PROTEST. Storytel pausar sin verksamhet i Ryssland tillsvidare, uppger ljudbokstjänsten i ett pressmeddelande.

Beslutet inkluderar ett stopp för all innehållsproduktion och inköp av nytt innehåll i landet.

“Storytel känner stark solidaritet med det nödlidande ukrainska folket som är drabbat av krigets konsekvenser”, skriver bolaget i pressmeddelandet.

Storytel skriver att det är första gången som verksamheten stoppas på en “nyckelmarknad”.

“Vi kan bara beklaga att detta påverkar det passionerade och bokälskande ryska folket”, fortsätter bolaget.

TT Nyhetsbyrån

The post Storytel pausar sin verksamhet i Ryssland first appeared on Opulens.

LJUDBOKSPRIS. Jonas Gardells roman “Ett lyckligare liv”, Sammy Jeridis deckare “Ghettobröder” och familjehemsmamman Melinda Jacobs biografi om “Lilla hjärtat” har alla chans att vinna pris på galan Storytel awards.

Det står klart sedan ljudboksföretaget Storytel räknat publikens sammanlagt 60 000 röster och utsett de nominerade i sex olika kategorier.

Storytel awards äger rum den 31 mars.

TT Nyhetsbyrån

The post De kan vinna på Storytel awards first appeared on Opulens.

LJUDBÖCKER. Sofie Sarenbrant, Lucinda Riley och Mari Jungstedt ligger i topp när årets mest lyssnade ljudböcker sammanställs av Bookbeat och Storytel.

Bookbeat konstaterar att Lucinda Riley, som avled i sviterna av cancer i somras, är omåttligt populär hos lyssnarna.

“Lucinda Rileys serie ‘De sju systrarna’ har fått toppbetyg av användarna och är en av de mest uppskattade serierna hos Bookbeat genom tiderna. Vår data visar att nästan alla som påbörjar en av hennes böcker lyssnar hela vägen till slutet, trots att böckerna ofta är runt tjugo timmar långa”, säger Anna Riklund på Bookbeat i ett pressmeddelande.

Hos konkurrenten Storytel är det Sofie Sarenbrant som toppar listan över de mest lyssnade ljudböckerna.

“Vilken underbar nyhet! Stort tack till alla lyssnare som valt att ägna nästan tio timmar åt ‘Skyddsängeln’. Det är verkligen ingenting jag tar för givet, med tanke på det enorma utbud som finns på Storytel i dag. Och tack till Katarina Ewerlöf som har gjort en fantastisk inläsning av boken. Nu är jag extra peppad att försöka skriva en så bra uppföljare som möjligt”, säger Sofie Sarenbrant i ett pressmeddelande.

Mest lyssnade på Bookbeat

Mest lyssnade på Storytel

TT NYHETSBYRÅN

The post Bokfavoriterna som lyssnas mest first appeared on Opulens.

SAMARBETE. Script 46 har inlett ett samarbete med ljudboksföretaget Storytel för att ta böckerna till film- och tv-rutan. Mikael Törneman, VD, ser ny potential i en bransch i förändring.

Script 46, ett samarbete mellan Manushjälpen och Hazy Days Media, är ett företag som utvecklar bokmanus till synopsis för film och serie. De har nu inlett samarbete med ljudboksföretaget Storytel och har som agent för ett urval av Storytel Originals berättelser rätt att pitcha och sälja dessa vidare till produktionsbolag för film och tv.

– Dels drygar det här ut vår egen katalog men framför allt är det en testperiod där vi ser hur vi fungerar med Storytel och deras format, säger Mikael Törneman, VD för Script 46.

Han startade Script 46 för att skapa en självklar brygga mellan boken och filmen eller serien. När bolaget var igång och hade en kritisk massa av olika manus att arbeta med så började de diskutera med Storytel om ett samarbete. Storytel Originals har en sektion i sin verksamhet med egenskapade ljudberättelser som arbetas fram med respektive författare och har formateras som film och tv. Där såg Törneman potential.

– De fungerar som ljudböcker men vi såg närheten till film och serier, det är redan färdigpaketerat, säger Mikael Törneman.

Enligt honom är både han och Storytel hoppfulla och entusiastiska över samarbetet.

– Bådas förhoppningar är att vi ska lyckas placera någon av deras produkter hos ett produktionsbolag som är intresserade av att ta en option på det.

Samarbetet är också en slags förberedelse inför den marknad som Törneman menar kommer att uppstå under hösten. Han berättar om så kallad SVOD-stacking, som innebär att personer prenumererar på flera olika streamingtjänster på samma gång. Under pandemin har det blivit många, menar Törneman, men nu när restriktionerna lättar säger folk upp och lämnar tillbaka de abonnemang som de inte behöver.

