INSATS. Regeringen har tagit beslut om en nationell biblioteksstrategi, som man anser ska stärka Sveriges bibliotek.

– Vi ska ha ett starkt biblioteksväsen och denna strategi pekar verkligen ut att vi tar det steget, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Grunden till den nationella biblioteksstrategin är ett omfattande arbete som pågått sedan 2015. Flera åtgärder har redan genomförts – som satsningar på nationella minoriteters bibliotek, fortbildning av folkbibliotekarier samt digital kompetensutveckling via folkbiblioteken.

I arbetet framåt ingår bland annat en satsning där Statens kulturråd får i uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket analysera folkbibliotekens framtida behov och peka ut möjliga former av statligt stöd till dessa.

Kungliga biblioteket ska också ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom biblioteksväsendet, bland annat mellan kommuner och regioner.

Samtal om e-böcker

Man ska också kalla till ett “rundabordssamtal” om utlåning av e-böcker.

– Det handlar om allt från förläggare till författare till biblioteken. Det gäller att hitta rätt i upphovsrättsersättningen och vi kommer att starta ett initiativ för att träffas för att höra vilka lösningar man kan hitta, säger kulturministern.

Johanna Hansson, styrelseordförande i Svensk biblioteksförening och därtill biträdande överbibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek, är dock kritisk. Hon tycker att analysen av det komplexa bibliotekslandskapet är “relevant” men saknar svar på de övergripande framtidsfrågorna. Som exempel nämner hon ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och nationell nivå men också frågor som gör digitalisering av kulturarv och e-böcker.

– De här frågorna var väldefinierade från början och de kvarstår, de har inte tagits vidare, säger hon.

Riksbibliotekarie Karin Grönvall är nöjd med den nya strategin och framhåller att den bygger på “Demokratins skattkammare” – ett förslag som Kungliga biblioteket lämnade till regeringen för tre år sedan.

– Det här är ett avstamp för hur kan vi samverka och säkerställa de tjänster som faktiskt tagits fram. De tjänsterna riktas i första hand till prioriterade målgrupper (personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska – reds anmärkning) och det är väldigt tydligt definierat i bibliotekslagen.

Saknar beslut

Samtidigt saknar hon besked från regeringen i två viktiga frågor.

– Det är framför allt skolbiblioteksutredningen där vi vill att man kommer vidare och verkligen stärker skolbiblioteken, säger Grönvall.

Hon efterlyser också en lösning för hur biblioteken ska samla in och arkivera material i framtiden.

– Vi har i dag en pliktlag som sedan 1600-talet har fastställt att allt som trycks ska in till Kungliga biblioteket, men vi ser att väldigt mycket har flyttat ut på nätet där vi inte har laglig rätt att samla in materialet. För forskningen och demokratin på längre sikt är det helt nödvändigt att man kommer vidare.

Erika Josefsson/TT

Björn Berglund/TT

The post Kulturministern lovar lyft för biblioteken first appeared on Opulens.

ÅTERSTART. Tack vare kulturrådets återstartsstöd expanderar produktionshuset SITE i Farsta under 2022.

SITE är ett nationellt och nordiskt residenscenter för scenkonst, som under året ger möjlighet för konstnärer att söka sommarresidens för tillgång till studios och arbetsplatser. Under hösten erbjuds en liknande residens till koreografer, som tilldelas en konstnärlig mentor. Residenserna utlyses under våren.

Samtidigt får residenscentret en ny verksamhetschef, när Anne-Sofie Ericsson slutar.

– Det har varit 10 fantastiska år med SITE, både på Telefonplan och nu på Konstverket i Farsta. Tillsammans med styrelse och medarbetare är jag både glad och stolt över utvecklingen av SITE:s verksamhet och det produktionshus för scenkonst vi har skapat för konstnärer och konstnärlig verksamhet. 10 år är många år, som gått extremt fort. Det har varit spännande, utmanande och kul att jobba med SITE men till sommaren är det dags för mig att utveckla livet som frilansande inom konst och kultur, säger Ann Sofie-Ericsson i ett pressmeddelande.

Ericsson ersätts av koreografen och dansaren Emelie Johansson, nuvarande projektledare, som jobbat på SITE sedan 2019.

– Platser som SITE betyder oerhört mycket för scenkonsten och för många konstnärer. Det som är unikt för SITE på Konstverket i Farsta – och extra roligt för oss som arbetar här – är mångfalden av olika konstnärliga uttryck som samsas under samma tak. Jag ser mycket fram emot att få arbeta vidare med SITE som produktionsplats och erbjuda mer stöd till fler konstnärer framöver i våra fantastiska lokaler, säger Emelie Johansson.

Anna Brynhildsen

The post Återstartsstödet öppnar nya möjligheter för SITE first appeared on Opulens.

STÖD. 1,6 miljarder kronor fördelas till regionerna i kultursamverkansmodellen och till kulturverksamheter i Region Stockholm, beslutar Kulturrådets styrelse.

Det rör sig om en ökning från föregående år på cirka 100 miljoner kronor.

