POESI. Tidskriften 20TAL:s scen för unga poeter, AKT UNG!, har 10-årsjubilieum.

AKT UNG! Har fungerat som en plattform för unga nya poeter sedan 2012. Cirka 140 poeter har läst sina texter där sedan evenemangets första år. I år skickade cirka 130 unga poeter in manus, från vilka 12 ny valts ut för att läsa.

De unga poeterna är Asta Broe Borch, Ali Alonzo, Nadja Gollbo, Daniel Gustafsson, Julia Videgård, Ella Munday, Emilia Hasselquist Langefors, Maja Schein, Andreas Haglund, Frej Haar, Anna Kristiansson, Liza Tegel, och är födda mellan 1992-2003.

AKT UNG!:s tioårsjubileum äger rum på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm  – samma plats där evenemanget anordnades för första gången – lördag den 14 maj klockan 19.

Anna Brynhildsen

The post AKT UNG! firar 10 år first appeared on Opulens.

INFORMATIONSBEHOV. “Är det sant att Sverige har skickat skott till Ukraina?”, frågar ett barn i “Lilla Aktuellts” chatt om kriget. Barn och ungas oro får SVT att satsa mer på att nå ut med pålitlig information till barn via sociala medier.

Amanda Alvarsson/TT

The post Tiktok hjälper SVT informera barn om kriget first appeared on Opulens.

GÄNGKRIMINALITET. I spåren av mordet på rapparen Einàr försvinner de komplexa förklaringarna. Ulf Stenberg, som gör verklighetsbaserad teater om unga kriminella, kallar debatten om gangsterrap för en rökridå.

– Ingen blir gängkriminell för att de lyssnar på en viss musik.

Hur kan en ung pojke ta upp en pistol och skjuta en annan person i huvudet? Om man inte förstår den verkligheten blir det svårt att bedriva ett förebyggande arbete. Det menar Ulf Stenberg, grundare av Teater Fryshuset som tillsammans med Emil Rosén Adsten har lyssnat till och berättat unga människors historier om kriminalitet och utanförskap i 14 år.

Elin Swedenmark/TT

The post “Ingen blir gängkriminell av en viss musik” first appeared on Opulens.

NY RAPPORT. “Det betyder inte att porren helt plötsligt är oskadlig för unga men att den alarmistiska stämningen som råder i debatten idag kanske inte är helt befogad”, skriver Amra Bajric som menar att vi bör fokusera på de verkligt utsatta, kvinnorna och barnen i porrbranschen.

Rat Park (råttparken) var en serie av studier som utfördes på labbråttor. Studierna slog hål på många myter kring drogberoende. Mellan 1978 och 1981 visade den kanadensiske psykologen Bruce K Alexander och hans team att droger visserligen var beroendeframkallande men att ens omgivning mer än drogen själv avgjorde hur svårt ens beroende blev.

Framför allt drogs paralleller till mänskligt narkotikaberoende och vem som var mer benägen att fastna i det. Tidigare studier gick ut på att råttan fick välja mellan två behållare, en med näring och en med morfin. Råttan som satt ensam i en bur blev beroende av morfinet till den grad att den slutade dricka ur behållaren med näring och till slut dog. Han byggde en hel park för råttan som var 200 gånger så stor som en vanlig råttbur. I parken fanns flera andra råttor av båda könen, plats att para sig på, leka och äta. Råttan fick ett helt litet minisamhälle med sällskap och olika sorters stimulering. Alexanders hypotes var enkel. Resultaten visade råttan visserligen drack från morfinbehållaren då och då men drogen tog inte på något vis över råttans liv.

Slutsatsen som gjordes var att en person är mer benägen att utveckla ett drogberoende och fastna i det om hens socioekonomiska förhållanden är svåra. Isolering, psykisk sjukdom, fattigdom och brist på utbildning tillsammans med tillgänglighet av narkotika är riskfaktorer. Liknande faktorer verkar nu visat sig gälla porrkonsumtion.

Ibland är vissa sanningar så pass vedertagna att vi glömmer bort att alla sanningar mår bra av att ifrågasättas och testas då och då. Debatten om porrens påverkan på barn och unga innehåller en rad sanningar som nu ifrågasätts. Tyvärr är det så att varken unga med osund syn på sex och samlevnad eller kvinnor och barn som råkar illa ut i porrindustrin får stå i fokus för debatten. Länge har det varit självklart att porrkonsumtion i tidig ålder kan leda till porrberoende, imitation av skadliga sexuella praktiker i ung ålder. Vida känt har det varit att mycket porrtittande leder till svårigheter att tända på ”vanligt sex” och problem att utveckla och behålla djupare känslomässiga relationer med en partner.