– Det gör att ett krig om tittarna uppstår, och i det kriget är alla överens om en sak: Man kan bara slåss om den lokala publiken, med lokala produktioner, byggda på lokala manus, och där tycker vi att Script 46 har positionerat sig väl.

På Script 46 har man sett förändringen komma och därför förberett sig inför den under året som gått.

– Jag kände ivern när jag var i Stockholm förra veckan och träffade skådespelare, produktionsbolag, producenter, manusförfattare och regissörer. Det är en annan nerv just nu som är väldigt väldigt spännande skulle jag säga.

Törneman har 30 år bakom sig i film- och tv-branschen och tror att det finns en väldigt bra grogrund för att göra litteratur till film och serier. När en bok blir föremål för filmatisering menar han att de som läst boken även kommer att vilja se tv-serien eller filmen. På samma sätt som tittarna av en tv-serie eller film kommer att vilja läsa boken, om än inte i lika hög procent.

– Det betyder att de som filmatiserar en bok som sålts i exempelvis 300 000 exemplar, i princip har lika många inneboende tittare med sig redan på idéstadiet.

Törneman ger författaren John le Carrés bok The Night Manager från 1993 som exempel. När boken blev tv-serie 2016 sålde den 82 procent av sin totala försäljningsvolym på ett år, de andra 23 åren stod för de övriga 18 procenten.

En annan anledning till att det är tacksamt att välja böcker som underlag för film och serier menar Törneman är att verket redan har granskats av lektörer och redaktörer som har förfinat karaktärerna och gjort berättelsen trovärdig. De långa och korta bågarna finns där och har flätats på ett tilltalande sätt.

– Produktionsbolaget Yellowbird bygger uteslutande sina filmer och serier på böcker och har köpt rättigheterna till alla sex böcker av Morden på Österlen, trots att bara en av böckerna är klara ännu.

Det här symbiotiska förhållandet mellan två uttryck för berättarindustrin, säger Törneman, är själva motorn i användandet av böcker till film och serier. I framtiden ser han dock en större satsning på det sistnämnda.

– Jag är övertygad om att serien kommer att vara framtiden mer än film. Streaming satsar på serier som ger fasta tittare och det gäller att hitta saker som göra att man får prenumeranter. Där i ligger det aktuella kriget om tittarna.

The post De skapar en brygga mellan litteratur och film first appeared on Opulens.

FÖRLAGSKÖP. Det rör på sig i förlagsvärlden. Nu köper Storytel en majoritetsandel av Lind & Co. Kristoffer Lind kvarstår dock som ägare till 30 procent och vd för bokförlaget.

Storytel har vid det här laget vuxit till en av världens största strömningstjänster för ljud- och e-böcker. Lind & Co, med författare som Tove Alsterdal, Björn Hellberg och Dag Öhrlund, har på senare år profilerat sig starkt på ljudbokssidan som nu svarar för över 50 procent av förlagets intäkter.Lind & Co kommer att fungera som en självständig enhet inom Storytel Group. I ett pressmeddelande framhåller de båda parterna fördelarna med köpet, bland annat vad gäller den internationella utgivningen och den digitala spetskompetensen. Man har dock kommit överens om att inte berätta vad Storytel betalade för de 70 procent av förlaget som företaget köpte.

TT Nyhetsbyrån

The post Storytel köper majoritet i bokförlag first appeared on Opulens.

PUBLICISTIK. ”Det känns rätt fånigt men uppenbarligen behöver jag skriva den här meningen: Nej, du kan inte köpa en recension i Opulens”, skriver chefredaktör Stefan Bergmark efter att ha tagit del av en Facebookdiskussion som både brast i logik och bjöd på rena osanningar.

Medie- liksom förlagsbranschen är i förändring och det av ekonomiskt tvingande skäl. Under de senaste två decennierna har bokutgivningsföretagen tagit allt större del av bokmarknaden. Det vill säga betal-, hybrid- och andra varianter av förlag som sysslar helt eller delvis med uppdragsutgivning där författarna själva får stå för en stor del av produktionskostnaderna. Ett sådant företag är Opulens samarbetspartner Ekström & Garay förlag som både sysslar med traditionell utgivning, bland annat en klassikerserie, och har upplägg där författaren själv medfinansierar produktionen. I tisdags fick förlaget kritik för att tillhandahålla de senare tjänsterna. En författare kallade det på Facebook för ”oetiskt” och en ”hästskojaraktig idé”.

