PROSA. Anna Remmets har läst Magnus Västerbros “Den svarta boken: Små berättelser om död och förvandling” och konstaterar att hon njöt av åkturen genom mörkret.

Den svarta boken: Små berättelser om död och förvandling
av Magnus Västerbro
Albert Bonniers förlag

På den svartvita omslagsbilden av 1500-talskonstnären Agostino Veneziano drar en hord av mer eller mindre oidentifierbara monstrositeter fram. Den barocka stilen, där alla kroppar vrider sig i onaturliga vinklar förstärker det kusliga och bisarra.

Det är ett synnerligen väl valt omslag för journalisten och författaren Magnus Västerbros (vad jag kan se) första skönlitterära bok.

Den svarta boken är en samling texter, en del med fiktiva eller historiska förlagor, andra rena fantasier, som på olika sätt kretsar kring död och fasa. Västerbro har tidigare skrivit hyllade historiska böcker om bland annat svält, pest och vålnader, så detta är välkänd mark för honom.

The post En liten godispåse av mörker first appeared on Opulens.

TV-SERIE. Sammantaget är detta en imponerande berättelse, en fantastiskt skickligt klippt tv-serie och ett omtag på vampyrgenren, skriver Christoffer Andersson.

Post Mortem: Ingen dör i Skarnes
Netflix

Den brinnande frågan i Harald Zwarts och Petter Holmsens Post Mortem: Ingen dör i Skarnes är de problem barnen ärver och måste leva med.

Live (Kathrine Thorborg Johansen) och Odd Hallangen (Elias Holmen Sørensen) är två syskon i Skarnes som var och en kämpar med ett nedärvt problem: Odd försöker hålla familjeföretaget vid liv i skuggan av pappa Arvid (Terje Strømdahl) trots brist på säljkunskaper. Live kämpar med det mystiska mörker hon ärvt från mamma Madeleine (Kristin Jess Rodin). Ett mörker som gör att hon vaknar upp från de döda och törstar efter blod.

Serien tar språng när Live hittas död på en äng utanför Skarnes och hon bedöms som död tills hon vaknar upp på obduktionsbordet. Det är upptakten till en nordisk noir- och vampyrberättelse du aldrig sett maken till förut.

Efter några avsnitt är det lätt att tänka sig hur den här serien pitchades till produktionsbolagen: ett helt vanligt vårdbiträde vaknar upp från de döda som en vampyr. Fast utan huggtänder, romanser och fladdermöss. Realismen är uppskruvad till diskbänksnivå men historien som rullas upp är allt annat än vardaglig.

Sensmoralen är solklar: familjen kan vara både en livlina och akilleshäl. I det här fallet talar vi om rejäla akilleshälar. Harald Zwart och Petter Holmsen har tagit ett ganska tråkigt drama i en liten norsk småstad och kryddat det med vampyrism. Det är faktiskt imponerande.

Att serien blivit så sevärd måste ändå främst tillskrivas redigeringsteamet (Simen Gengenbach, Jens Peder Hertzberg och Morten Rørvig) därför att allt överflödigt är bortklippt och därför att kemin mellan Kathrine Thorborg Johansen och Elias Holmen Sørensen så starkt lyser igenom det murriga noir-filtret.

Man undrar nästan hur lång tid de spenderade ihop innan inspelningen började… Och lägg märke till intensiteten, hur Zwart och Holmsen får ut varje uns av Thorborg Johansen och Sørensen. Sørensen är visserligen ingen utpräglad gråtare men likväl kan han få bilden att vibrera av ångest.

Sammantaget är detta en imponerande berättelse, en fantastiskt skickligt klippt serie och ett omtag på vampyrgenren.

The post En vampyrberättelse utan motstycke first appeared on Opulens.

VAMPYRER. Jim Jarmuschs filmer är alltid underhållande, men de är också alltid mer än så, skriver Tobias Magnusson som tipsar om Only lovers left alive som går att se på SVT Play just nu.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Only lovers left alive 
Regi och manus: Jim Jarmusch
Skådespelare: Tom Hiddleston, Tilda Swinton, Mia Wasikowska, John Hurt, Jeffrey Wright mfl.
På SVT Play t.o.m 7 april

“Det finns något som är värre än döden, att aldrig kunna dö”, suckar Klaus Kinski som Dracula i Herzogs Nosferatu från 1979. I Jim Jarmuschs originella vampyrfilm Only lovers left alive (2014) möter vi en annan deprimerad vampyr. Adam (Tom Hiddleston) lever ett eremitliv i ett gotiskt krypin i spökstaden Detroit. Hans stora kärlek Eve (Tilda Swinton) lever i Tanger, men återvänder till honom då hon oroas över hans depression.

Orsaken till Adams nedstämdhet beror på människorna, eller zombier som han föredrar att kalla dem, och deras oförmåga att handskas med kunskap. Nu slåss människorna över olja, snart är det vatten, förutspår Adam. Samtidigt föraktar han zombiebeteendet att inte se skönheten när någon förklarar den; att betrakta pekfingret när någon pekar mot stjärnorna.

Själva har Adam och Eve en utvecklad smak för inte bara blod utan också kunskap och kulturupplevelser. Under århundradena har de utvecklat en sensibilitet för det som är värdefullt i livet. Adam, som med sin gothrock-stil för tankarna till Ian Astbury, är en genialisk musiker som får kickar av att köpa upp gamla vintagegitarrer. Eve å sin tur har all tid i världen att läsa böcker.

Deras gemensamma vampyrvän, och blodlangare, är den engelske dramatikern Christopher Marlowe (John Hurt), som författade berättelsen om Faust, Den tragiska historien om Doktor Faustus. Enligt legenden flydde han undan rättvisan, anklagad för bland annat falskmynteri och homosexualitet.

Marlowe sägs ha fejkat sin egen död för att komma undan och fortsatte att skriva sina verk under Shakespeares namn. (Jarmusch sällar sig till de konspiratoriska Marlovianerna som anser att samstämmigheten mellan Marlowes och Shakespeares språkbruk och stil är total och att detta pekar på att Shakespeare inte själv stod bakom sina verk.)

Filmen kretsar kring kärlekshistorien men handlar mer om att kärleken till konst, musik, natur och andra individer gör livet värt att leva. När kulturen förpestas hotas livet.

Adams och Eves nattliga bilfärder i Detroit är en färd genom en stad i ruiner. Och för att tydliggöra varför Adam trivs bäst för sig själv tar han med Eve till Michigan Building — en tidigare magnifik teaterbyggnad i renässansstil som gjorts om till ett simpelt parkeringshus.

Jim Jarmusch gör alltid filmer som med lätthet rör sig från lowbrow till highbrow. Exempelvis gjorde han en lyckad dekonstruktion av westerngenren med Dead man (1995), där han förde fram civilisationskritik genom att utgå från poeten William Blake. I Ghost Dog (1999) bussade han en svart samuraj på den italienska maffian, vilket blev en slående bild av hur upprätthållandet av kulturella koder leder till våldsamheter.

Only lovers left alive är en skräckis om hur livet utan kultur kommer att te sig. För mig genererar den med sina många litterära anspelningar lust till läsning. Med lätt hand vispar Jarmusch ner referenser till Ulysses, Don Quixote, Den store Gatsby, Infinite Jest, Hamlet och Frankenstein. Att vampyrer slukar böcker är i alla fall ett som är klart.

The post På SVT Play: Vampyrer med kulturtörst first appeared on Opulens.