Barnombudsmannen har nyligen publicerat en kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga. Kartläggningen visar bland annat att antalet unga som tittar på porr idag är färre än för 17 år sedan men allt fler tittar ofta. Unga tycker över lag att porr förmedlar könsstereotypa bilder av relationer och sex men samtidigt växer den mindre grupp som tittar mycket på porr. Den gruppen består främst av killar som lider av psykisk ohälsa. Rapporten slår även fast att det inte finns något samband mellan porrkonsumtion och risken att begå sexuella övergrepp. Övertygelsen om att unga imiterar våldsporr och därmed begår övergrepp verkar nu utmanas. Isolering, psykisk ohälsa, svår hemmiljö tillsammans med porrens enorma tillgänglighet leder till att en grupp kommer utveckla ett ohälsosamt beteende kring det.

Slutsatsen är dock inte att porr i sig är ofarligt eller bör ursäktas. Det är oavsett en hemskt exploaterande och nedbrytande bransch att befinna sig i som kvinna. Däremot så finns det något hoppingivande i BO:s rapport och det är att porrens inverkan inte verkar ha förödande negativ inverkan på unga så som vi hittills antagit. Rapporten visar att unga porrkonsumenter kan skilja mellan det som skildras i porren och verkliga sexuella relationer och praktiker. En stor anledning till det tros vara att unga idag är uppvuxna med internet och därmed har en inbyggd skepsis och vana kring dess användning.

Det betyder inte att porren helt plötsligt är oskadlig för unga, men att den alarmistiska stämningen som råder i debatten idag kanske inte är helt befogad. Nu kan vi kanske äntligen fokusera på de verkligt utsatta: barnen och kvinnorna som befinner sig i branschen, som våldtas, skadas, säljs och utnyttjas för andras högst tillfälliga njutning.

The post Porrens verkliga offer glöms bort first appeared on Opulens.

GRÄNSER. SVT barn satsar på temat “stopp min kropp” i höst, i flera olika program. Tonåringar såväl som yngre får lära sig om dickpics, porrlänkar och att sätta gränser.

Dokumentärserien “Snart 13” följer till exempel ett tjejgäng i Oskarshamn, som bland annat utsätts för dick pics och porrlänkar. Serien “Jobbigt” behandlar också sexuella trakasserier och i serien “Strula” skildras bland annat otrygghet i skolan, grupptryck och så kallad “slut-shaming”.

“Samtidigt som vi tar upp ‘snackisämnen’ som åldersgräns på energidryck, äckliga skoltoaletter, stimmiga skolmatsalar och märkeshets, så ser vi helt klart ett behov hos barnen att lyfta ännu känsligare och tyngre ämnen än vad vi gjort tidigare. Det är den sorgliga verkligheten och barnen behöver vårt stöd här”, säger Madeleine Adaktusson producent på SVT Barn, i ett pressmeddelande.

De olika redaktionerna har gjort research och rådgjort med experter inför programmen. Alla program baseras på målgruppsundersökningar med unga och enligt programchefen Anna Alandh är “det nya normala” en mer otrygg tillvaro.

Även för de små lyfts samma tema, i Bolibompaklubben och Lilla Aktuellt. Där får man bland annat lära sig skillnaden på bra och dåliga hemligheter, och hur viktigt det är att larma om något känns fel.

TT NYHETSBYRÅN

The post SVT lär barn om kroppsgränser first appeared on Opulens.

FILMFESTIVAL. På torsdag drar Frame Filmfestival igång i Göteborg. En kortfilmsfestival som ska lyfta unga filmare på väg in i branschen och ge plats åt kortfilmer på bioduken.

Mellan 9-12 september pågår Frame Filmfestival i Göteborg, en festival för kortfilmer som arrangeras av Västra Götalandsregionens kulturförvaltning. På programmet står filmvisningar, samtal, inbjudna gäster, workshops, seminarier och prisutdelning i fyra olika tävlingsgrupper. Alla från 16 år och uppåt kan skicka in sina filmer, men målgruppen är i huvudsak unga.

– Vår motivation är att lyfta fram filmare på väg in i en bransch eller in i ett intresse, och öppna dörrar för unga filmare, säger Anna-Karin Johansson, festivalproducent.

Hon menar att det kan vara svårt för unga filmare att komma åt sammanhang att visa och se kortfilm på egen hand.

