<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>tutsier - Opulens</title>
	<atom:link href="https://www.opulens.se/tag/tutsier/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.opulens.se</link>
	<description>Sveriges dagliga kulturmagasin</description>
	<lastBuildDate>Wed, 07 Dec 2022 15:13:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.5</generator>

<image>
	<url>https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2019/03/cropped-favicon512x512-32x32.png</url>
	<title>tutsier - Opulens</title>
	<link>https://www.opulens.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Ömsint porträtt av en mor i skuggan av ett folkmord</title>
		<link>https://www.opulens.se/litteratur/omsint-portratt-av-en-mor-i-skuggan-av-ett-folkmord/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Gregor Flakierski]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Dec 2022 15:13:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[berättarkonst]]></category>
		<category><![CDATA[folkmord]]></category>
		<category><![CDATA[Folkmordet i Rwanda]]></category>
		<category><![CDATA[Gregor Flakierski]]></category>
		<category><![CDATA[prosa]]></category>
		<category><![CDATA[roman]]></category>
		<category><![CDATA[romankonst]]></category>
		<category><![CDATA[Rwanda]]></category>
		<category><![CDATA[Scholastique Mukasonga]]></category>
		<category><![CDATA[tutsier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.opulens.se/?p=66728</guid>

					<description><![CDATA[<img width="1024" height="682" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-1024x682.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Scholastique Mukasonga. (Foto: Wikipedia)" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" fetchpriority="high" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-1024x682.jpg 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-300x200.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-600x400.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-768x512.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-480x320.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-750x500.jpg 750w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild.jpg 1280w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p>FOLKMORD. Gregor Flakierski konstaterar att ”Barfotakvinnan” av Scholastique Mukasonga är ett ömsint porträtt av författarens mor, en elegi efter att ett folkmord ägt rum, och inte minst en hyllning till kvinnorna i Rwanda. Barfotakvinnan av Scholastique Mukasonga Översättning: Maria Björkman Bokförlaget Tranan I Scholastique Mukasongas prisbelönta roman ”Madonnan vid Nilen” skildras förspelet till folkmordet i Rwanda. En miljon människor, tutsier och hutuer som vägrade delta i massakern, mördades på ett brutalt sätt, medan det internationella samfundet, med de forna kolonialmakterna Belgien och Frankrike, och katolska kyrkan i spetsen tigande åsåg mördandet. Med de dödade gick en hel värld, en kultur</p>
<p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/omsint-portratt-av-en-mor-i-skuggan-av-ett-folkmord/">Ömsint porträtt av en mor i skuggan av ett folkmord</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<img width="1024" height="682" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-1024x682.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Scholastique Mukasonga. (Foto: Wikipedia)" style="float:left; margin:0 15px 15px 0;" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-1024x682.jpg 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-300x200.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-600x400.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-768x512.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-480x320.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-750x500.jpg 750w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild.jpg 1280w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figure id="attachment_66729" aria-describedby="caption-attachment-66729" style="width: 1280px" class="wp-caption aligncenter"><img decoding="async" class="size-full wp-image-66729" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild.jpg" alt="Scholastique Mukasonga. (Foto: Wikipedia)" width="1280" height="853" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild.jpg 1280w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-300x200.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-600x400.jpg 600w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-1024x682.jpg 1024w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-768x512.jpg 768w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-480x320.jpg 480w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Scholastique-Mukasonga-Toppbild-750x500.jpg 750w" sizes="(max-width: 1280px) 100vw, 1280px" /><figcaption id="caption-attachment-66729" class="wp-caption-text"><em>Scholastique Mukasonga. (Foto: Wikipedia)</em></figcaption></figure>
<p><strong>FOLKMORD. Gregor Flakierski konstaterar att ”Barfotakvinnan” av Scholastique Mukasonga är ett ömsint porträtt av författarens mor, en elegi efter att ett folkmord ägt rum, och inte minst en hyllning till kvinnorna i Rwanda.</strong><span id="more-66728"></span></p>

