HARDCOREPUNK. Det legendariska hardcorepunkbandet Refused har nu genomfört sin avskedsturné. Rikard Rehnbergh rapporterar om konserten i Stockholm.

Refused, feat. Youth Code
Fållan, Slakthusområdet, Stockholm
18 december 2025

Marx, ständigt denne Marx. Teater Tribunalen gav en kortversion av ”Das Kapital” (den kan komma tillbaka) som vänder sig mot prekariatet och gigekonomerna, låginkomsttagarna och sjukpensionärerna i fattig-Sverige av i dag. Medan Dramaten ger en dansant och tämligen flamsig version som näst intill uteslutande vänder sig mot den breda, den loja, den allt annat än revolutionära och radikala medelklassen. Och Umès stolthet Refused (kan läsas både som ”vägrade” och ”återantänt”) gör comeback – för vilken gång i ordningen ska vi låta vara osagt – och är ute på den ”sista turnén” – igen! – och spelar för utsålda (mindre) hus i Göteborg, Stockholm, Norrköping och naturligtvis Umeå.

Anledningen till inledningen med Marx är att sångaren Dennis Lyxzén (bara efternamnet!) mellansnackar om mervärde, produktionssätt, vinstmarginal, ”capital is organised crime” och har förmått mången tonåring att plocka upp den gråskäggige tyskens (ej tomten, nota bene) feta trilogi om fetischismen, kapitalet, konsumtionen, produktionen, profiten och varan, varan, varan.

Tänk att det gått 30 år sedan Refused, Abhinanda och Final Exit spelade på ungdomshuset Humlan och var och varannan tonåring var straight edge och skejtare, punk och/eller hardcore, Scanlastbilarna brann nattetid och minkarna släpptes ut ur burarna i gryningen och MacDouglas trashades och kördes nästan i tjära och fjädrar ut ur björkarnas stad, som då var Sveriges klart radikalaste, i mycket tack vare Humlan och den militanta vegan-, hardcore- och straight edge-rörelsen som uppstod kring och på den.

Och det är snart 30 år sedan Refused gjorde sin sista legendariska spelning i Harrisonburg, Virginia (avbruten mitt i ”Rather Be Dead” av den lokala polismyndigheten). En inte endast legendarisk utan även storstilad sorti mitt under bandets peak då de annonserade: ”Refused Are Fuckin’ Dead”.

Så det är med klart blandade känslor en ser fyra medelålders, behagligt bedagade gentlemän äntra scenen på Fållan i ”Slaktis”. Men ”rocka röven av högern” kan de än, och över PA-anläggningen hänger förstås Palestinaflaggan.

Lyxzén kör loss som vanligt (trots fjolårets hjärtinfarkt) med drop-, karate- och saxkickar, stagedive, moshpit och mikrofonakrobatik; Sandström, David, slår lika hårt och ursinnigt som fordom, men med en alltid bibehållen urskillning: en riktig speleman. Dessa två är de enda kvarvarande originalmedlemmarna.

På ”fuzzig, flummig” gitarr (en Stratocaster) återfinns numera Mattias Bärjed (Soundtrack of Our Lives och suverän skapare av just soundtrack till exempelvis Mikael Marcimains filmer och serier) som låter sin fäbless för 70-talsrock skina och skina igenom. På basen Magnus Flagge (Cobolt, Garden (13), Backengrillen) som headbangar och pumpar på bra vid Lyxzéns vänstra sida.

På tal om pump spelar bandet för första gången på 18 år punk- snarare än hardcoreklassikern ”Pump the Brakes” (från fullängdsdebuten ”This Just Might Be… the Truth” (1994)) och det är nu om inte förr som varenda medelålders, gråskäggig, medelklassig tomte blir tonåring på nytt och släpper loss som aldrig förr. Detsamma gäller ”New Noise” från det epokgörande albumet ”The Shape of Punk to Come” (1998; en så snygg referens till Ornette Colemans dito album ”The Shape of Jazz to Come” (1959)) med undertiteln A Chimerical Bombination in 12 Bursts; en låt som blivit något av Refuseds ”anthem”.

