MUSIKSCEN. Den innovativa undergroundmusikscenen i Ugandas huvudstad Kampala har blivit ett hem för queera östafrikaner. Lagförslaget mot HBTQ+ som presidenten Yoweri Museveni nyligen godkänt kommer att förändra deras liv.

Ugandas president Yoweri Museveni har godkänt ett lagförslag mot HBTQ+ som kriminaliserar homosexualitet med tunga straff inklusive dödsstraff. The Guardian skriver att den underjordiska elektroniska musikscenen i huvudstaden Kampala blivit ett säkert utrymme för medlemmar i den östliga och centralafrikanska HBTQ+-gemenskapen och skapat en egen nisch i en redan blomstrande subkultur. Homofobin som ökar i hela samhället hotar denna gemenskap.

Ugandas HBTQ+-grupper har dokumenterat en snabb ökning av attacker sedan 2019, underblåst av en våldsam politisk retorik på tv och sociala medier. Attackerna har åtföljts av konspirationsteorier. Som ett resultat tvingas många artister överväga sin framtid i Kampala.

The post Lagförslaget mot HBTQ+ påverkar undergroundmusiken i Uganda first appeared on Opulens.

DÖDSSTRAFF. Uganda har en av världens strängaste lagar mot homosexualitet. Ett nytt lagförslag kan göra straffskalan än mer sträng. Landets president Yoweri Museveni har vetorätt och kan eventuellt stoppa de föreslagna straffskärpningarna. 

Vice rapporterar att Ugandas parlament har antagit en av världens strängaste anti-homosexualitetslagar, som gör det olagligt att identifiera sig som homosexuell och inför straff för vissa handlingar som innebär en skärpning av straffskalan. Denna nya lag skärper landets 2014 års anti-homosexualitetslag genom att kriminalisera tillhörighet till hbtq-rörelsen. Lagförslaget skulle, om det antas av presidenten, innebära livstids fängelse för homosexuellt umgänge och dödsstraff för alla som är bedöms ha gjort sig skyldiga till “värsta graden av homosexualitet”, ett tänjbart begrepp.

Det införs också ett femårigt fängelsestraff för “främjande av homosexualitet” medan en person som berör någon “i avsikt att begå homosexualitet” eller befinns skyldig till “brottet homosexualitet” kan få ett fängelsestraff på mellan 1o och 20 år. President Yoweri Museveni kan nu besluta att antingen skriva under det nya lagförslaget eller lägga in sitt veto. Human Rights Watch har uppmanat regeringen att förkasta lagförslaget och sagt att det “skulle bryta mot flera grundläggande rättigheter … (och) rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet, integritet, jämlikhet och icke-diskriminering.”

The post Sträng anti-homosexualitetslag i Uganda kan bli än värre first appeared on Opulens.

AMBASSADÖR. Tusse Chiza, artist och i fjol Sveriges representant i Eurovision Song Contest, blir ny Sverigeambassadör för FN:s flyktingorgan UNHCR. Tusse kommer ursprungligen från Kongo-Kinshasa och tillbringade tre år som flykting i Uganda innan han som åttaåring kom till Sverige.

“Därför känns det helt naturligt för mig att vara ambassadör för Sverige för UNHCR, som samlar in pengar till UNHCR:s arbete över hela världen. Jag minns tydligt när UNHCR:s bussar körde in i flyktinglägret i Uganda. Det var den bästa dagen på hela månaden”, säger han i ett pressmeddelande.

Åsa Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR Sverige beskriver Tusse som en drömkandidat och den perfekta representanten för organisationen.

TT NYHETSBYRÅN

The post Tusse blir ambassadör för UNHCR first appeared on Opulens.

KRIG. Världen bevittnade ökade militära utgifter under pandemiåret 2020 enligt en nyutkommen SIPRI-rapport. Uganda stod för den största ökningen från föregående år med en ökning på 46 procent jämfört med året innan. Landet har rutinmässigt ökat sina satsningar på militären i samband med val, visar vår granskning.