– Jag kan tänka mig att man hittar sammanhang genom skolan, internet eller att man kommer med i olika kortfilmspaket, men det finns inte så många tillfällen att se kortfilm på bioduken. Så det är kärnan för oss.

Frame Filmfestival har tagit emot 100 inskickade filmer och gjort ett urval på 35 stycken som kommer att visas under festivalen och tävla om olika priser. Tävlingskategorierna är Mellanvikt, Tungvikt, +27 och Konstfilm, där de två första är åldersbaserade och vinnarna skickas vidare att tävla i SM i Trollhättan på den nationella Novemberfestivalen. Filmerna tävlar även om publikens röster och pris från festivalens samarbetspartners.

– Vi krockar målgrupperna mot den professionella branschen och hoppas att tycke uppstår, säger Johansson.

Utöver filmvisningarna håller Gorki Glaser-Müller, som regisserat filmen Children of the Enemy, en workshop om att vara i team med sig själv. Det blir regi-gym med chans att träna sina regissörsmuskler med Göteborgsbaserade regissören Lisa Meyer och en workshop som fokuserar på konstfilm med konstnären Oscar Lara. För att nämna några av punkterna.

I år blir Frame filmfestival, som många andra evenemang, lite annorlunda från tidigare. En del av innehållet kommer att hållas på plats och en andra delar via nätet. De 35 utvalda filmerna visas både fysiskt på biografen Capitol i Göteborg under helgen och online under festivalens alla fyra dagar.

– Även om jag tycker att bion är viktig så ska det ju göras på ett bra och säkert sätt, säger Johansson.

Hon beskriver sina förväntningar inför helgen som ganska osäkra i och med att det var länge sedan de arrangerade någonting fysiskt.

– Jag har mest försiktiga förhoppningar om att vi på ett lagom och bra sätt ska få mötas och se och prata film, säger hon.

The post Dags för Frame Filmfestival för unga filmare first appeared on Opulens.

NYTT PRIS. 17-åriga Elisa Tallec från Stockholm vann första pris i den nya skrivartävlingen “Unga skriver för unga”.

Hon prisas för sin prosadikt “Maskrosbarn” som handlar om både lycka och sorg, och som, enligt juryn “fångar in det mest undflyende och förankrar det i verkligheten”.

Skrivartävlingen startades i höstas av Almaprisets företrädare i samarbete med Tensta konsthall för att uppmuntra unga människor att skriva och skildra samtiden under pandemin. Juryn med bland andra författarna Balsam Karam och Mårtén Sandén hade 253 inskickade bidrag från hela landet att välja mellan. Förstapriset är på 3 000 kronor.

Andrapriset på 2 000 kronor delas av 11-åriga Elmi Stenkvist Manen för “Konsten att behärska kraften” och 14-åriga Astrid Rimm för “Tragisk gudinna”. Den senare en berättelse som handlar om en tonårings pandemitillvaro.

TT Nyhetsbyrån

The post Dikten “Maskrosbarn” gav 17-åring förstapris first appeared on Opulens.

DEMOKRAGTIFRÅGA. De senaste årens insatser för att främja ett ökat läsande och förbättrad läsförståelse bland barn och unga har gett vissa resultat, visar internationella mätningar. Men ännu återstår mycket arbete.

– Det finns fortfarande stora utmaningar att ta tag i. Till exempel syns en tydlig minskning bland dem som läser på sin fritid varje vecka i åldersgruppen 16–25 år, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind under en pressträff tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström.

The post Läsråd ska få fart på barns och ungas läsande first appeared on Opulens.

PODD. Rosor är röda, violer är blå, men hur är det egentligen att skriva dikter för barn och unga? Idag möter Caroline Cabot författaren Mårten Melin, som skrivit över 80 böcker för en ung publik – varav åtta stycken är just diktsamlingar.  Det blir ett samtal som rör sig kring allt från hans senaste bok Min längtan kvar: Dikter om kärlek – tappad och hittad till serietidningar och framtidsutsikterna för Bamses mormor.

Bokad hos Cabot produceras av Ekström & Garay förlag. Om podcasten och tidigare avsnitt hittas här >>

The post Mårten Melin om att skriva dikter för barn och unga first appeared on Opulens.

UPPROR. Vi är många som vill att staden skall ta problemen med kvalitet i skolan, utanförskap och brottsbekämpning på allvar”, skriver Hanna Höie. Skolor runt om i landet står inför ett år med kraftiga besparingar. I Malmö pyr nu missnöjet och senaste dagarna har flera grupper  bildats av föräldrar för att protestera mot nedskärningarna.