Men alla manus blir som bekant inte antagna av traditionella förlag. Egenutgivning, som torde ha funnits sedan boktryckarkonsten uppfanns, är visserligen ett alternativ men många väljer istället att idag köpa in tjänster som textredigering, layout, marknadsföring och distribution. Så vad är problemet? Jag önskar visserligen en värld bortom kapitalismen, gärna att allt här i världen vore gratis och delades solidariskt, men i den krassa verklighet vi lever i förstår jag inte varför det skulle vara värre att tjäna pengar på någons bokdrömmar än säg som personlig tränare åt någon vars högsta önskan är en muskulös kropp. Lite mer logik vore önskvärt.

Som så ofta i sociala medier fick den kritiska författaren medhåll av åtskilliga Facebookvänner varav de flesta verkar haft en mycket dålig utsikt, däruppe i sina elfenbenstorn, över den mångåriga utvecklingen. Kanske har de inte ens hört talas om Hoi Förlag eller Vulkan som efter 14 år nu kallar sig ”Sveriges största bokutgivare” ? Med största sannolikhet känner de i alla fall inte till att Bonnier numera har en egenutgivningstjänst. I deras krympande värld existerar nog bara Albert Bonniers, Norstedts (även om de nu är uppköpta av Storytel), Natur & Kultur och en handfull andra gamla finförlag. Jag får dock tillägga att i alla fall ett par av Facebookvännerna påpekade försiktigt att det på Ekström & Garays sajt faktiskt tydligt framgår vad förlaget sysslar med.

Apropå Natur & Kultur uttalade sig deras tidigare förläggare Christian Reimers följande i en artikel till tidningen Svensk Bokhandel: “Uppdragsutgivning är betydligt vanligare än vad folk tror. De stora förlagen ägnar sig åt det i större utsträckning än vad de vill medge.” Det var också 14 år sedan den artikeln publicerades.

Även Opulens fick sig en släng av sleven i tisdags och i ett fall handlar det om rent förtal. För när folk eldar upp sig i sociala medier är hederlighet ofta underordnad de killgissningar, här snarare gubbspekulationer, som bryter ut som någon slags kollektiv tvångshandling.

Hört talas om att Dagens Nyheter finns i samma ägarsfär som Albert Bonniers förlag?

Några var kritiska till att Opulens i Ekström & Garays säljbrev kallas för ”landets ledande kulturtidskrift på nätet”. Nå, ”ledande” kan betyda mycket och jag är inte rätt person att bedöma det epitetet i marknadsföringen. Opulens har i alla fall på mindre än tre år skapat ett kulturmagasin som utkommer fem dagar i veckan och har tusentals läsare. Just i tisdags hade vi enligt Google Analytics hela 7 136 unika besök. Under ett enda dygn alltså. Jag kommer inte på någon annan liknande svenskspråkig nättidning som är i närheten av detta, så ledande eller inte har Opulens i alla fall skapat svensk tidskriftshistoria. Måhända skryt men likväl sant.

Att det sedan skulle vara något fuffens med att Opulens ägare Melker Garay också, som namnet antyder, äger halva Ekström & Garay, är också ett exempel på vissa av dessa kommentatorers bristande logik. Även om vi hade samma ägare skulle det inte vara något som helst märkligt. Hört talas om att Dagens Nyheter finns i samma ägarsfär som Albert Bonniers förlag?

Är man som jag aktiv i sociala medier möter man okunniga kommentarer dagligdags. Snabbheten på Twitter, Facebook osv premierar ju inte direkt eftertänksamhet. Må så vara. Men jag tål inte lögner…

I år har jag varit yrkesverksam som journalist i ett kvarts sekel. Som redaktör för fanzines, tidskrifter och oberoende medier längre än så. Det känns rätt fånigt men uppenbarligen behöver jag skriva den här meningen: Nej, du kan inte köpa recensioner i Opulens! Att som en av kommentatorerna påstår att om du köper ett utgivningspaket i Ekström & Garay så får du din bok recenserad i Opulens är rent förtal. Vi är vaksamma över jävsituationer generellt och när exempelvis våra egna medarbetare ger ut böcker lägger vi ut dem på externa kritiker och uppger också den relationen i den redaktionella ingressen.

Det ekonomiska samarbetet mellan oss och Ekström & Garay är enkelt: De annonserar hos oss. Med vanliga banners och så kallad native advertising i form av författarporträtt som är tydligt märkta för att skiljas ut från redaktionell text (exempel hittas här). Vi har dock inte, och kommer aldrig, skriva sponsrade artiklar som recensioner. Vore oetiskt och även fullständigt meningslöst för den recenserade.

I en tid när mediebranschen är i förändring, läsarna hoppar mellan olika mediesajter och trogna prenumeranter blir allt mer sällsynta så måste man leta andra finansieringsvägar. Men det innebär inte att man kan tumma på den publicistiska etiken. Inte Opulens i alla fall. Aldrig.

The post Nej, du kan inte köpa recensioner i Opulens first appeared on Opulens.

