VÄVKONST. Utställningen ”Livet och trasornas väv”, belyser vävstolens betydelse för såväl hantverk som konstskapande. Anne Edelstam har sett utställningen och finner den mycket sevärd.

Livet och trasornas väv
Sven-Harrys Konstmuseum, Stockholm
Utställningen pågår t o m den 15 mars 2026

Vävkonst i historiskt perspektiv

I den omfattande utställningen ”Livet och trasornas väv”, på Sven-Harrys museum i Stockholm, får vi följa vävstolens utveckling från den historiska begynnelsen till dagens konstnärliga uttryck.

Här kan besökarna stifta bekantskap med såväl anonyma som välkända konstnärer och hantverkare.

Vävkonsten lockar åter

Unga konstnärer flockas till vävskolorna. De återupptäcker och förnyar våra mor- och farföräldrars gedigna hantverk och skänker det såväl återupprättelse som förnyelse.

Vad som en gång i tiden var den fattiga kvinnans sätt att utnyttja och återanvända allt från gamla sönderslitna kläder, lakan, dukar eller handdukar och väva samman materialet till trasmattor, har numera gett upphov till nya former av hantverk och därtill konstverk.

Vävstolar i fokus

Den flera meter långa trasmattan, som hänger i taket i det första rummet på Sven-Harrys, hittades i en gammal brudkista. Trasmattan hade vävts en gång i tiden inför ett stundande bröllop och rullats ut i den lokala kyrkan.

Den belyser början på historien om den tekniskt avancerade vävstolen. Flera vävstolar finns också med i utställningen och de unga kvinnor som sitter där och väver svarar glatt på besökarens frågor.

Kreativa uttryck

Redan i nästa rum möter vi vävnader som konstföremål snarare än bruksföremål. Utställningen fortsätter sedan i den andan med verk av 33 konstnärer. Märta Måås-Fjetterström, Barbro Nilsson och Viola Gråsten ställs sida vid sida med samtida konstnärer som Andreas Eriksson, Pia Ferm, Gustaf Helsing och Hans Thomsson för att nämna några.

Nu börjar många återupptäcka värdet av återbruk. Tiden för slit och släng borde vara förbi. Allt fler inser ju i allt högre grad att överkonsumtionen håller på att förstöra vår planet.

Glädjande nog är yngre generationer engagerade i detta. Det är alltså inte enbart teknologi, IT och AI som lockar unga människor. Det finns hos åtskilliga yngre ett stort intresse för det analoga och gediget men tidskrävande handarbete.

”Livet och trasornas väv” belyser således flera generationers kvinnohantverk samtidigt som vi får ta del av yngre generationers kreativa uttryck. Det är en synnerligen fascinerande och mycket sevärd utställning.

The post Vävkonst som fascinerar på Sven-Harrys first appeared on Opulens.

MODESKAPARE. Anne Edelstam har sett en utställning med kreationer av modeskaparen Azzedine Alaïa. Hon konstaterar att det rör sig om ett storartat konstnärskap på modets område.

Master of couture – Azzedine Alaïa
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm
Utställningen pågår till och med den 16 mars 2025
 

Azzedine Alaïa (1935 – 2017), uppväxt under blygsamma förhållanden i en tunisisk familj, utvecklades till att bli en ikon i modevärlden. Hans historia och framför allt hans haute couture-kreationer visas nu för första gången i Norden på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm.

Alaïas preferenser

Besökaren slungas direkt in i Alaïas värld via en hellång svart aftonklänning i entrén. Svart var hans favoritfärg. Annat som är utmärkande för honom är vita blusar i asymmetriska snitt, dragkedjor, snäva och kvinnliga, åtsittande kläder med spännande uppklippta detaljer, som gjorda för smala, långa kvinnor. Den första salen visar både svarta och vita haute couture-skapelser.

I nästa sal chockas besökarna av en knallrosa, snäv kreation med kapuschong. Den bars av en av hans favoritmodeller, Naomi Campbell, läser jag mig till.

Materialen Alaïa använde var bland annat lycra, jersey och läder. Allt för att framhäva kroppens kurvor. Det är framför allt svanken och baken som framhävs i hans stilrena kreationer.

Så blev Alaïa designer

I museets undervåning visas en intressant dokumentär om modeskaparens levnadslopp från Tunis till Paris, via New York och London.

Det var genom att hjälpa sin syster att tjäna lite extra pengar som han lärde sig att tillskära och skräddarsy. Azzedine Alaïa var egentligen inriktad på att bli skulptör och lyckades komma in på Beaux-Arts i Paris och en utbildning i skulptur. Det var tillfälligheter som förde in honom på modebanan i stället. Hans modekreationer framstår dock mer eller mindre skulpturala i sin framtoning. Grunden till dessa hade således lagts långt innan han blev en känd modeskapare.  

Slumpmässiga men betydelsefulla kontakter förde med sig att privatpersoner började beställa kläder av honom.

Uppmuntrad därigenom fortsatte han på denna bana. Så småningom kunde han köpa en fyrarummare i Paris.

Alaïa och mannekängerna

Där byggde han upp sina kollektioner vilka egentligen inte till en början var mer än beställningsjobb åt olika kunder. Sina mannekänger upptäckte han också på egen hand och fick därmed en personlig relation till samtliga. Mannekängerna deltog inte enbart i hans små, men raffinerade, modevisningar i hemmet/ateljén men även vid privata tillställningar, bland annat under hans många, ofta hemlagade, måltider.

Han ritade inte mycket, utan sydde och ändrade direkt på mannekängerna. Allt företog han sig i princip på egen hand, även om han så småningom hade assistenter som bistod honom.

Alaïas genombrott

Genombrottet kom på 1980-talet med hjälp av Thierry Mugler som uppmanade honom att skapa under sitt eget namn. Trots dåtidens mode med breda axlar och överdimensionerade plagg, gjorde hans åtsittande kreationer sensationsartad succé. Azzedine Alaïa hade nu blivit ett namn att räkna med inom haute couture.

Det hindrade honom inte från att fortsätta med sina minimala modevisningar i sin lilla våning.

Föll i glömska

Som den individualist och frihetsälskare han var, motsatte sig Alaïa också rushen med att skapa höst- och vår-kollektioner enligt konstens alla regler. Han skapade i sin egen takt och visade sina kollektioner när han ansåg att de var färdiga. Det ledde dock till problem för uppköparna och han föll mer eller mindre i glömska under 1990-talet.

Återkomsten

Alaïa fortgick dock med producera plagg åt sina trogna, privata kunder. Och dessa var inte vilka som helst. Bland de största stjärnorna i kundkretsen fanns till exempel Tina Turner och Grace Jones. Under 2000-talet kom han så i ropet igen, fick flera fina nomineringar och delgavs avsevärda retrospektiva utställningar, fram till sin död 2017.

Sammanfattningsvis måste Alaïa betraktas som en stor konstnär på modets område och en skulptural modedesigner i sin egen rätt.

The post Azzedine Alaïa ‒ en av de största modeskaparna first appeared on Opulens.

MOTSTÅND. En ung generation konstnärer tog tidigt ställning mot fascism i en konstmobilisering på 1930-talet. Några av dem blev Sveriges mest folkkära. Utställningen “Humanitet” på Sven-Harrys i Stockholm lyfter fram deras tro på konsten som motkraft.

The post Folkkära konstnärer varnade för fascismen first appeared on Opulens.