Denna artikel publicerades från början av författaren via Global Bar Magazine 

Siffrorna för Uganda blir ännu starkare om man jämför statistiken över två år. 2019 ökade landet sina militärutgifter med 52 procent. På två år har Uganda därmed mer än fördubblat sin militärbudget, från 408 till 984 miljoner USD. Samtidigt fick landet under året 666 miljoner kronor i bistånd från Sverige, varav en stor del gick till stöd till internflyktingar, förmedlat genom bland annat FN-systemet.

Uganda höll ett val i januari 2021, ett val där militären ökade sin närvaro i landet och aktivt störde oppositionens valkampanjer. Genom att analysera SIPRIs statistik kan Global Bar Magazine visa att en liknande ökning skedde inför valet som hölls 2011. År 2010 fördubblade Uganda sina militärutgifter och landet behöll utgifterna på samma nivå under 2011. Inför presidentvalen har demonstrationer slagits ner, oppositionen övervakats och en obefogat stor militär närvaro funnits över hela landet.

Ugandas president, Yoweri Museveni, som själv tog makten 1986 efter ett långt inbördeskrig, ser militären som en garant för att behålla makten. Förutom att störa och agera som polis bekämpar Ugandas militär milisen Allied Democratic Forces (ADF) som terroriserar lokalbefolkningen både i DRK och Uganda. Många experter anser att utgiftsökningen i själva verket skedde för att bekämpa den politiska oppositionen inför presidentvalet i januari i år.

Här kan du jämföra Ugandas militärutgifter över åren

Myanmar, med en 41-procentig uppgång 2020, hamnar på andra plats. Landet ökade anslagen till militären kraftigt i fjol. Därefter kommer Tchad som hade en 31-procentig tillväxt 2020. I både Uganda och Myanmar är den demokratiska utvecklingen högst oroande och förbunden med militariseringen. 

Begreppet den militära bördan avser ett lands militära utgifter som en del av BNP och mäter militärens relativa ekonomiska börda på ett land. I fjol ökade den militära bördan med 0,2 procent vilket utgör den största ökningen sedan den globala ekonomiska krisen 2009. Enligt SIPRI beror detta på att effekterna av covid-19 innebar en ekonomisk recession medan militärutgifterna fortsatt enligt budget eller steg i förhållande till andra utgifter. 

Ett antal utvecklingsländer ligger i toppen av kategorin länder som lägger mest på militären i förhållande till sin BNP. Oman lade 11 procent av sin BNP på militären, Saudiarabien 8,4 procent, Kuwait 6,5 procent och Jordanien 5 procent. (Israel placerar sig mellan de två sistnämnda med 5,6 procent.) De andra fem är Algeriet med 6,7 procent, Azerbajdzjan, 5,4 procent, Armenien 4,9 procent, Marocko 4,3 procent och Ryssland med samma siffra. 

Räknat per världsdel steg militärutgifterna mest i Afrika (5,1 procent). Indien spenderade 2,1 procent mer än 2019 och 34 procent mer än 2011, mycket på grund av konflikten med Pakistan över Kashmir, gränskonflikten med Kina och maktkampen med Kina över inflytande i Asien och Oceanien. Algeriet spenderar i särklass mest på militären i Nordafrika och i hela Afrika. I Afrika söder om Sahara ökade de militära utgifterna för första gången sedan 2014. Mexikos militära omkostnader höll sig på en stabil nivå från föregående år och härleder sig till stor del till kampen mot drogkartellerna. 

Två länder sticker dock ut – USA och Kina – som tillsammans står för mer än hälften av alla militärutgifter i världen. USA ensamt representerar 39 procent av de globala militäromkostnaderna.

The post SIPRI: Ugandas militärutgifter ökas mest first appeared on Opulens.