DOKUMENTÄRFILM. Ingela Brovik tipsar om aktuella biofilmer som visas nu i maj. Det rör sig om allt från starka dokumentärfilmer till komplexa spelfilmer.

Historija- stygn för Sápmi, svensk dokumentärfilm i regi av Thomas Jackson är en engagerad, mycket stark film om konstnären och renskötaren Britta Marakatt-Labba, som 2017 slog igenom med sitt 24 meter långa textilkonstverk ”Historija” på den internationellt respekterade konstbiennalen Documenta. Detta verk, broderi i egen klass, berättar om samisk historia och mytologi, med precision och poetisk kraft som måste ses som unik. Hennes konst skildras med intensiv närvaro och kongenialt i filmen, ibland med samma perspektiv som i hennes konst.

Detta påminner mig om mitt besök på Lunds konsthall med Britta Marakatt-Labbas utställning januari 2019, som bland annat visade det berömda 24 meter långa konstverket, som följdes av en djupt berörd publik. Dock var det inte originalet av detta verk, men den stora entusiasmen över konstverket var något av det starkaste jag sett.

Filmen visar vilken stor politisk, kulturell och folklig betydelse hennes konst skapat, mellan ibland pyttesmå broderade figurer i norrländsk natur och större gestalter, människor och djur. Inte minst renar, som nu hotas av utrotning. Vi får också se dokumentärfilmscener från en dramatisk demonstration i Norge, mot vattenkraftsutbyggnad.

Historija – Stygn för Sápmi, är en av årets bästa, viktigaste filmer om denna miljöaktivist, konstnär och renskötare. Det är en kraftfull dokumentärfilm som angår oss alla – inte minst nu då förändring av Norrlands industri kommer att förändra samernas liv.

Mormor, kriget och kärleken är en annan stark film, lyhörd, initierad, om regissören Andreas Bjurnérs egen mormor, född i Norge, där hon som barn upplevde andra världskrigets fasor, här skildrat i starka svartvita filmklipp och foton.

Den lilla flickan chockades svårt av kriget, filmen visar att hon bar med sina minnen resten av livet. Det är en kärleksfull dokumentär med stark närvaro, personlig, men aldrig privat med avgörande ögonblick, som skildras med sofistikerat tecknade bilder ur denna mormors liv.

Kärlek och skilsmässa, i regi av Maud Nycander berättar om ett par som regissören gjorde en dokumentär om när de träffades. De har levt ett lyckligt äktenskap tillsammans länge, men nu tar det plötsligt slut. Filmen följer deras liv, från den lyckliga tiden till en nutid, av förvirring, skildrat med rörlig handkamera, men med respekt. Mannen i familjen tycks vara den mest sårbara. Han skall flytta ut från familjens hem och de vuxna barnen undrar vad som pågår (en dotter hör sin mamma säga “älskling” till mannen, trots att de skall skiljas). En levande film om kärlek, tidens gång och förändring, som visar svensk dokumentärfilms styrka och mångfald.

Tisdagsklubben, heter en svensk komedi i regi av Annika Appelin. Detta är hennes debutfilm och den handlar om familjeliv i utkanten av Göteborg, där Karin (Marie Richardson) får veta att hennes man är otrogen. Hon vill ändra sitt liv, börjar matlagningskurs, startar sen med sina väninnor ett cateringföretag – ett sätt att bli en fri kvinna, tillsammans med andra.

Magisterlekarna i regi av Ylva Forner, är en skånsk film byggd på Kristofer Folkhammars roman med samma titel. Den utspelas i en gymnasieskola där alla lärare och elever är gay, där maktkamp, drömmar om framgång och kärlek gestaltas i en film med snygg design, svart undertext med filmscener som parafras på svartvit tysk stumfilm&/skräckfilm där en lärare utvecklar sina mörka erotiska fantasier. Det är en välgjord debutfilm med nya perspektiv på manlig identitet, mellan starka känslor och utsatthet.

En diametral motsats till The Unbearable Weight of Massive Talent i regi av Tom Gormican, en actionfilm/komedi om Hollywoodstjärnan Nicolas Cage, som hamnat på dekis, här i filmen ett autofiktivt alter ego. Cage spelar sig själv med kokande energi, humor och ilska. Man skulle också kunna se hans roll och filmen som en satir över  manlig actionhjälte i Hollywood, där allt går snett – och ändå inte – med de mest högljudda sjungande (!) förolämpningar man hört på bio.