<p><em><strong>Barfotakvinnan</strong></em><br />
av <strong>Scholastique Mukasonga</strong><br />
Översättning: Maria Björkman<br />
Bokförlaget Tranan</p>
<p><img decoding="async" class="alignleft wp-image-66730 size-medium" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Mukasonga-Barfotakvinnan-omslag-198x300.jpg" alt="" width="198" height="300" srcset="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Mukasonga-Barfotakvinnan-omslag-198x300.jpg 198w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Mukasonga-Barfotakvinnan-omslag-300x454.jpg 300w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Mukasonga-Barfotakvinnan-omslag-331x500.jpg 331w, https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2022/12/Mukasonga-Barfotakvinnan-omslag.jpg 437w" sizes="(max-width: 198px) 100vw, 198px" /></p>
<p>I Scholastique Mukasongas prisbelönta roman ”Madonnan vid Nilen” skildras förspelet till folkmordet i Rwanda. En miljon människor, tutsier och hutuer som vägrade delta i massakern, mördades på ett brutalt sätt, medan det internationella samfundet, med de forna kolonialmakterna Belgien och Frankrike, och katolska kyrkan i spetsen tigande åsåg mördandet. Med de dödade gick en hel värld, en kultur under.</p>
<p>”Barfotakvinnan” är Mukasongas andra bok på svenska, det är en berättelse om hennes mor, hon som mördades i likhet med större delen av författarens familj. Men det är lika mycket en skildring av en förlorad värld och en krossad kultur.</p>
<p>Lika sakligt som kärleksfullt beskriver Mukasonga ett tätt sammanhållet samhälle i skärningspunkten mellan tradition och modernitet, och som dessutom lever i skuggan av trakasserier, förföljelser och ett tilltagande hot om våld och utplåning. Massakrer på tutsier hade förekommit tidigare, och folkmordet 1994 föregicks av deportationer av tutsier till ogästvänliga trakter där de hindrades från att bedriva sin traditionella boskapsskötsel.</p>
<p>I förvisningen försöker man fortfarande att slå vakt om sina gamla sedvänjor. Man vill gärna bevara de traditionella sätten att odla mat och brygga drycker, bygga hus, använda beprövade medicinalväxter, upprätthålla hierarkier och könsroller, och arrangera lämpliga äktenskap.</p>
<p>Och man tillber både Jungfru Maria och Ryangombe och andra mäktiga andar. Skillnaden är kanske inte så stor som man skulle kunna tro. Hur skiljer sig tron på andeväsen och förebud från dyrkan av det ”heliga” vattnet från Lourdes?</p>
<p>Det traditionella tutsisamhället är inte heller främmande för nymodigheternas lockelser. Man drar sig inte för att i vissa avseenden ta efter de ”högre stående”, det vill säga sådana som gärna imiterar de vitas beteenden. Utbildning står högt i kurs, man uppskattar underkläder, vill gärna ha glasögon och ett avträde inomhus.</p>
<p>Mukasonga varken romantiserar eller exotiferar, hon skildrar sin mor och det samhälle som hon själv växte upp i konkret och osentimentalt, med mild humor och godmodig ironi.</p>
<p>Men ingenting kan ändra det faktum att en de kommande morden hänger ödesdigert som en mörk skugga över berättelsen. De agerande är långt ifrån omedvetna om det. Det gör i ordning gömställen, det planeras i lönndom för flykt till grannlandet Burundi, och det är framför allt barnen som ska räddas till varje pris.</p>
<p class="Standard" style="tab-stops: 28.0pt 56.0pt 84.0pt 112.0pt 140.0pt 168.0pt 196.0pt 224.0pt 252.0pt 280.0pt 308.0pt 336.0pt;"></p>
<p>Ibland lyckas det, oftast inte. Mukasongas mor faller offer för mördarna, tillsammans med så många andra. Under tre månader dödas närmare en miljon människor. Mukasongas äldste bror får nio barn och hans mamma hoppas att åtminstone några ska överleva och föra släkten vidare. Lakoniskt konstaterar Mukasonga: ”Hon misstog sig”.</p>
<p>”Barfotakvinnan” är ett ömsint porträtt av författarens mor, en elegi efter att ett folkmord ägt rum, och inte minst en hyllning till landets kvinnor. ”Mödrarna Kurage finns överallt i dagens Rwanda”.</p>
<figure id="attachment_8020" aria-describedby="caption-attachment-8020" style="width: 199px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-8020" src="https://www.opulens.se/wp-content/uploads/2018/01/Gregor-Flakierski-e1647903878922.png" alt="" width="199" height="207" /><figcaption id="caption-attachment-8020" class="wp-caption-text"><b>GREGOR FLAKIERSKI</b></p>
<p>info@opulens.se</figcaption></figure><p>The post <a href="https://www.opulens.se/litteratur/omsint-portratt-av-en-mor-i-skuggan-av-ett-folkmord/">Ömsint porträtt av en mor i skuggan av ett folkmord</a> first appeared on <a href="https://www.opulens.se">Opulens</a>.</p>]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