EROTIK. Jag kom själv in på erotik av en slump, men när jag väl skrivit min första novell kändes det helt rätt. Jag skrev om en tjej som penetrerar en kille med en strap-on, vilket jag själv aldrig läst om tidigare och det kändes så befriande, skriver författaren Malin Edholm.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Jag brinner för att skriva och erotik är en genre med möjligheter och utrymme för att experimentera – särskilt med rådande normer.

Erotiken har länge varit något skamfullt, något man håller för sig själv. Precis som romance har det klassats som ”tantsnusk”, särskilt av den finare litteratureliten i allmänhet och män i synnerhet. Men nu börjar vi se en förändring och ett uppsving! Många ger ut erotik och många lyssnar på det. När man öppnar Storytel känns det som att det finns något nytt varje dag.

Jag tror inte det går att prata om en helförändring vad gäller den stämpel erotiken har fått, många anser fortfarande att det är skamligt och kallar det ”fulkultur”. Men det är härligt att alla vi som vågar sluta lyssna till de rösterna istället skapar nya normer, där vi är öppensinnade och tar plats. Kvinnlig läsning har alltid nedvärderats och att läsa något som dessutom handlar om den kvinnliga, eller queera, njutningen är så klart föremål för negativ kritik. Nu slår vi sönder alla fördomar och gör det till en feministisk handling att skriva utförligt om den kvinnliga och queera lusten!

När jag säger att jag skriver feministisk erotik är det många som verkar anta att jag skriver för kvinnor, vilket jag så klart gör men inte uteslutande. Feministisk erotik handlar om att lägga fokus på kvinnlig och queer njutning och kvinnligt och queert initiativtagande. Det handlar framför allt om att inte utgå från den manliga blicken, vilken är normen i medier som porr och reklam. Feministisk erotik handlar även i mångt och mycket om samtycke, vilket kan tyckas givet i erotik i stort. Men tyvärr inte som jag upplevt det. Exempel på ickefemenistisk erotik är beskrivningar där det är tydligt att mannen besitter all makt och där ordval som ”lägra” och ”plöja” används.

Något av det roligaste med att skriva erotik är enligt min åsikt att just utmana normer. Inte ständigt upprepa den erotiska novellen med den smala undergivna tjejen och den muskulösa dominanta killen. Utan istället skriva queert och polyamoröst. Skriva om till exempel kåta, tjocka personer och låta dessa karaktärer ta plats. Nu kommer snart åtta av mina nuvarande tio publicerade noveller tryckas i en fysisk novellsamling och jag är väldigt glad över att omslaget pryds av en kurvig tjej.

Istället för att repetera skildringar av det normativa kärleksparet, där äganderätt och svartsjuka ofta beskrivs som sexigt känns det fint att skriva om sex som inte alltid behöver innehålla penetration, om någon som onanerar istället för att söka sig till en partner, eller en tjej som ligger med massor av människor utan en enda tanke på att det skulle vara fel eller skamligt.

Som bisexuell och inte smal blir det lätt så att jag skriver om karaktärer som liknar mig. Ibland är det skildringar baserade på verkliga situationer fast i vissa fall är det ren fiktion. Min andra novell Sexklubben i Mount Pleasant bara rann ur mig. Jag ville gärna gestalta något som jag upplevt under min tid i Vancouver. När jag skickade novellen till dejten som jag upplevde sexklubben tillsammans med så tyckte hon att det var väldigt kul.

Sex är privat, men det privata är politiskt, som det feministiska slagordet så fint lyder. Jag vill ifrågasätta den rådande binära könsmaktsordningen och anser att författare har ett visst ansvar för förändringspotentialen av normen via kulturen. Men för mycket kritik kan också döda lusten. Jag har en vän som får påminna mig: ”Politik är inte sexigt, dra ner på det”. Därför backar jag en aning och är mer normmedveten än normkritisk i erotiken.

Jag kom själv in på erotik av en slump, men när jag väl skrivit min första novell kändes det helt rätt. Jag skrev om en tjej som penetrerar en kille med en strap-on, vilket jag själv aldrig läst om tidigare och det kändes så befriande. En annan av mina noveller skrev jag under en tågresa och den handlar om att bli kåt och fantisera om främlingen som sitter bredvid, tur för mig att han inte tittade på min datorskärm …

Världens och litteraturens möjligheter blir så mycket större om man inte binds av det normativa. Fler människor representeras, nya karaktärer, nya konstellationer, sex som ofta inte gestaltas i litteratur. Jag ser fram emot att leka ännu mer med identitet och könsroller. Jag blir väldigt glad om människor läser erotik och inspireras till att testa något nytt, hitta sin njutning och utforska sin sexualitet.

The post Normbrytande erotisk litteratur som befriar first appeared on Opulens.