För inte många dagar sedan fick min son, precis som alla skolbarn i Malmö, information av sina lärare om att ett barn hade mördats i vår stad. Vi hade på känn att det skulle komma i skolan så på väg dit den morgonen stannade vi till vid mordplatsen som ligger längs med skolvägen, precis utanför porten till en av sonens skolkamrater. Det är svårt att förklara för en åttaåring varför barn mördas några kvarter från hans skola. Det är svårt att förklara knarkpengar, gängkrig, bomber och våld.

Fortfarande hänger informationslapparna uppe i skolan om vart det går att vända sig om någon känner sig otrygg efter senaste tidens händelser. Polisen är väl synlig på torget om kvällarna och gravljusen kastar ett flackande ljussken över blommorna utanför pizzerian där ett av stadens barn dog.

Nu hänger ännu en lapp uppe i sonens skola, just bredvid den om otrygghet. En lapp från föräldrar som nu börjar kraftsamla mot stadens planerade nedskärningar i skolan. Föräldrar i gruppen Möllevångsskolan mot nedskärningar.

För precis två veckor efter mordet som skakade om min stadsdel, min stad och stora delar av Sverige nåddes vi föräldrar av beskedet att vår skola antagligen kommer förlora 8 anställda från och med januari månad. 10 procent av skolans personal.

I min sons skola går endast 55 procent av eleverna ut ur grundskolan med fullständiga betyg. Trots denna dystra statistik är det en fantastisk skola, med engagerade pedagoger, en trevlig skolmiljö för barnen och personal som kämpar järnet för varenda unge. Och det är många som räddas där, på Möllevångsskolan. Som träffar läraren, fritidspedagogen eller elevassistenten som skapar förutsättningarna för ett drägligt vuxenliv.

Vi vet att en bra skola och tillräckligt med fritidsaktiviteter för unga är preventiva åtgärder som fungerar. Forskningen visar att det är just här vi skall satsa för att undvika att barn fastnar i utanförskap eller kriminalitet. Vi vet att skolan desperat behöver mer resurser och fler vuxna per barn.

Men nu skall de bli färre. Inte bara i Möllevångsskolan, utan i hela Malmö. Och det verkar vara en nationell trend. Skolorna i Stockholm och Göteborg och en mängd andra kommuner står också inför ett år med kraftiga besparingar.

I vår skola verkar det i första hand bli elevassistenterna som försvinner denna gång. De som ger stöd till barn i behov av extra resurser. De som i sin tur skapar en dräglig skolmiljö för alla skolans barn. De som gör det möjligt för en lärare att stå där med 25 barn i klassen och ändå skapa en stimulerande lärandemiljö för varenda unge. Det är barnen som har störst behov av hjälp som kommer drabbas först, men det kommer få återverkningar som kommer att drabba alla barnen, skolans personal och alla föräldrar.

Och jag tänker på de ungarna som redan nu med beundrande blickar tittar på gänget med lite äldre pojkar och unga män som står i hörnan mellan skolan och parken med sina buntar av femhundralappar. Och jag tänker på vad ett vuxenliv utan att ha klarat grundskolan innebär i detta samhälle. Undrar hur många fler av barnen på min sons skola och alla stadens och landets skolor som tack vare årets budget smärtsamt kommer att bli medvetna om vad det innebär. Alla barnen som samhället så aktivt skiter i för att sedan förakta när de inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden eller hata när de blir kriminella.

Som om barnen inte känner det, som om de inte förstår vad de är värda i samhällets ögon. Allt snack om att ta i med hårdhandskar till de barn som aldrig fått känna på något annat.

Det låter så ihåligt i mina öron, allt snack om krafttag mot brottsligheten. Alla politikersamtal, allt snack om att krossa gängkriminaliteten. Vilka lögner de serverar. Satans hycklare.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Men nu pyr det i Malmös skolor. Vi är många som engagerar oss, skriver till politiker, skola efter skola bildar egna grupper mot nedskärningar, planerar demonstrationer och protester. Vi är många som vill att staden skall ta problemen med kvalitet i skolan, utanförskap och brottsbekämpning på allvar.

Vi har tröttnat på tomma ord om kraftsatsningar som endast följs upp av nedskärningar. Vi vill att alla stadens barn skall ha en framtid och att åren i skolan skall vara en lärorik, rolig och inspirerande upplevelse för alla elever. Vi vill de när de en dag lämnar skolan ska kunna göra det med huvudet högt. Vi vill att de ska vara uppfyllda av drömmar, förhoppningar och framtidstro, väl medvetna om att de är mest värdefulla vi har. De är ju vår framtid.

