TILLSKOTT. Mira Bartov bli ny projektledare för musiken på SVT Kultur och Samhälle i Stockholm.

Hon kommer att projektleda utbudet inom Kulturstudion och ansvara för musikdokumentärer, konserter och föreställningar.

Mira Bartov är operaregissör, tidigare konstnärlig ledare för Folkoperan och sedan 13 år tillbaka professor i musikdramatisk gestaltning på Högskolan för scen och musik i Göteborg.

I ett pressmeddelande säger hon att det nya uppdraget handlar om att “fånga, föreviga och förmedla fantastiska ögonblick:

“Det handlar om att tillgängliggöra kulturella skatter för en stor och bred publik. Men också att vara med och skapa en plattform för den nya postpandemiska kulturen. Nu börjar kanske vår tids renässans, och jag är mycket stolt och glad att få förtroendet att ta del av den i och med SVT:s musikutbud.”

TT Nyhetsbyrån

HOMMAGE. SVT hyllar i sommar filmregissören Jan Troell som fyller 90 år den 23 juli.

Troell firas stort både genom visningar av några av de egna filmerna men också av Tom Alandhs nyproducerade dokumentär “Ett par dagar i november med Jan Troell” som går att se den 18 juli.

Men hyllningen rymmer också delvis nytt material från Troell själv som under våren tillsammans med sina medarbetare har gjort en nyklippt version av filmen “Bang!” från 1977.

Filmen handlar om en timid kemilärare, Magnus, som spelar tvärflöjt i en amatörorkester men drömmer om att komponera sin stora livsymfoni.

På 1970-talet hade Troell svårt att få finansiering till filmen som sedan blev nominerad till Guldpalmen på Cannesfestivalen och som dessutom gav huvudrollsinnehavaren Håkan Serner en Guldbagge.

Under juli visar SVT också många av Jan Troells filmer, däribland “Sagolandet”, “Ingenjör Andrées luftfärd” och “Uppehåll i myrlandet”, den sistnämnda med Max von Sydow i huvudrollen.

TT Nyhetsbyrån

“Vi på Saltkråkan” visades för första gången i SVT 1964 och har med tiden blivit en nationalklenod. Nu, nästan 60 år senare återvänder SVT till den fiktiva skärgårdsön och gör en nyversion.

– “Saltkråkan” är en serie som har berört många starkt. Det är en skildring av barns lek, en kärleksförklaring till skärgården och till sommaren. Det är en klassiker som vi vill lyfta fram och göra till en ännu starkare klassiker för kommande generationer, säger SVT:s vd Hanna Stjärne.

Den nya serien ska utspelas på 2020-talet – samtidigt som den bygger på Astrid Lindgrens originalmanus från 60-talet. Den produceras i samarbete med Astrid Lindgren AB, som drivs av Lindgrens familj.

– Serien utvecklades från början i samarbete med just SVT och vi tror att det kan finnas en poäng att lyfta fram en sådan här berättelse och sätta den i nutid, med stor respekt för att det är en väldigt speciell historia att berätta, säger Stjärne.

Arbetet med nyinspelningen har precis satt i gång och några fler detaljer, som rollbesättning och premiärdatum, vill man inte avslöja. Hanna Stjärne medger dock att uppgiften gör henne lite nervös.

– Det är många som har starka minnen förknippade med “Saltkråkan” och vi har mycket att leva upp till. Vi kommer att utveckla Saltkråkan med stor respekt och känsla för den här historien, och det jobbet börjar nu, säger hon.

SVT:s förhoppning är att “Saltkråkan” blir den första av flera nyinspelningar av Astrid Lindgren-klassiker. Produktionen är också en del av SVT:s nya lansering “Sveriges minne” – en stor satsning på att “skapa tv-minnen både för dagens och framtidens tittare”.

– Vi vill göra riktigt stora produktioner som har potential att bli nya klassiker, säger Hanna Stjärne.

Bland nyheterna finns kommande nya dokumentärer om Selma Lagerlöf och Evert Taube samt “Historien om Sverige” – en ambitiös dokumentärserie om Sveriges historia från istiden och framåt.

– Vi tar det riktigt stora greppet och vi kommer att göra det i nära samarbete med ett drygt 100-tal av Sveriges största historiker och arkeologer, som kommer att säkra att det här blir en riktigt spännande och relevant berättelse om Sveriges historia, säger Hanna Stjärne.

