UTSTÄLLNING. Anne Edelstam har sett en aktuell utställning som speglar den optimistiska framtidstro som växte fram efter första världskriget.

Konst + Maskin, Utmanarna under 1920-talet
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm
Utställningen pågår till den 24 september 2023

Det var under det glada 1920-talet industrialiseringen och modernismen sågs som framtidens under. På Sven-Harrys konstmuseum, i Stockholm, kan vi i sommar ta del av denna tidsanda och de konstverk den mynnade ut i. Första världskriget, följt av spanska sjukan (1918-1920), hade medfört horribla konsekvenser och miljontals döda eller lemlästade. Men nu äntligen såg man framåt med hopp om en bättre framtid.

Frustande maskiner, dånande fabriker, tåghjul och ångmaskiner skulle bryta ny mark och utmana etablissemanget. Det gamla var förgånget och nu handlade det om att skapa nytt! För många konstnärer gällde det att haka på denna ”framtidsmaskin” och att dela tron på människans frigörelse. En del av detta var bilen. Bilkonstruktören, Ettore Bugatti, ursprungligen skulptör, skapade en bil vars framsida såg ut som en hästsko. Elegant och stilren.

På Sven-Harrys ställer de ut inte enbart en, utan två unika Bugattibilar. Det är inte utan att man blir sugen på att ratta en sådan… Eller som den franske konstnären, Fernand Léger, uttryckte sig: ”Att se ett landskap från en bil i full fart – blir till en abstrakt målning”.

Flera av hans verk finns att beskåda på utställningen. Han var även verksam som dekoratör hos den Svenska Baletten i Paris (1920 – 1925). Verk föreställande Jean Börlin, Svenska Balettens koreograf och dansare, visas på den övre våningen på Sven-Harrys. Liksom några roliga dräkter, inspirerade av arbetarkostymer. Camp-Ahla overallerna, med sina geometriska dekorationer, var en av modesuccéerna signerad av det svenska konfektionsföretaget skapat av Astri och Erling Richard.  

1900-talets avantgardekonstnärer förvandlade mekaniska objekt till färgglada målningar. Metalliska konstruktioner fick således en helt annan mening. De blev symboler för en ny era. Svenska Baletten i Paris var del av denna inspiration. Deras dekorer och kostymer andades nymodighet.

Fernand Légers konstskola drog också till sig flera skandinaviska konstnärer. De flockades till Paris för att delta och utveckla sitt konstnärskap. Otto G. Carlsund, Waldemar Lorentzon, Erik Olson, Vera Meyerson, Thorvald Hellesen, är några av dessa modernistiska pionjärer som utmanade etablissemanget och som finns att beskåda på museet.    

Det är inspirerande att se framtidsandan på 1920-talet, även om vi nu vet vad som kom efteråt, med ett andra fruktansvärt världskrig. Men det är ju inte tingen som i sig är onda, utan hur de används, i vilket syfte.

Utställningen, Konst och Maskin, är intressant även i vår tid. Vi står också inför ett paradigmskifte, med industrialiseringen i ryggen, AI och hållbara energisystem framför oss. Men hur världen än förändras så finns konsten alltid närvarande.

The post 1920-talets maskinkult återuppstår på Sven-Harrys first appeared on Opulens.

AVANTGARDE. Susanne Liljedahl har besökt det danska museet Louisiana i Humlebaek. Och ger ett tips “i sista stund” om en utsällning med avantgardisten Sonia Delaunay. Efter den här helgen avslutas den. Så passa på att se om du har möjlighet till det!

Sonia Delaunay
Louisiana, Humlebæk, Danmark
Utställningen pågår t o m 12 juni 2022

Ett nästan hypnotiskt dansande färgspel möter i Sonia Delaunays  (1885-1979) konst på danska Louisiana.

Den ukrainsk-franska konstnären hörde till det banbrytande kvinnliga europeiska avantgardet där naturalismens och realismens etablerade idéer alltmer fick ge vika för modernismens alla uttrycksformer.

Sonia Delaunays konst har bland annat  betecknats som rörelser i kubismen, fauvismen och futurismen.

I varje fall är det lätt att ryckas med i färgernas egensinniga rytmer, kontraster och samspel i ett geometriskt och abstrakt formspråk. Som exempelvis i Prismes électriques (1914) Chanteurs de flamenco (1915-1916) och Rythme Coloré (1958).

Det första som möter i utställningen är emellertid en fräck sportbil, Matra (1967), i mintgrönt med Delaunays dekorationer. Starka nog för en bil med top speed 175 km/h. Sportbilen dekorerade hon som 82-åring som ett eko av en bil hon dekorerat redan under 20-talet.

Optimism och framstegstro tycks råda i detta speciella universum. Samhällskritik är knappast Delaunays signum.

I viss mån framstår hon som en multikonstnär och som en dåtidens influencer. I  konstnärskapet finns även textildesign, scenkostymer, bokomslag och reklam. Allt laddas med färgernas jazziga danser och expressiva krafter.

Bland annat visas dressen till stumfilmstjärnan Gloria Swanson i ull med rektanglar och Pierrot-Éclair-kostymen till filmen Le P ’tit Parigot (Den lille parisaren).

I Robes simultanées, Trois femmes form, couleurs (1925), blir  kläder och mönster koncentrerat måleri.

Delaunay tecknar också kostymer till Danseuse aux Disques och till Tristan Tzaras stycke Le Coeur à Gaz.

Utställningen på  Louisiana är den största i Skandinavien, och  spänner över en period på 60 år, från 1910-1970.  Utan tvivel var konstnärens estetiska förnyelse mycket modern. Idag kan den nog betraktas som klassisk, det vill säga tidlös med unika bestående värden.

The post Dansande färgspel på Louisiana first appeared on Opulens.