och ibland kan jag tänka att min musik hjälper andra mer än mina ord i terapirummet – man missar ofta det strukturella perspektivet som psykolog.

Här kan du se videon till Five times a day

Det går också bra att lyssna på låten här.

Five times a day

Social security tells me
it takes seven thousand five hundred crowns
to keep me safe
within this cage

I take amphetamine five times a day
to stay awake
in this cage
it’s a lot cheaper
than cutting deeper

Five times a day makes the doctor go away
five times a day
five times a day

BDD OCD ADHD
BDD OCD ADHD

I need someone to hold me tight
so I let daddies pick me up
late at night
I make them frown
when I go down
I use my tongue better than them
they never tell it to their wives
and the price?
the pills get cheaper
when I go deeper

Five times a day makes the doctor go away
five times a day
five times a day

The post Bara Karin – skivaktuell med feministiskt budskap first appeared on Opulens.

ISOLERING. I ett nyligen uppmärksammat fall hade ett föräldrapar på Österlen hållit sina barn fullständigt isolerade från omvärlden i åratal. “Rådiga tjänstemän är bevisligen nödvändiga för att en ansiktslös byråkrati inte ska missa helt osannolika, men ändå verkliga, fall som detta,” skriver Sofia Nerbrand.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

I sanning sorgligt. Så måste man beskriva ödet för de fem barn, vars föräldrar lyckats med konststycket att isolera dem fullständigt från omgivningen. På det sagolikt vackra Österlen har det i åratal funnits en ful plump i protokollet för Myndighetssverige. Ingen utomstående såg barnen och agerade. Följden är att fem unga människor har fått allt annat än en bra start i livet. Vanvården har satt djupa spår i dem.

Hur är det ens möjligt att fem individer som föds i Sverige inte har funnits på radarn? Vi har personnummer, skolplikt och en uppsjö register och kontrollsystem. Ändå hände det.

Att i förstone bli omskakad å barnen vägnar är högst rimligt, men sedan också över att den omfattande välfärdsstaten misslyckats med att skydda utsatta minderåriga. Trots anmälningar tog inte Socialtjänsten tag i ärendet. Fallet bråkar med den svenska självbilden: vi tar alltid hand om de svagaste.

Samtidigt: Skatteverket började att nysta och en ny skolchef i Ystads kommun anade oråd och agerade. Barnen är nu omhändertagna och de har börjat i skolan som ska rusta dem för ett så bra liv som möjligt.

Rådiga tjänstemän är bevisligen nödvändiga för att en ansiktslös byråkrati inte ska missa helt osannolika, men ändå verkliga, fall som detta. De bör vederbörligen hyllas för att de helt enkelt gör sitt jobb ordentligt. De visar att det är viktigt att man tänker själv och följer sin intuition om att något inte står rätt till.

Indirekt fyller de omdömesgilla byråkraterna också en annan viktig roll. Ansvarstagande och medkännande medarbetare är en garant för att inte systemet växer över alla bräddar. En ännu mer allomfattande och allvetande stat än den vi redan har är inte önskvärd — även om ambitionen skulle vara att inte missa något. För vi vill inte ha ett fullt utvecklat staten-ser-dig-samhälle.

Staten ska vara begränsad och neutral, det vill säga den ska respektera den privata sfären och behandla alla medborgare lika. Den får inte bli för nitisk och aktivistisk i betydelsen att enskilda myndighetsanställda tar saken i egna händer utanför vad regelverket medger eller utnyttjar sin maktposition. För det offentliga har långtgående befogenheter rörande sina medborgare.

Att kommunen omhändertar barn är till exempel ett mycket stort ingrepp. Varje gång. Det ska beslutas och genomföras med stor varsamhet och respekt. Att med tvång skilja barnen på Österlen från sina föräldrar verkar dock högst befogat.

Den tragiska historien visar trots allt att det rådande systemet fungerade — till slut. Måhända är det en smal tröst, men förhoppningsvis blir resten av barnens liv ljusare tack vare det.

The post Rådiga byråkrater behövs first appeared on Opulens.