“Historien om Sverige” börjar spelas in i höst och SVT siktar på premiär hösten 2023.

I inlägget, som publicerades på onsdagen, riktar komikern och skådespelaren Bianca Kronlöf hård kritik mot SVT:s dokumentär “Persona non grata – Soran Ismail”. Hon riktar sig direkt till Ismail men också till sina manliga kollegor som hon menar distanserat sig från allvaret i de anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot honom.

Nu kommenterar Kronlöf responsen på inlägget och säger till Aftonbladet att hon var orolig inför publiceringen av inlägget.

– Jag kände en rädsla över hur folk skulle reagera, kommer folk missförstå med vilje, eller bli arga, kommer det här göra att jag inte får några jobb, säger hon.

Men det var just de rädslorna som gjorde att hon kände att hon var tvungen att publicera inlägget, säger hon:

– För rädslan gör också att folk är tysta i vår bransch när något händer. Jag hoppas att det här ska ge positiva effekter, att fler ska våga säga emot. Det här handlar inte bara om min bransch, det är en samhällsstruktur.

SVT har kritiserats från flera håll för dokumentären, som skildrar Soran Ismails liv efter att han blev anklagad och anmäld för flera sexualbrott efter metoo-hösten 2017. Förundersökningen lades ner och Ismail nekar till brott.

Jorun Collin, projektledare för dokumentären, framhåller att den är gjord för att “lyfta och problematisera svåra frågor” och ser den nu intensiva debatten om bland annat samtycke och rättssäkerhet som ett tecken på att man kanske lyckats.

Hon tycker inte att dokumentären är ett försvarstal för Soran Ismail.

“Vi har klippt bort alla frågor som ställs av produktionen och har bara med svaren, och vi har inte heller en speakerröst som förklarande tar tittaren i hand. Tittaren lämnas ensam att tolka det den ser. Med det sagt har jag svårt att förstå hur det här programmet kan ses som ett försvarstal, eller en reklamfilm för Ismail” skriver hon i ett mejl till TT.

ÖPPET BREV. Skådespelaren Bianca Kronlöf har skrivit ett öppet brev till komikern Soran Ismail som hon läser upp på sitt Instagramkonto, rapporterar SVT:s Kulturnyheterna.

I inlägget, som har visats över en miljon gånger sedan det publicerades på onsdagen, kritiserar skådespelaren också SVT för dokumentären “Persona non grata – Soran Ismail”. Hon ger samtidigt hela komikerbranschen en känga – i synnerhet sina manliga kollegor, som hon menar distanserat sig från allvaret i anklagelserna.

TT Nyhetsbyrån

Som vikarierande korrespondent för SVT bevakade Fouad Youcefi under fjolåret USA-valet och det amerikanska samhällets hantering av coronapandemin. När Kapitolium i Washington stormades tidigare i år var han SVT:s utsände på plats.

Manusförfattaren har en lång historia som film- och tv-branschens Askungen: slavande vid skrivmaskinen men aldrig bjuden på balen. Blev det succé fick regissören ta emot det mesta av kredden – blev det fiasko var det lätt att skylla på att manuset inte höll måttet.

Men nu har manusförfattarna äntligen fått sin prins, och han heter Netflix. Eller HBO. Eller rentav SVT Play. Med ett strömningslandskap som verkar utökas med en ny tjänst i månaden pågår en ständig kamp om nya historier, och människorna som kan koka ihop dem.

– När jag började jobba som manusförfattare 1995 så hade jag aldrig kunnat föreställa mig den här efterfrågan som finns i dag – branschen äter ju författare, säger Cilla Jackert, som ligger bakom SVT-succén ”Tunna blå linjen”.

Hon tog sig in i yrket via såpor, som gav unga manusförfattare en chans att pröva sina vingar. Men såporna dukade under och under många år fanns det inga sådana slussar in i branschen – inte förrän strömningsboomen slog till.

– Jag är så otroligt tacksam för att ha kommit ut i den här industrin nu, säger manusförfattaren Lisa Ambjörn.