– Alla regioner får en förstärkning med nära fem procent vilket är glädjande, säger Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin i ett pressmeddelande. Detta kommer alla regioner och konstområden till del och är viktigt inför återstarten efter pandemin.

Bland regionerna som ansökts och beviljats statlig medfinansering finns bland annat Polarbibblo i Region Norrbotten, Vadstena Klostermuseum i Region Östergötland och Ystads konstmuseum i region Skåne.

Kultursamverkansmodellen instiftades 2011 och är inne på sitt tolfte år. Den innebär att varje region får en samlad summa att fördela till kultur inom regionen, med målet att föra kulturen närmare medborgare. Modellen innefattar teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, bild- och formverksamhet, arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd.

Årets stärkta stöd är dessutom tänkt att förbättra förutsättningarna för kulturlivets återstart i sviterna av pandemin.

Anna Brynhildsen

The post 1,6 miljarder kronor till regionerna i kultursamverkansmodellen first appeared on Opulens.

KULTURSATSNING. Regeringen viker 100 miljoner kronor till samverkansmodellen i höstens budget, som en satsning på kultur i hela landet.

– Coronapandemin har inneburit en historisk kris för kulturen och nu behövs en historisk återhämtning, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Under tio år har regioner och landsting haft uppdraget att förmedla statligt stöd till kulturinstitutioner i hela landet, via samverkansmodellen. Modellen har under många år fått kritik för att den urholkar ersättningen till kulturinstitutioner.

Men förra året förstärkte den nuvarande regeringen modellen med 150 miljoner kronor.

– Och nu är jag jätteglad att kunna berätta att vi förstärker modellen ytterligare med 100 miljoner kronor per år. Totalt har vi under den här mandatperioden förstärkt samverkansmodellen med 250 permanenta miljoner. Och det behövs för att kulturen ska blomstra i hela landet, säger Amanda Lind.

Bredden behövs

Pengarna kan gå till exempelvis teatrar, regionala museer, regionala bibliotek, och främjande av film och hemslöjd. Även om restriktionerna i pandemins spår nu lättar kommer återhämtningen av kulturlivet att ta tid, tror Amanda Lind.

– Coronapandemin har inneburit en stor kris, inte minst för livekulturen, men vi ser hur det breda kulturlivet har drabbats. Så när vi nu ska få till en återstart av kulturen behöver vi en bred palett av insatser. Samverkansmodellen finansierar just den bredden, säger hon.

Under finanskrisen 2008–2009 fick den regionala kulturen stryka på foten, menar Amanda Lind. Men nu inskärper hon att politiker på alla nivåer måste prioritera kultur och vara uthålliga. Hon hoppas också att det kommer att finnas utrymme för nysatsningar, nya initiativ och ambitionshöjningar i hela landet.

– Det vi gör från statens sida är att peka ut en riktning, vi behöver investera i kulturen framåt.

Kan förbättras

TT: Ser du några problem med samverkansmodellen?

I grunden är det en bra modell, att regionerna har en frihet att fördela pengar som kommer från staten och att man kan växla upp med gemensamma medel. Det är de regionala och kommunala politikerna som har störst kännedom om det regionala kulturlivet. Men som alla modeller med ett par år på nacken finns det saker vi kan behöva titta på för att förbättra.

Amanda Lind går inte in på vad, men säger att dialogen fortsätter under hösten. Hon tycker att pandemin har kastat ljus på utmaningar som har funnits redan innan i svenskt kulturliv, bland annat vill hon fortsätta se över finansieringen av kulturlivet.

– Vi måste också säkra att kulturskapare har rimliga arbetsvillkor och sociala skyddsnät. Är det något gott som ska komma ur pandemin är det insikten att vi måste värna vårt kulturliv och att det behövs insatser från alla politiska nivåer.

Elin Swedenmark/TT

The post 100 miljoner till regional kultur first appeared on Opulens.

KONSEKVENSER. Över hälften av Svensk Scenkonsts medlemmar räknar med ett intäktsbortfall på minst 40 procent för 2021. 44 procent bedömer att de ekonomiska möjligheterna för nästa år blir sämre än före pandemin.

Det visar en ny rapport från branschorganisationen Svensk Scenkonst. Pandemin har fått avgörande negativa konsekvenser för scenkonsten och i synnerhet för de privata scenerna. Av de senare räknade 64 procent med ett intäktsbortfall på över 80 procent för 2020.

“Enkätsvaren bekräftar det allvarliga läge som branschen länge befunnit sig i. Det besked om återhämtnings- och evenemangsstöd som regeringen gav i början av april är välkommet. Men för att nå önskad effekt är det viktigt att stödet utformas rätt och omfattar hela den fria, obundna och privat finansierade scenkonsten”, säger Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall i ett pressmeddelande.

I rapporten lyfter Svensk Scenkonst fram en rad förslag till hur de negativa effekterna kan dämpas, bland annat i form av riktade stöd till skolor för inte hindra barn och ungas introduktion till scenkonsten.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland 90 chefer inom scenkonsten.

TT Nyhetsbyrån

The post Scenkonsten räknar med långvarigt inkomsttapp first appeared on Opulens.