Vi vet att det innebär så oerhört mycket mer att satsa på trygghet än att öka anslagen för väktare. Det sistnämnda är något Malmö stad nu hittat utrymme för i sin nya budget.

The post “Snacket om att bekämpa brottsligheten är hyckleri” first appeared on Opulens.

UNGAS BLICK. 19 ungdomar ger sig ut i Malmö för att dokumentera gator. De jobbar parvis, och får en utvald gata att undersöka med hjälp av sina kameror under ett antal dagar. 19 andra ungdomar får ett annat fotografiskt uppdrag, att finna platser i staden där de trivs och fylls av energi. Vad händer i mötet mellan de unga och staden?

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Jag tog mig till stadsarkivets vernissage, Ungas bild av Malmö, för att ta reda på det. Man kan nästan kalla vernissagen för en happening, eftersom bilderna bara visades upp i lokalerna under en enda solig fredagseftermiddag i augusti . Utvalda bilder är också tillgängliga i stadsarkivets väldiga digitala bildbank.

I ett av utställningsrummen pågår två parallella bildspel, Smultronställen och Gatureportage. Jag står med ryggen mot väggen och låter blicken flacka mellan de hastigt skiftande projektionerna av Malmö, sedd genom så många olika ögon.

I en annan lokal bjuds på läsk och snacks och mingel, och längs ena långväggen är 20 fotografier uppsatta, och det är här jag får tag i Alex Kolfjord som sitter med en kompis i knät som han på skoj knuffar bort när han får klart för sig att Opulens vill göra ett reportage. Alex som går en fotolinje på gymnasiet är en av fotograferna i projektet, och han tar mig till de tre handledarna för detta omfattande sommarprojekt: Max Lewander, Jesper Klemedsson och Sarah Hirani. De berättar att ungdomarna som deltagit i projektet är mellan 15 och 19 år, och att de sammanlagt tagit uppemot 500 bilder tillsammans.

Så låter handledarna mig intervjua Alex och tre andra ungdomar – Yousef Sabih, Sandra Cruz och Baraa Debes – för att diskutera allt det som lett fram till utställningen.

Sandra Cruz som går naturvetenskaplig linje och är intresserad av människor och kultur, och Alex som förutom fotografering sysslar med skating, dokumenterade Axel Danielssons väg tillsammans, och de beskriver hur de med sina kameror liksom trevar sig fram till en början – vad finns egentligen att skildra? Lite folk, bilar, hus… Och så, efter ett par dagar börjar de se saker de inte sett förut. Sandra berättar om kritmålningar på gatorna, leksaker i trädgårdarna, skånska flaggor, detaljer som plötsligt känns viktiga.

Yousef och Baraa gör samma erfarenhet med sina respektive gator – Långgårdsgatan och Västra Varvsgatan – det krävs tålamod för att se.

Yousef sitter då och då på en pub och väntar in folk. Några värjer sig från kamerans cyklopöga, och några fångas i unika porträtt. ”Jag är intresserad av människor, historia, språk, men går naturvetenskaplig linje”, berättar han. ”Det här har varit ett väldigt kul sommarjobb, och mitt intresse för fotografering har växt.”

Baraa, som även han går Naturvetenskaplig linje, höll till i Västra hamnen, med sitt myller av turister och den enorma byggnaden Turning Torso ständigt i blickfånget.

Så vad tar de med sig från denna sommar?

”På eftermiddagarna satt vi och redigerade och delade bilder med varandra på stadsarkivet. Det gav massor av inspiration, man ville ut på gatorna igen och testa nya sätt att fotografera”, säger Sandra.

”Alex, det är fotografen i gänget”, lägger Yousef till.

”Man får bättre självförtroende när man möter okända och frågar dem om man får fånga dem på bild”, säger Baraa.

Sandra Cruz säger i slutet av vårt samtal: ”Det var skönt att gå utanför instagramramarna.”

Alla artiklar av Christian Wåhlander

The post Att vänta in närvaron first appeared on Opulens.

https://soundcloud.com/arbete-och-politik/special-organiseringsforum-2018

PODD. Intervjuer och samtal under Organiseringsforum 2018 utanför Bollnäs. Arbetarrörelsens spjutspetshelg som arrangeras av ungdomar från bland annat Unga Byggare, Seko, Målarförbundet m.m. 

Om podcasten Arbete och politik samt tidigare avsnitt >>

The post Special: Organiseringsforum 2018 first appeared on Opulens.