Det har ryktats om att Refused inte kunde låta bli det ack så lockande, flersiffriga gaget för att göra en ”sista turné”. Vad var det nu som stod som underrubrik på Dramatens uppsättning av ”Kapitalet?!” Ja, just det: ”Du tror du är fri”…

The post Refused tar farväl i stor stil first appeared on Opulens.

STADSUTVECKLING. En ny stadsdel i Kiruna byggd i återvunnet materia. Ett Umeå med “vägra”, inspirerat av straight edge-rörelsen och rockbandet Refused, som ledord för stadsutvecklingen. Det är några av de visioner för sex Norrlandskommuner som har tagits fram i samarbete med bland andra konstnärer och arkitekter.

I januari presenterades de olika grupperna. I Kiruna var den samiska textilkonstnären Britta Marakatt-Labba en av dem som fick i uppdrag att ta fram förslag för det nu nedlagda gruvområdet Tuolluvaara. Ett nytt småskaligt bostads- och fritidsområde, Eldberget, finns nu på papperet. Tanken är att husen ska byggas av material från bland andra de Ralph Erskine-längor som rivs på grund av gruvan och den pågående stadsflytten.

– Jag föreslog för arkitekterna att man skulle tillvarata balkongerna och det tyckte man var ett jättefint förslag. Jag träffade arkitekter och ingenjörer i kommunen i går som sade “att det här får inte bara stanna vid en vision”, säger Britta Marakatt-Labba.

Även färgsättning och fönster från de gamla husen går att ta tillvara på enligt förslaget. För egen del ser Marakatt-Labba den nya småskaliga stadsdelen som en färgmässig karamell, en pärla. En av de två gamla gruvlavarna föreslås bli utkikstorn, med upplyst exteriör, och på området finns också en gammal samisk flyttled utmärkt. Snöstaket kan fungera både som skydd och konstnärlig dekoration.

Tusentals jobb

Elva grupper med arkitekter, skribenter, konstnärer och arkitekter har på bara några månader tagit fram visioner för de sex kommunerna Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Allt inom ramen för “Visioner i norr” som initierades av Rådet för hållbara städer i samarbete med bland andra ArkDes, Boverket och de berörda kommunerna. Bakgrunden är de satsningar på ny teknik och industri som görs i Västerbotten och Norrbotten och som väntas leda till tusentals jobb redan under de kommande 15 åren. Jessica Segerlund, enhetschef på Arkdes, trycker på vikten av “uthållig hållbarhet” i städernas utveckling.

– Även om man redan nu sammankopplar fler kompetenser i stadsutveckling finns det fortfarande ett normativt sätt att tänka kring det. Vi tror att det finns en stor expertis inom det gestaltande fältet som kan bidra mycket mer.

Hur stor del av förslagen kan då bli verklighet? Jessica Segerlund beskriver visionerna som “intressanta inspel och utgångspunkter för hur man bygger och gestaltar ett samhälle gemensamt”.

– Jag tror att det finns goda möjligheter för att använda stora delar av förslagen men på olika nivåer och i flera tidsdjup.

Inspirerade av Refused

Umeåbandet Refused har inspirerat en av de två grupper som lämnat förslag för just Umeå och som lyfter fram ordet “vägra” som ledord för stadsutvecklingen.

– Även om det är här ett snabbt projekt kan vi läsa in att Umeå har en radikal historia, här finns “straight edge”- rörelsen och en stark gräsrotsrörelse som kanske inte alltid tagits omhand av en högre planeringsnivå, säger Linda Björn på Marge arkitekter.
Deras “vägra-tänk” går bland annat ut på att inte bygga på orörd mark utan i stället på olika sätt förtäta och bygga på höjden i redan befintliga stadsdelar i Umeå som i dag är en relativt glest bebyggd stad, framhåller Linda Björn.

– Det första steget är att vägra exploatera outbyggd mark, och sedan fundera över om man kan bygga på köplador och flerfamiljshus.

Erika Josefsson/TT

The post “Vägra” föreslås bli ledord för Umeås byggande first appeared on Opulens.