Hennes karriär har gått i ett sedan hon tog examen från Stockholms Dramatiska Högskola 2018. Då hade hon redan fått jobbet som huvudförfattare för SVT-serien ”Sommaren 85”, och kanalen hade också tackat ja till hennes självbiografiska komediserie ”Sjukt”. Nu jobbar hon med dramaserien ”Young royals”, hennes första samarbete med Netflix.

– Det finns så mycket pengar och bredd i branschen nu och det gör att kanalerna vågar satsa på saker som sticker ut. Det är en jäkla dröm att få befinna sig i det. Det enda negativa är att tidsramarna pressas, eftersom alla vill komma ut med den bästa idén så fort som möjligt, säger Lisa Ambjörn.

Martina Österling på Albatros Agency är agent åt många manusförfattare, och hon märker tydligt den skenande efterfrågan – även på oprövade talanger.

– Det blir lättare och lättare att få in nya namn i manusrummen, eftersom det utvecklas så otroligt mycket tv-drama just nu. Det finns verkligen möjligheter för alla typer av manusförfattare. Och beställarna får fajtas om de bra projekten, säger hon.

Manusförfattarna jagas både av de kommersiella strömningsjättarna och av de traditionella tv-bolagen. När publiken efterfrågar kvalitetsserier på längden och tvären måste alla tänka nytt. Public service-kanalerna och de internationella strömningstjänsterna göder varandra, menar Lisa Ambjörn.

– Netflix mår bra av att SVT gör ”Tunna blå linjen”. ”Skam” hade bara kunnat finnas som ett tioårigt testprojekt på NRK, men den serien har inspirerat till massor av grejer som vi kan se på strömningsjättarna nu, säger hon, och får medhåll av Expressens tv-kritiker Mattias Bergqvist:

– Svenskproducerat drama är mycket bättre nu än för tio år sedan, rent generellt. Som en konsekvens av konkurrensen så måste alla höja sig, helt enkelt.

Pandemin har inte rubbat manusförfattarnas uppåtkurva, snarare tvärtom. Medan många andra filmarbetare fick lämna halvfärdiga inspelningar kunde manusförfattarna fortsätta som vanligt med att skriva på sin kammare.

Mattias Bergqvist hoppas att pandemin har gett dem tid att gräva djupt i lådorna och ta en ny utvecklingsvända med osålda projekt.

– Det finns alltid en risk i att när det ska vara mer och mer innehåll, att folk aldrig riktigt får chansen att landa i en idé och göra den så bra som möjligt. Men om den här pausen har gett dem en chans att vässa sina unika idéer, så kommer det att ge ännu bättre serier om några år.

Manusnestorn Cilla Jackert funderar på vilka som ska konsumera allt innehåll som produceras.

– Det görs så fruktansvärt mycket bra innehåll, det skrivs en massa fantastiska böcker, det görs en massa bra tv-serier och poddar. Vi har ju bara 24 timmar på dygnet – vem ska läsa, titta och lyssna på allt det här? Jag begriper faktiskt inte det.

Lisa Ambjörn tror att styrkan med ett myllrade strömningsutbud är att många olika sorters berättelser får plats.

– Det blir ett smörgåsbord av nischade små historier, där fler kan känna igen sig.

Fotnot: ”Sjukt” och ”Tunna blå linjen” finns att se nu på SVT Play.

SATSNING. SVT gör sin mest omfattande dokumentärsatsning om metoo hittills. I en serie berättad ur kvinnornas perspektiv ska SVT skildra hur metoo växte fram i Sverige hösten 2017.

“Det är en berättelse om en revolution som i mångt och mycket skymdes av debatten om några få mediemän och pressetiken. I själva verket var den en rörelse som förändrade Sverige i grunden och det ska vi försöka skildra”, säger Helena Olsson, programbeställare på SVT, i ett pressmeddelande.

Dokumentärserien planeras sändas hösten 2021.

“Vi är sedan snart ett år tillbaka i produktion av den här serien som i åtta delar låter kvinnor i alla åldrar och yrken i hela landet berätta historien om hur metoo-uppropen växte fram”, säger Helena Olsson.

TT Nyhetsbyrån

Soran Ismail anklagades för våldtäkt 2017 och har frivilligt valt att hålla låg profil offentligt sedan dess. Nu talar han ut och får ge sitt perspektiv, även om dokumentären “Persona non grata” inte undersöker sanningshalten i anklagelserna.