Men den bromance som odlas mellan Cage och gangsterbossen Gutierrez (Pedro Pascal) blir roligare än man kunde förväntat sig, kvinnor blir rasande, den ambivalenta manligheten vinner.

En annan manlighet skildras i Hero i regi av iranske regissören Asghar Farhadi (produktion Iran/Frankrike). Filmen handlar om Rahim Soltani (spelad av Amir Jadidi) som hamnat i fängelse i Iran på grund av en ekonomisk skuld.

Han är skild, hans son bor hos hans syster, men han har även en hemlig fästmö, som en dag hittar en handväska full med guldmynt på stan. Dessa pengar skulle kunna användas för att betala av hans skuld.  Men pengarna räcker inte och han beslutar sig för att efterlysa den som glömt sin väska. Fängelset kontaktar media, berättar om fångens goda samvete, han blir TV-kändis, ler alltmer i filmen ju mer lögnerna och manipulationerna växer i omfång, i en mycket komplex berättelse om sanning och lögn, som speglar vår tid.

The post Sevärt på bio i maj first appeared on Opulens.

BÖGFEST. “Magisterlekarna” är en charmig mix av high school-drama, homoerotik, snygga kläder och duktiga skådespelare. Men mörkret lyser med sin frånvaro.

På läroverket Sankt Sebastian kretsar allt kring manlig homosexualitet. I klassrummen studerar feminina modebögar, starka sportbögar och djupa kulturbögar sida vid sida och skriver specialarbeten om Stonewallupproret. Den stränge magistern har ett hemligt bdsm-förhållande med eleven Charles, men relationen hotas när smärtsamma minnen från förr plötsligt kommer till ytan. Samtidigt drar det ihop sig till det årliga sångtåget och uttagningen sätter kärlek och vänskap på prov för kompisgänget Tim, Fred, Paul och Noak.

Hur uppstod den här homoutopin? Det får vi inte riktigt veta. Filmen är trygg i sitt eget universum och ödslar inte energi på att förklara sönder upplägget. Men man får ändå ledtrådar som skvallrar om att homofobin trots allt existerar utanför skolans väggar, åtminstone i det förflutna.

Filmen bygger på Kristofer Folkhammars roman med samma namn och i långfilmsdebuterande Ylva Forners händer har historien förvandlats till bland det bögigaste som drabbat vita duken sedan “Spartacus”. “En sodomistisk melodram”, har Folkhammar kallat sin roman. Det är en bra beskrivning på filmen också. Det här är en härlig blandning av high school-film, homoerotisk kiosklitteratur och musikal. Med bitvis förtrollande skådespelare i vackra kläder och snyggt foto.

Men så mycket mer än så blir det egentligen inte.

Det finns en ansats till mörker här, och till något filosofiskt. Vad händer med en kultur och en identitet som så tydligt formats av omvärldens tabun och förtryck om den plötsligt får blomma ut i homonormativ frihet? Hur lever alla sår från det förflutna vidare? Hur funkar queervärldens förtryck mot sina egna? Men frågorna förblir obesvarade och utforskandet blir mest till intellektuella markörer. Mörkret hotar egentligen aldrig att överskugga festen. Det känns som att en del svärta och existentialism gått förlorad när boken komprimerats till filmmanus.

Men vad gör det, en stunds eskapistisk bögfest är ju inte det sämsta.

Björn Berglund/TT

The post Charmig bögfest first appeared on Opulens.

FILMATISERING. Jenny Jägerfelds första vuxenroman “Blixtra, spraka, blända!” ska bli film. För regi och manus står Ylva Forner som vill utforska “en ny typ av blommig och utmanande exhibitionistisk feminism, gränslöshet och kvinnlig vänskap – allt insvept i rosa vulkanrök” förklarar hon i ett pressmeddelande.

Romanen kom 2018 och handlar om det litterära stjärnskottet Penny Löwe, strax över 20 år som bränt hela förskottet till nästa bok under en vistelse i London tillsammans med sin idol, den skånska Youtubestjärnan Lola. Viktiga teman är destruktiv vänskap och kreativa låsningar.

“Jag vill göra en film som utforskar de stora frågorna om kreativitet och kall, konstnärskap och vad äkthet egentligen är” säger Ylva Forner i pressmeddelandet.

Filmen ”Blixtra, spraka, blända!” beräknas ha premiär 2024.

The post Roman av Jenny Jägerfeld blir film first appeared on Opulens.